Monthly Archives: december 2010

Återblick

 Det här året lider mot sitt slut, nu är det bara timmar kvar. Om jag tittar i backspeglen ser jag ett år som har satt sina spår, ett år där jag har kommit till insikt om en del saker i och om mig själv. Ett år av motgångar, men ett år som har gjort mig starkare än någonsin  i Kristus.

Motgångarna i våra liv får inte bara ses som hinder eller dåliga upplevelser, utan vi måste försöka att se dem i kristusperspektivet, kanske har motgången funnits där just för en anlednig, att du kanske ska växa på just det området. Jag kan när jag ser i backspeglen se att många av motgångarna har haft den effekten på mig. I nödens stund har jag fått lämna allt till Herren och så totalt lita på honom att han tar hand om situationen och gång på gång har han visat hur trofast han är. Även när min tro är svag och jag har gett upp hoppet så kommer han och lägger allt till rätta.

Många gånger under året har jag velat kasta in handduken och bara ge upp , både bloggande och även på andra områden, men varje gång jag har då kommit inför Honom  och sagt att nu är det slut, jag orkar inte, så har lösningen kommit lika säkert som att man andas. Uppmunrande ord, en kram, lösningen på problemet bara dimper ner för dina fötter, dörrar öppnas på vid gavel, vad mer kan man begära?

Ja vad mer kan man begära? Nej ingenting direkt, jag tror att det här året har haft alldeles tillräckligt med innehåll och nu blickar jag istället framåt, mot ett nytt år. Fullt med Herrens välsignelser! Ett år som bara kan bli bättre än det som precis ska avslutas. Säkerligen kommer nästa år också att innehålla en hel del motgångar men med den kraft som jag har samlat ihop under det här året känner jag mig mer beredd att möta dem för jag vet att jag inte är ensam, Kristus går med mig , varje steg jag tar, och tillsammans med honom ska jag ta mig runt banan. Skulle jag falla eller snubbla finns han där vid min sida och drar upp mig igen.

Så till sist vill jag önska Er alla ett gott slut, och ett Riktigt Gott  Nytt År!

 

Annonser

Ett stilla samtal

Mmmmmmm, gäsp, god morgon min vän, är det redan en ny dag? Dags att gå upp , kommer du? Jag sätter på kaffe till oss, för du vill väl ha? Tack för att du var här hos mig inatt, det känns så tryggt att veta att du finns där vid min sida. Vet du min vän det känns så underbart att veta att jag får en ny dag med dig varje dag, jag känner mig så välsignad.

Men du , min vän förlåt mig för det där igår du vet, jag menade det inte , det bara slapp ur min mun. Förlåter du mig, snälla? Du vet hur lätt det är att göra saker man egentligen inte vill, hur lätt det är att bara glida med och göra det som är enkelt , för då behöver man ju inte tänka , inte göra någon större ansträngning, inte offra något. Man är ju ganska bekväm av sig som människa, eller hur? Fast du är ju annorlunda. Jag fattar inte hur du klarade göra allt det du gjorde, stå emot alla frestelser, alltid göra det rätta, aldrig låta någon annan få kontrollen över dina känslor, det är nästan omänskligt fast ändå inte. Du är ju människa , men också Gud så egentligen när jag tänker efter ordentligt är det väl inte så konstigt att du klarade allt det där , för du är ju Gud.

Att tänka, ja, det gjorde jag mycket igår vet du. Tack för att du hjälpte mig att ordna mina tankar. Det är alltid skönt när du kommer och liksom rättar till och formar mina tankar så att de passar in i den vilja , i ditt ord. Jag känner att jag fick lite ordning och reda men än är det mycket kvar så det blir väl till att tänka idag också.

Min vän, vad föreslår du för aktivitet idag, förutom de där som är tvungna förståss? Du vet jobbet, fixa hemmet, laga mat och äta. Har du något särskilt du vill att vi ska göra idag? Kanske vill du att vi ska hälsa på någon? Berätta för någon om att du och jag är sådana underbara vänner. Eller kanske vill du bara att vi ska hjälpa någon med nåt praktiskt idag? Du får säga till , jag är med på vad du än säger. Vi kan ju alltid vänta o se, det kanske dyker upp ett tillfälle att göra en god gärning, vem vet.

Min vän det är dags att göra sig iordning nu. Jobbet väntar, kommer du ? Är du färdig, så åker vi? Vi kan fortsätta samtalet på vägen…

Hunger

Vet vi vad hunger är?

Barnen med uppsvällda magar nere i Afrika vet vad det är. De vet hur det känns. Barnen de hungrar efter mat, något att stoppa i magen , något att stoppa i munnen , något som kan få deras plågande , pinande hungerkänsla att för en liten stund mattas av.

Har du och jag någonsin känt denna hunger, kanske då inte just efter mat då vi här oftast har mat på våra bord, utan efter Guds ord ? Denna hunger som plågar dig och pinar dig om du inte får äta av Guds ord? Jag lämnar frågan öppen och går till mig själv för analys.

Hunger kan sägas vara vägen till att finna djupet i Gud. När du och jag hungrar efter Guds ord, söker vi honom på ett djupare sätt. Vi tar till oss den näring Guds ord ger oss på ett nytt sätt, som en torr tvättsvamp som suger upp allt vatten och behåller det inne i sig. Om du och jag gör på samma sätt med Guds ord, behåller det inne i oss får ordet en chans att rota sig i våra hjärtan.

Hur blir man hungrig på Guds ord? Ja , här gäller tvärtomprincipen. En hunger efter mat får du om du inte äter, medan en hunger efter Guds ord får du om du äter. Ju mer du äter av Guds ord desto hungrigare blir du på att äta ännu mer.

Så i dessa tider där tidningar och tidskrifter fylls med bantningsrecept och dieter vill jag slå ett slag för tvärtomprincipen, ”ät och bli hungrig”. Gå inte på tidningarnas dieter att ”less is more”, det gäller inte i det här fallet. Så slå upp en rejäl portion Guds ord och börja mumsa och när du har ätit upp den , ta en till vetja´.

 

Tystnad

Tystnad är något många personer är rädda för, jag har många gånger undrat varför det är så för jag tycker om tystnad. Inte alltid så klart , men jag tycker att tystnaden behövs. Både yttre och inre tystnad.

Med yttre tystnad menar jag att ljuden som finns runtomkring dig tystnar . Människor som pratar , omgivningens ljud, musik, en radio som skvalar, hunden som skäller eller porslinet som slamrar i köket. När allt detta och lite till tystnar på samma gång blir det yttre tysntad. I denna tystnad skulle man kunna höra en knappnål falla, man kan höra sin egen andning eller droppandet från kranen som läcker. Denna tystnad behöver våra hjärnor för att få lite lugn och ro, för att kunna vila. Efter en dag på jobbet eller i skolan kan det vara skönt att bara ha det tyst en stund för att liksom låta huvudet återhämta sig från alla intryck under dagen.

Inre tystnad däremot är något annat. För att kunna hitta inre tystnad kan det ibland vara bra att ha yttre tystnad först. Det är i den inre tystnaden du kan höra Herren tala. Där i denna tystnad inom dig kan hans röst höras och du kan få svar som du länge har väntat efter. I den inre tystnaden finns inget annat än dina hjärtslag och hans röst. Hjärtat , taktfast som en trumma, slår i samma rytm som han dirigerar, och hans ord kommer med samma takt som det slår. Det är i den inre tystnaden som du lär känna dig själv och det du är, den Gud har skapat dig till. Det är här du kan vara dig själv, ingen annan än Gud finns där och han känner dig ju utan och innan och inför honom behöver du aldrig förställa dig. Du är du och Gud är din fader som förmanar och tillrättavisar dig.

Till den inre tystnaden finns inga genvägar, dit kommer man genom bön och tillbedjan till Gud. När orden i bönen och tillbedjan har tagit slut och du liksom inte kan hitta mer att säga till Honom , du har liksom redan sagt allt och lite till, då har du kommit fram till den inre tystnaden. Låt dig då omfamnas av den och låt dina öron uppfatta vad Herren i denna tystnad vill tala till dig, kanske vill han säga något till dig , något som du länge har sökt svaret på.

Så schyyy…. låt tystnaden,… den yttre och inre få komma.

Annorlunda

 Har du önskat någon gång att saker och ting var annorlunda ? Det har jag! Och jag tror mig veta att jag är i ganska gott sällskap i det här fallet. Jag är ganska så säker på att alla någon gång har önskat att saker och ting var annorlunda än vad de just nu är.  Men….

vad hjälper det att önska att det var annorlunda när nu omständigheterna är som de är. Det blir ju ingen förändring för att du önskar något. Det man måste göra är att acceptera situationen som den är och försöka att göra det bästa man kan utav den.

Om vi ser till två personer i biblen som med all säkerhet önskade att saker och ting var annorlunda kan vi gå till Paulus och Silas. Paulus och Silas hade blivit kastade i fängelse för att de hade predikat Guds ord. Fängelse på den tiden var nog en aning tuffare än vad det är idag om man nu säger så. Fastkedjade vid väggen, till kanske både händer och fötter , i en kall cell med stenväggar och kanske jordgolv. Vem vet om de hade fått något att äta och dricka? Och att inte veta vad som skulle hända dem imorgon, kanske skulle de bli piskade, kanske stenade. I den situationen är jag tämligen säker på att de önskade att saker och ting hade varit annorlunda.

Men ger de upp? Tappar de sugen? Låter de sig nedslås, bli deprimerade, nej ,de börjar att prisa Gud. De prisar Gud med sådan energi att medfångarna också hör och förundras över deras agerande. Och plötsligt.. mitt i sången, mitt i det som de önskade var annorlunda , händer något. Något blir annorlunda! Fängelsets murar rasar och deras bojor lossnar. Deras situation är nu totalt annorlunda än  för ett par minuter sedan.

De gjorde det bästa av sin situation och Gud använde det till att fortsätta förändra deras situation. Så om du som jag önskar att saker och ting var annorlunda, börja göra ditt bästa så kommer Gud att göra resten.

Får man känna så?

 ARG! LEDSEN! BESVIKEN!

Sådana känslor har vi väl alla lite till mans? Ja men får man känna så om Gud?Får man bli arg ledsen och besviken på Gud? Svaret jag kommer att försöka mig på att ge till den här frågan är ju högst personligt. Det är alltså min personliga åsikt. Det finns säkert andra som säger tvärtom och förfasar sig över vad jag tycker, för jag tycker faktiskt att man får bli både ledsen arg och besviken på Gud.

Jag ska försöka förklara varför jag tycker så. Herren gav oss en egen fri vilja, han gav oss tankar och känslor. Han sa att han inte ville tränga sig på och imponera sina beslut i oss utan att vi skulle få bestämma själva men att vi samtidigt skulle få stå för konsekvenserna. Om han  inte hade velat att du skulle känna något, eller ha din egen åsikt då hade han väl inte givit dig känslor och vilja.

Herren säger också att vi ska tala om för honom vårt hjärtas önskan. Att vi ska öppna vårt innersta för honom  och hur ska vi kunna göra det utan att visa honom vad vi känner? Många är de gånger som jag har varit ledsen, besviken eller arg på Gud, kanske för att det inte har blivit som jag ville , eller helt enkelt för att jag inte har förstått vad han vill. Otåligheten i mig att vilja få allt serverat på silverfat och helst redan för några minuter sedan gör att jag kan känna besvikelse, ilska, eller sorg, när Hans svar dröjer.

Besvikelse för att det inte blev det som jag hade hoppats, ilska för att… , ja för att Gud inte lyssnade på mina böner, och sorg över att mina egenhändigt hopsnickrade planer gick i kras. Att kunna känna så här är en del av hur Gud har skapat dig, men det viktigaste är att inse att det faktiskt inte är Jag som ska göra upp planer, att han lyssnar till mina böner men han kanske ser att det jag ber inte är det som är rätt för mig just då.

Jag kommer säkert att vara ledsen, arg och besviken på Gud många, många gånger mer, det är en del av vem jag är och Han älskar mig som jag är. Dig också! Visa dina känslor för honom!

Herrens vägar

  Människor kommer och går i ens liv, väskapsband knyts och upplöses allteftersom Gud anser att dessa personer har gjort sitt i ditt liv, sedan finns det människor som stannar för alltid.  Varje ny människa som kommer in i ditt liv har något nytt att tillföra dig. En erfarenhet, ett gott exempel eller kanske till och med ett exempel att inte följa, den personen kanske är en transportsträcka till att lära känna en annan person. Guds vägar är outgrundliga.

Herren öppnar dörrar som du måste välja om du vill gå igenom eller inte. Han har givit dig en fri vilja och det är du som bestämmer vad du gör av möjligheterna som han ger till dig. Ibland får man ta ett steg ut i tomma luften och vänta och se vad som finns där nere på botten ,risken finns ju alltid att man slår sig men om man inte tar risken står man hela tiden kvar på samma fläck.

Ibland vet du så säkert vad du ska göra att du kan se vägen ligga spikrak framför dig i flera kilometer. Om du kan se bakom nästa vägkrök eller inte borde inte få styra ditt liv.Vem du kommer att möta där framme på vägen som ligger framför dig vet bara Herren och det är han som har sänt ut dessa människor till att komma dig till mötes av en eller annan anledning.Vilken situation det än är just nu i ditt liv  så vet att Herren har full kontroll. Hans vägar må tyckas outgrundliga för dig , men det är för att du saknar hans karta och kompass som han har framför sig och med vilkas hjälp han guidar dig genom livets snårskog.

Idag öppnade Herren en dörr ut i det okända…,

nu återstår och se vem jag möter och varför, men en sak vet jag, och det är att Han vet.