Månadsarkiv: maj 2010

Är du vad världen behöver?

 
 
 
Är du vad världen behöver?
 
 
 
Denna värld vi lever i blir bara mer och mer egoistisk för varje dag som går. Alla tänker bara på sin och sitt. Man ska först och främst se till sina egna intressen innan man kan börja tänka på att hjälpa andra eller ens tänka på andra människor. Om någon ber om en tjänst är det ofta man hör, nej jag kan inte för jag har annat jag har bokat in. Eller kanske det beror på vad du kan göra för mig istället. Det är svårt att hitta någon som vill hjälpa dig utan egen vinning.
En som kom hit till jorden för att tjäna, det var Jesus. Han kom hit ner för att offra sig själv. Helt utan egen vinning steg han ner hit till jorden, var i människornas tjänst, gav upp allt han hade i himlen och tog ett vanligt liv istället, för att kunna tjäna mänskligheten. Han botade sjuka, han undervisade i synagogorna, han till och med tvättade lärjungarnas fötter, fastän det egentligen var lärjungarna som skulle ha tvättat hans. Till slut tjänade han dig med sitt liv. Han lät sig bli plågad och korsfäst  för att betala priset för din och min skuld. Och vad fick han för det? Ingenting! Han gjorde det utan egen vinning. Gratis!
Det den här världen behöver är fler som väljer att gå i hans fotspår och tjäna andra. Det är inte så svårt som det låter. Du kan börja med att nästa gång någon ber om en tjänst , gör det den personen ber om utan att fråga efter något i gengäld. Eller varför inte börja hemma i din familj. Det finns säkert något som du ser skulle behöva göras, som ingen orkar ta tag i, så gör det du då. Den här världen behöver tjänare, vem tjänar du?

Lovets offer

 
 
 
 
 
Lovets offer
 
 
 
Den dagen när du inser vad tillbe är, den dagen kommer du aldrig vilja sluta upp med att tillbe den ende som är värdig all vår tillbedjan. Det är den dagen då du förstår vad som är fel med en själv och kommer ihåg vad som är rätt med Gud. För även om vi gör alla fel och misstag vi någonsin kan göra i våra liv så förändrar det inte att Gud är den han är och är alltid värdig vår tillbedjan. Det spelar ingen roll vilka omständigheter vi har i våra liv hur många fel du gör, vilken öken du än befinner dig i, han är för alltid värdig vår tillbedjan.
Vi skapades med ett enda syfte, att ära och lova honom, tillbe honom med allt vad vi är och har. Vi skapades för att tillbe honom i ande och sanning. Inte beroende av hur vi känner oss eller beroende på om lusten faller på eller inte, utan vår uppgift här på jorden i våra liv är att tillbe vår skapare. Den dagen du förstår att det inte hänger på om du har lust, eller på att lovsången tilltalar din smak, eller du inte vill och känner för det, den dagen inser du vad tillbedjan är.
Herren vill att vi ska offra lovets offer, och när är det ett offer att lova honom om inte när vi inte vill, eller när svårigheterna tränger på eller när allt är svart i ditt liv. Om du lovar Herren mitt i natten är det mycket svårare att se noterna på notbladet för det finns inte tillräckligt med ljus att lysa upp med. Vad kan vara ett bättre lovets offer än att trots att du inte ser noterna ändå spela melodin och sjunga texten?

En helt vanlig dag

 
 
 
En helt vanlig dag
 
 
Morgon igen, en ny dag att fylla med upplevelser, tankar, olika göromål. Tittar ut genom fönstret och ser en strimma blå himmel och några molntussar, ser ut att kunna bli en skön dag. Tar lite kaffe i koppen och sätter mig tillrätta, ska bara hälsa på min bästa vän och se vad han har tänkt sig för den här dagen. Det bästa med att hälsa på honom är att man inte behöver vare sig telefon, skype eller fysisk närvaro. Han hör mig ändå.
Hej, god morgon vännen, har du haft en bra natt? Det har jag, tack för den fina drömmen du gav mig. Var det nåt du ville säga till mig genom den? Tack för att jag fick vakna upp idag och se den här underbara blå himlen och veta att den här dagen ligger framför mig. Vad hade du tänkt dig för idag?
Förlåt mig för igår. Jag vet att jag gjorde saker igår som inte var så bra, som när jag blev så arg på min arbetskamrat att jag skällde på henne och ja, du vet..Och sen när jag kom hem fick nog familjen också känna av den ilskan jag hade, och de hade ju inte gjort nåt. Jag borde ha kunnat kontrollera mina känslor på ett bättre sätt. Ja det och mycket mer som du redan vet om för du var ju där hela tiden, det ber jag dig förlåta mig för. Jag ville inte göra det men …
Vännen, jag skulle vilja be dig om en sak, jag vet ju att du  har koll på allt, du vet mina vänner, jag är lite bekymrad för dem. Jag tror att du vet vem jag menar. Men du vet att jag har försökt med allt men jag når liksom inte fram, så kan inte du försöka att tala till dem,du kanske lyckas. Ja i alla fall så vet du att jag bryr mig om dem.
Och en sak till, du vet min familj, jag skulle så hemskt gärna vilja att de kunde känna dig så som jag gör, men de verkar inte vara intresserade av att få lära känna dig på djupet. De vet vem du är men de känner dig inte. Kan du inte visa dem vem du verkligen är så att de får lära känna dig också. De skulle bara veta vilken underbar vän du är! Jag har aldrig haft en bättre vän och jag skulle inte vilja byta ut dig för allt smör i småland, men det vet du ju redan. Tack vännen för att du kom in i mitt liv, tack.
Du är underbar! Jag älskar dig och vill göra så mycket för dig men tiden räcker inte till alltid. Jag har så många ideér som jag skulle vilja göra för dig min vän, men när, var och hur? Ja , jag får väl helt enkelt lita på att du säger till mig när det är dags och att om du behöver hjälp med nåt så kommer du till mig och ber om det så ska jag försöka göra det du vill.
Vännen, vad ska vi göra idag? Jag vill spendera dagen tillsammans med dig, så vad tycker du? Jag ska bara fixa iordning mig och så sen är jag färdig, tänk på vad du vill hitta på medan jag gör det. Vi ses om en liten stund….Jag hänger med dig idag. Kommer strax…

Du obeskrivlige

 
 
 
 
Du obeskrivlige
 
 
Du obeskrivlige, du är den som jag följer och du leder mig och tar hand om mig. Du leder mig till gröna, gräsklädda marker där jag kan få vila ut och du visar mig den porlande bäcken med friskt gott vatten där jag kan släcka min törst och finna lugn och ro.
Du fyller mig med glädje och ger mig kraft när min egen sinar. Du ser till att jag går där jag borde och att jag inte går vilse på livets krokiga vägar, endast för att ditt namn skall bli förhärligat.
Och även under de dagar då jag styr mina tunga steg in i problem och svårigheter så är jag inte rädd, för jag vet att går där vid min sida tillsammans med mig och hjälper till att ta bort svårigheter och stenar som jag kan snubbla på, och du, du torkar mina tårar.
Du ser till att jag aldrig behöver sakna något och du välsignar mig medan mina ovänner står och tittar på och undrar varför inte de får allt det där. Ja du ger åt mig allt det jag behöver i överflöd så att jag i min tur kan ge åt andra. Bara välgång och nåd väntar mig i mitt liv när jag följer dig och när detta liv till slut tar sin ände får jag en plats hos dig, i ditt rike, för evigt.
 
 
Psalm 23 i ny tappning

I de mörkaste stunder

 
 
 
 
I de mörkaste stunder
 
 
 
Även i den mörkaste natten när allt är kolsvart och jag famlar mig fram, trevande med mina händer utsträckta, som för att skydda mig från faror som kan komma att dyka upp framför mig, ger du mig en tro på livets fullständiga, slutliga seger. När jag är där i mörkret längtar jag efter ditt ljus och du hjälper mig att tacka för allt, även om natten. Det är där i mörkret som ditt ljus lyser klarare än någon annan stans. Det är där jag upptäcker minsta ljusstrimma som glimmar till. Ljuset övervinnner alltid mörkret, för där ljus finns kan inte mörker råda.
Hjälp mig att alltid få förbli i ljuset, i dig. Låt ditt ljus få lysa i mitt liv och sprida ljussken över hela min omgivning, låt ditt ljus få reflekteras i mig. I ditt ljus blir vi som ljus i mörkret för andra. Låt aldrig lågan som du har tänt i mig få slockna och dö ut, utan låt den få lysa stark och klar, som en stjärna på den mörka himlen. En stjärna som kan få lysa upp den mörka natten och ge hopp till de vilsna själarna.
Låt mig få vara en hopppets stjärna.
 
 
 
 
 
 

Om jag bara….

Om jag bara…
Skriken och pratet från folket på gatan är högt och ljudligt. Folk skrattar och ropar, de trängs och knuffas. Jag försöker att göra mig så osynlig det bara går. Längst fram kan jag ana honom. Han går där i en klunga av sina närmaste. Folk försöker desperat komma inpå honom för att om så bara få se honom för en kort sekund.
Jag bestämmer mig. Jag borde egentligen inte men jag kan inte låta bli. Det finns nåt i honom som lockar och drar och kanske är det som de säger att han kan göra under. Vad har jag att förlora? Ingenting. Det kan inte bli värre än vad det är. Folk går redan långa omvägar när jag går fram och jag måste hela tiden förvarna alla om att gå undan. Min kraft den är slut, jag orkar inte mer. Om jag ändå kunde…
Med bestämda steg och med mina sista krafter banar jag mig väg genom folkmassan. Det är så mycket människor så att jag tack och lov blir osynlig i mängden. Sakta kommer jag närmare honom och jag kan nu se ryggtavlan på honom. Det finns liksom en atmosfär av frid över honom där han går även fast allt är kaos runtomkring. Med en sista kraftansträngning tränger jag mig förbi de sista männen som går bakom honom och jag sträcker ut min hand. I mitt huvud finns bara en tanke: om jag bara kunde få röra vid honom så kanske jag kunde bli frisk och få kraft. Om jag bara…
Där, jag nuddade vid något. Jag tror att det var tofsen på manteln. Åh att jag inte nådde ändra fram..Jag får försöke en gång till.
Han stannar plötsligt upp, ser sig omkring och frågar: -Vem rörde vid mig?
Hans vänner säger lite småleende: -Mästare, det är ju så många som rör vid dig. Folk knuffas och trängs.
– Ja men det här var annorlunda, jag kände hur det gick ut kraft ifrån mig. Den som rörde vid mig gjorde det med tro.
Helst av allt vill jag sjunka genom marken och försvinna. Vad har jag gjort? Nu kommer jag ju att bli upptäckt. Vad tänkte jag på? Ja, ja , jag får väl stå för vad jag har gjort och bli straffad därefter och säger därför: -Det var jag!
Alla vänder sig om och tittar. Men Han, han ser på mig med sina djupa ögon och säger till mig: -Din tro har hjälpt dig. Du är frisk.
Då känner jag det, det känns i hela kroppen. Kraft!
Jag vågade och vann. Vågar du?

Joyful

 
 
 
Joyful
 
 
 
Joyful, smaka på det ordet. Smakar bra eller hur? I det ordet finns ingen bitter bismak, det är rakt igenom smakfullt, gott, underbart och ger dig mersmak, du vill liksom bara ha mer av det. Hur kan man då få det? När man är joyful har man en glädje inom sig. En glädje som inte kommer ifrån yttre omständigheter eller händelser runt omkring dig, tex att du har vunnit på lotteri , det kanske har gått riktigt bra på en tenta, eller någon sa nåt vackert till dig idag. Nej den här glädjen finns inuti dig och har sin källa inom dig. Källan till denna glädje sinar aldrig, hur mycket du än tömmer den på. Glädjen i joyful beror på att du kan glädja dig i att du har ett hopp. Ett hopp i Kristus, han som räddade dig från ett liv med evig död. Denna glädje är inte beroende av hur du känner dig för övrigt, eller vilka förutsättningar som ditt liv ger dig, inte heller hur dina omständigeheter ser ut. Den finns där trots allt, i alla väder, i alla årstider, under alla omständigheter och den ändras inte. Du kan när helst du vill plocka fram den och smaka på den. Även när ditt hjärta gråter kan du plocka fram den ….