Jag ser

 

 

 

Jag ser

 

 

Jag ser dina verk min Gud,

vem kan göra rakt det som är krokigt?

Vem har sagt att vägen ska var jämn

när den är så gropig?

Vem vet vad som väntar henne i livet

och vem kan säga vad som ska ske

imorgon dag under solen.

Jag ser att allt du gör min Gud

skall få förbli i evighet.

Vad som är har redan varit,

och vad som kommer att ske,

skedde redan då.

Gud, du är alltings källa.

Ja, jag ser dina verk min Gud.

Allt har sin tid under solen.

Födas har sin tid och dö har sin.

Att gråta har sin tid,

men även tid att le.

Att bryta ned har sin tid,

men också att resa och bygga upp.

Tiga har sin tid,

och tala om och lovprisa Gud,

den tiden är nu.

Ja, jag ser att allt du gör,

varje liten sak ska få förbli i evighet.

Vad som är har redan varit

 och vad som kommer att ske

skedde redan då.

Min Gud, du är alltings källa.

 

Som en mor

 

 

 

Som en mor

 

 

Som en mor som väntar sin förstfödde, så väntar jag min konungs återkomst. Känslor bubblar inom mig och tårar rinner nedför kinderna av glädje av vetskapen att han snart kommer att kommer tillbaka,

jag ska stå upp, ja resa mig upp för att världen ska få se vilken strålande krona som tillhör honom, kungars kung, att jag aldrig mer behöver vara ensam, för jag är hans och han kommer för att ta mig med.

Som en fästmö längtar att se sin kärestas ansikte, så längtar jag att se min frälsare, och att där stå färdig och beredd att när han kommer, bara säga här är jag och överlämna mig till honom. Om Kristus gav allt för mig ska jag tacka honom genom att

jag ska stå upp, ja resa mig upp för att världen ska få se vilken strålande krona som tillhör kungars kung, att jag aldrig mer behöver vara ensam, för jag är hans och han kommer för att ta mig med.

 

 

 

 

 

Är du kvalificerad?

 

 

 

Är du kvalificerad?

 

 

Nedan följer ett antal frågor. Om du, ärligt med handen på hjärtat, svarar "Ja" på  dessa, då är du kvalificerad.

1. Har du någon gång sagt något osant, dvs ljugit?

2. Har du någon gång tagit något som inte var ditt, kanske pallat äpplen från grannens trädgård när du var liten?

3. Har du någon gång ropat "Herre Gud" utan att verkligen vilja att han ska komma till din undsättning?

4. Har du någon gång önskat att du hade den snygga cabrioleten som grannen på andra sidan gatan precis har köpt sig?

5. Har du någon gång sett på en annan människa med lust att få vara tillsammans fastän du redan har en partner?

6. Har du någon gång beskyllt någon annan för något fastän du innerst inne vistte att det nog inte var sant?

Om du har svarat "Ja" på en eller flera av frågorna här ovanför så är det bara till att gratulera. Om det så bara är en enda gång i ditt liv du har gjort något av ovanstående så är du kvalificerad.

Kvalificerad till vad??? undrar du.

Du är en kvalificerad syndare! I behov av en frälsare. 

Men misströsta inte för frälsaren finns där och väntar på dig.

Jesus heter han och han gjorde det du inte kunde. 

Vad väntar du på? Gå och hämta ut vinsten!

 

Om det vore lätt

 

 

 

Om det vore lätt

 

 

Om det vore lätt att älska

skulle det inte finnas några oälskade människor i världen,

det skulle inte finnas våld i hemmen, eller på gatorna.

Det skulle inte finnas barnhem, hemlösa eller prostituerade.

Om det vore lätt att älska

 skulle världen vara ett bättre ställe,

ingen skulle behöva gå hungrig, törstig eller utan kläder.

Människor skulle inte anklaga varandra, kriga eller förstöra för varandra,

genom att stjäla, mobba eller på andra sätt göra någon illa.

Om det vore lätt att älska

skulle det inte finnas oönskade barn, inga aborter, inga blåslagna kvinnoöden.

Det skulle inte heller finnas ungdomar i misär, utan någon som bryr sig.

Om det vore lätt att älska

skulle vem som helst ha kunnat göra det Kristus gjorde.

Men han visade med hela sitt liv att älska det är inte lätt,

men vem hart sagt att det ska vara enkelt.

Han har däremot sagt att vi ska älska vår nästa så som oss själva.

Kristus är kärlek och vi ska i allt försöka att efterlikna honom.

Det är inte lätt att älska,

men låt oss göra vårt bästa.

 

Hör du dåligt?

 

 

 

Hör du dåligt?

 

 

Har saker och ting hänt i din vardag som kanke inte precis är det vanliga, har förändringar skett i ditt liv, men du har liksom svårt att acceptera dem? Eller har du blivit påmind om något genom andra personer men väljer att inte se, att blunda för sanningen? Du, det kanske är så att Gud försöker att säga något till dig, men du lyssnar inte på det örat. Först försöker han säga det på ett lätt sätt, missar du det ökar han intensiteten och missar du det blir det tuffare tag. Man kan många gånger få genomgå Guds tuffa tag för att vi som människor "hör dåligt". När Gud talar till oss förväntar han sig att vi lyssnar, precis som en lärare som undervisar i en klass förväntar sig att eleverna ska lyssna och vara uppmärksamma på vad han säger precis så är det med Gud. Han vill att vi lyssnar och är uppmärksamma på signaler så att vi kan stanna upp och fortsätta på den rätta vägen istället för att gå in på ett sidospår.. Men om vi nu hör dåligt, vad händer då?

 Jo, Gud han använder sig av många olika kanaler för att få oss att lyssna. Han kan använda händelser i ditt liv, personer i din omgivning, sitt ord, omständigheter, ja han kan använda vad som helst för att få dig att ta bort vaxpropparna ur dina öron.

Då och då är det bra att sätta sig ner, och rensa öronen så att vi kan höra vad Gud vill tala till oss. Om du föredrar revaxör eller tops eller någon annan metod det spelar inte så stor roll, huvudsaken att vi öppnar upp våra andliga öron så att vi kan höra vad Gud vill säga. Så nu ska jag rensa mina öron så jag slipper säga "va´?" tilll Gud och kan höra hans röst tala till mig.

"Va´, sa du nåt?"

 

 

 

 

Vem är du?

 

 

 

Vem är du?

 

 

Vem är du egentligen? Överensstämmer bilden i speglen och den bild du har av dig själv. Eller går du på maskerad varje dag i ditt liv? Vågar du vara den du egentligen är inför hela världen eller kanske det bara är vissa personer som får se den riktiga du, eller är det så illa att ingen annan än du vet vem du egentligen är? Varför är det i så fall så?

Det finns i alla fall en som vet vem du är och det är han som har skapat dig till den du är. Han känner dig utan och innan vet vad du tänker redan innan du har tänkt det och han har räknat varje hårstrå på ditt huvud. Han vill att du ska vara den han har skapat dig till, inte någon annan. Inte någon som tar på sig en mask varje dag. Eller är du rädd för vem du egentligen är, eller är du rädd för vad andra ska tycka om den du egentligen är? Men Tänk då efter, spelar det någon roll vad andra tycker? Är det inte bättre att få vara sig själv utan att låtsas vara någon annan? Du är skapad till Guds avbild, vad kan vara bättre? Han vill lära känna dig. Just dig…..

Idag

Törstig

 

 

 

Törstig

 

 

Vad hett det är! Så torrt, till och med svetten torkar innan den blir till en droppe på pannan. Ingen skugga, ingenstans att gömma sig. Inget vatten. Det är nog det värsta. Ingenstans att släcka törsten. Denna törst som bränner i dig, som gör att det knastrar mellan tänderna och tungan i din mun känns som sandpapper. Du skulle göra vad som helst för ett glas vatten..

Du känner för att gråta, du vet inte varför men tårarna bara bränner innanför ögonlocken och vill inte komma ut eller så kanske de kommer ut men dunstar lika fort. Du tänker tillbaka på den tiden du gick på gröna ängar med den porlande bäcken jämte dig, den med friskt och gott vatten. Då kunde du dricka dig otörstig bara genom att sträcka ut handen. Det scenariot känns plötsligt så väldigt långt borta.

Stressen och paniken över att inte få tag på vatten börjar härja i ditt inre, i din kropp och i ditt sinne. Du ropar ut din ångest ut i tomma intet, men ingen hör. Ingen finns där för att ge dig vatten, hjälp. Du kastar dig ner på knä och börjar frenetiskt banka på marken framför dina knän. Du vränger ut och in på dig själv, ja till slut ger du upp, du kapitulerar.

Du faller ihop med ansiktet mot marken och drar ett djupt andetag, som om det är ditt sista. Just när du inser att du kommer att törsta ihjäl i den här öknen, och att det inte finns någon anledning till att kämpa mer, just då…

En stor tung vattendroppe på din panna. En till, en till. Förvirrad reser du dig upp och ser att där du bankade med dina bara händer har en källa sprungit fram. En källa med friskt och klart vatten och det är droppar från den som stänker på ditt ansikte. Du inser din litenhet och känner tacksamheten bubbla upp inom dig till den skapare som du en gång var så nära och som du inser att du aldrig mer vill gå ifrån igen. Du tar dig fram till källan, sakta och ödmjukt som om du väntade på att den skulle försvinna mitt framför ögonen på dig men den finns där och du sträcker ut din kupade hand och dricker. Dricker… girigt och för att släcka all din törst. Inom dig hör du orden, "den som dricker av mitt vatten ska aldrig törsta mer".