Monthly Archives: februari 2011

God morgon , min vän

Mmmm, jäsp, tittar på klockan… som jag trodde, 04:00 dags att kliva upp från den varma sköna sängen. En helt ny dag ligger framför. Ett tomt oskrivet blad. Trevar mig fram till toaletten innan jag tänder lampan och där inne möter mig dina ögon i speglen.

God morgon min vän! Jag ler mot dig. Tänk att du varje dag möter mig när jag vaknar, sover du aldrig eller..? Varje morgon finns du där och önskar mig en god morgon, ett underbart sätt att börja dagen på.

Går ut i köket och sätter på kaffet. Det måste man ha på morgonen, fixar till smörgåsen som jag ska ha med till jobbet och sätter mig sedan i favoritfåtöljen för att äta dagens rätt. Dagens rätt , ja jag kan kalla det så, dagen bibelord skulle andra kanske kalla det, men eftersom Guds ord är som mat för vår själ så för att vara lite käck kan man ju döpa om den. Jag öppnar Guds ord och låter dig tala till mig, du vet precis vad jag behöver för den här dagen och dina ord mättar mig och får följa mig under min dag på jobbet. De får ligga i mina tankar och gro, kanske blir dem till ett blogginlägg, kanske bevarar jag dem endast i mitt hjärta.

Du min vän förgyller min dag, ditt god morgon , blir till en konstant konversation med dig under dagens lopp. Ett utbyte av tankar och funderingar, dina ord ger liv, och liv i övernog. När svårigheter kommer, när problemen hopar sig, när ensamheten knackar på dörren, när hoppet har tappats, då finns du där, ger mig lösningar, kraft , sällskap och nytt hopp. Min vän, vad vore min dag utan dig?

När jag tittar tillbaka på dig i speglen ler jag och säger: God morgon på dig också min vän, är du redo att leda mig idag? Du ser på mig och ler: Alltid redo

Annonser

Hur ser din Gud ut?

  Hur ser din Gud ut? Vår bild av vem Gud är färgar vårt sätt att förhålla oss till honom. Hurdan Gud är , vilka egenskaper han har, vad han vill, vad han kan, allt det är sådant som påverkar vårt sätt att vara inför honom, hur vi ser på honom och hur nära vi kommer honom.

Är din bild av vem Gud är en grå gubbe som sitter uppe blanad molnen och tittar ner på jorden och med pekfingret styr och ställer i vissa situationer, eller han kanske till och med bara är en åskådare enligt din bild av honom? Eller är han en varm och kärleksfull fader som bryr sig och tar hand om sina barn. Är han en liten Gud i fickformat eller en stor väldig och mäktig Gud  för vilken ingenting är omöjligt?

Bara du vet hurdan din gudsbild är, men i biblen får vi veta och lära oss om hur den verkliga gudsbilden bör vara. Biblen visar oss på varje sida vem Gud är , hur han tänker, hur han vill att vi ska förhålla oss till saker och ting, vilka egenskaper han har. Om vi läser Guds ord får vi lära känna honom, på rätt sätt, genom att den helige ande får vara med när vi läser ordet och kan då uppenbara ordet för oss , så att det blir levande och verksamt i våra liv.

Lära känna Gud… det är min önskan, både för mig själv och att du ska få göra det. Kan jag på något sätt vara en kanal till att du ska börja lära känna honom, inte bara känna till honom, då kan jag känna mig nöjd. Börja skrev jag… för Gud är en så stor Gud att du kan aldrig bli färdig med att lära känna honom… hos honom kan man upptäcka nya saker varje dag.

Varför inte börja upptäcksfärden idag? 5 Mos 32:4

Varför är det så svårt?

Varför är det så svårt? Att ge upp sig själv menar jag. Den inneboende självbevarelsedriften i en människa gör att vi har svårt att ge upp oss själva, något som är a och o om man vill komma inför Herrens fötter. Hela vår varelse slåss med näbbar och klor för att överleva och inte bli överlämnad utan kontroll. Vad gör det så svårt att släppa kontrollen? Varför vågar vi inte lägga oss själva i händerna på någon annan? Kanske för att vi har svårt att lita på människor. Vi vet själva att människor som du har litat på kan svika och hur ont det gör, men det finns en liten skillnad. Du lägger inte ditt liv i någon människas hand utan i Guds hand. Gud kan inte svika , det är emot hans natur.
Våga låta Gud få kontrollen över ditt liv. Våga låta honom sitta vid ratten. Han kommer inte att köra i diket, tvärtom han ser till att du varken svänger av till höger eller vänster, utan håller dig på den rätta vägen.

I vått och torrt

I vått och torrt, ett uttryck med många fasetter. I biblen står det att vi ska lova Herren alltid , under alla omständigheter alltså i vått och torrt. En sak som för oss allra flesta kan te sig oerhört svårt för att inte säga omöjligt eller i alla fall lättare sagt än gjort. Det är ju lätt att lova och prisa Herren när allt är frid och fröjd och bra i ditt liv, men i svårigheter och nöd är det inte så lätt alla gånger att hitta motivationen till att lova Herren.

Jag skulle vilja att ni följde med mina tankar ut på en liten tur, jag vill låta dem flyga iväg en stund och se vart de hamnar. Inte ens jag har tänkt färdigt dessa tankar så det ska verkligen bli spännande att se vart de för mig.

I vått och torrt. Jag tror vi börjar med att definiera begreppet vått. Vad är det? Ja, först , är det positivt eller negativt? Både ock skulle jag vilja påstå. Vått kan vara när Herren ser till att dina marker har tillräckligt med nederbörd för att grönska. Det kan vara hans andes regn som stilla vattnar din jord och som friskar upp din själ. Det kan vara källan som aldrig sinar, floden där du kan komma och dyka ner och få dig ett dopp och bli översköljd och genomsköljd och tillika renad. Det våta kan få bli uppfriskande för din själ, men på samma gång kan det våta innebära tider av regn och rusk, som när du inte har lust att sticka näsan ut ur ditt gömställe under täcket. Det kan vara den stora floden som sveper med sig allt i sin väg när den kommer, tänk bara på Noah , det kan vara som när den stora vågen som dränker allt, tsunamin i ditt liv…

Torrt…finns det positiva vibbar från det här ordet? Ja han låter dig gå torrskodd på leriga, regnvåta , gyttjiga vägar. Du har hittat regnskydd under hans vingar , du är inte genomvåt och halvdränkt, du står under hans beskydd och i lä undan regnet. Men torkan kan också bli olidlig. Den kan få hela dig att förtorka. Utan vatten kan ingenting växa och gro. Allt blir torrt och brunt det tappar livet. När torkan har blivit sådan känns det som om man vandrar i en öken. Sand…sand.. sand bara sand så långt ögat når, inte en enda liten droppe av det dyrbara vattnet. Du önskar inget hellre än ett stilla vårregn över ditt ansikte över ditt torra spruckna ansikte och läppar. Men även Jesus var i öknen, i 40 dagar, där blev han frestad och fick stå emot. Där fick han förbereda sig för det som skulle komma. Om du är i öknen, kanske förbereder dig Herren för något?

I alla dessa situationer talas det om att vi ska lova Herren, klarar man det? Ibland, ibland inte. Ett viljebeslut att göra det i vått och torrt är det kanske viktigaste beslutet i ett andligt liv. utifrån det beslutet agerar man sedan i livets olika omständigheter, och när man misslyckas…

Ja då finns nåden där

Ett steg närmare målet

Drömmen lever, slutstationen finns där framme, målet finns i sikte, men jag stretar på . Känns som om man inte kommer någon vart. Alla försök motarbetas och motvinden är så hård att det nästan känns som att för varje steg framåt tar man två tillbaka. Motvinden ja, den kommer i kastbyar, nästan som om den ville försöka tvinga omkull mig, men då har den inte räknat med att jag står stadigt rotad i den djupa myllan. Försöka kan den , ibland knakar det oroväckande i grenarna och till och med stammen kan få sina duster men än står jag upp. Det ska mer till för att få mig på fall.

Den starka motvinden för med sig både det ena och det andra, i byarna flyger saker emot mig och ibland landar de olyckligt just på mig , och det gör ont när de träffar. Blåmärken och rivsår, ja ett och annat blödande sår har det hunnit bli på vägen, men det är väl sånt man får räkna med. Vem har sagt att vägen fram ska vara rak och jämn och utan faror? Ingen! Den som tror det misstar sig svårt och kommer att få det ännu värre eftersom den personen inte är beredd på vad som komma skall.

Ett steg till, ännu en dag, flera erfarenheter rikare, lite tröttare, helt tömd på energi. Måtte det finnas en laddningsstation snart. Ja, här är den ju,laddningsstationen. Den låg precis brevid sängen, Guds ord, kraft för en trött själ. Nästa energikälla är också inom räckhåll, bönen. Kan faktiskt om jag vill trycka på den knappen när jag så önskar och får då styrka och kraft ifrån ovan. Nä ett steg till klarar jag nog idag, och det betyder att jag kommer ytterligare ett steg närmare målet. Bara ett till…

Ta mig högre

Ta mig högre ,

för mig närmare dig,

dra mig djupare

in än vad jag någonsin varit förut.

Lyft mig upp,

upp ur djupet,

det djupa träsket,

där sjögräs snärjer mina fötter

och drar min ännu djupare ner,

lyft mig upp,

du min Gud.

För mig upp till höjden

upp på Sion berg

där jag kan se dig

ansikte mot ansikte,

där din närvaro

får mitt ansikte att lysa.

För mig upp,

högre och högre

för att jag må lysa

som en fackla ibland folken.

En fackla som ska hållas högt,

för att lysa vida omkring,

ja Herre, ta mig högre

högre…högre

Bekännelse

Gud vill att vi ska komma till honom och bekänna våra synder. Han vill att vi ska vara ärliga inför honom och tala om precis det som ligger mellan Gud och oss, som gör att vi inte kan närma oss honom, så att han kan ta bort det, och så att det sen är fritt fram att komma inför honom.

Vad händer inom oss när vi inte bekänner våra synder inför honom? Ja, vi kan till exempel se vad som hände i David när han hade syndat och innan han kom inför Herren med sin bekännelse. Det kan vi läsa om i Psalm 32:3-5 ” Så länge jag teg försmäktade mina ben vid min ständiga klagan. Ty dag och natt var din hand tung över mig, min livskraft förtorkades som av sommarhetta. Sela. Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde inte min missgärning. Jag sade : ”Jag vill bekänna för Herren mina överträdelser.” Då förlät du mig min synds missgärning. Sela”

David säger här att han förtorkades på livskraft , han försmäktade. Det var ingen skön känsla han hade precis . Han våndades säkert en hel del. Han visste innerst inne att han hade gjort orätt, men försökte sopa det under mattan , tills den dag han insåg att du kan inte sopa saker under mattan för Gud, för han ser allt, även det som sker i det fördolda, det som är gömt under mattan. Och när David hade insett att han inte kom undan Guds tunga hand , då besinnade han sig och gav sin bekännelse inför Herren. Han gömde inte något, han talade om precis som det var och han blev förlåten.

Vi kan också få förlåtelse för våra missgärningar och synder om vi kommer inför Herren utan att skyla över vad vi gjort. Herren tar då bort från oss den tyngd som tynger oss när vi går runt och bär på synden.

Känner du dig tyngd, försmäktar du, har din livskraft förtorkats som om den vore utsatt för värsta sommarhettan? Kanske finns där något som du behöver bekänna inför vår Herre, något som du kanske har sopat under mattan och som sedan har det fallit i glömska? Kanske är jag tyngd, bedrövad? En inre rannsakan av själen är nog ett måste . Dags att ta fram förstoringsglaset så att man inte missar minsta dammkorn under mattan.