Monthly Archives: mars 2011

Är du magnetisk?

Det finns en sak som kan sägas göra dig magnetisk. Magnetisk på det sättet att du drar till dig något. Vad vill jag komma fram till här? Jo, tacksamhet är en sådan magnet. Om du är tacksam för vad Gud gör och ger till dig i ditt liv , de välsignelser han överöser dig med varje dag , stora som små, så kommer du att dra till dig ännu fler av dessa välsignelser. Tacksamhet fungerar som en magnet som drar till sig välsignelser.

Om du är tacksam till Gud , kan han låta himelens fönster öppnas över dig och låta sina välsignelser regna ner på dig. När du inser vem du behöver vara tacksam till och varför , blir du ”magnetisk”. Du blir en levande magnet- en välsignelsemagnet.

Hade inte det varit underbart att  veta att du drar till dig välsignelser. Har du något att vara tacksam över? Har Gud gjort något för dig ? Igår? Kanske han till och med har gjort något idag? Sätt dig gärna ner en stund och tänk på allt det du har att vara tacksam över, skriv ner det, så att du ser hur mycket Gud verkligen gör i ditt liv. Många gånger kan vi missa hans välsignelser och låta dem passera obemärkt, men om du tar det för vana att alltid se tillbaka och kanske skriva ner det Gud har gjort för dig kan du snart se att du har MYCKET att vara tacksam över. Guds ord säger att var dag har nog med sina bekymmer och välsignelser. Så likväl som vi har bekymmer kan vi förvänta oss hans välsignelser varje dag. Så har du blivit magnetisk?

Är du törstig?Brunn eller källa?

  Vi läser ur Johannes evangelium kapitel 4 verserna 5-15. Berättelsen i detta stycke ur biblen handlar om kvinnan vid Sykars brunn. Jesus kommer till brunnen , det är mitt på dagen och kvinnan kommer samtidigt för att hämta vatten. Jesus ber kvinnan om vatten fastän hon är kvinna och till på köpet samariska. En konversation mellan de två uppstår. Kvinnan har svårt att förstå när Jesus talar till henne för Jesus han talar till henne på ett andligt sätt, medan kvinnan tänker mänskligt sett.

En brunn eller en källa? Vad är skillnaden? Skillnaden ligger i vattnet, i innehållet. En brunn är det någon som har grävt, med mänsklig kraft, medan en källa springer upp ur jorden utan att någon gräver eller anstränger sig med mänsklig kraft. I brunnen står vattnet still, medan ur källan bryter vattnet fram med egen kraft.

Brunnen de två befinner sig vid var grävd utav Abraham. Den brunnen var säkert känd för att ha bra vatten, och säkert nästan alltid fanns där tillräckligt med vatten för brunnen var djup. Den samariska kvinnan kom till brunnen för att hämta vatten varje dag, för varje dag behöver vi hämta vatten att dricka oss otörstiga med. Jesus säger till kvinnan att han har en källa, och att den som dricker av det vattnet aldrig mer ska törsta. Kvinnan blir genast intresserad. Tänk om hon slapp gå till brunnen varje dag? Och hon ber Jesus – ”Ge mig av det vattnet”

Frågan i dag lyder, varifrån tar du ditt vatten? Från brunnen eller från källan?Dricker du av vattnet du med mänsklig kraft har grävt fram, det som förr eller senare kommer att ta slut och tryta i vissa lägen eller dricker du av källan som har det levande vattnet, det som aldrig tryter , som springer fram ur egen kraft. Har du själv grävt din brunn och låtit den fyllas för att sedan ta upp vattnet och dricka det eller har du hittat Jesuskällan? Den samariska kvinnan vid Sykars brunn hon tog sitt vattnen från brunnen Abraham hade grävt, men när hon fick höra om källan Jesus erbjöd ville hon ha av det vattnet. Samma erbjudande går till dig idag. Jesus erbjuder dig att dricka dig otörstig varje dag ur den källan, frågan är bara om du gör som kvinnan gör…, säger till Jesus  ”- Ge mig av det vattnet”.

Är du törstig? Kom och drick!

Kyrie Eleison

Kyrie Eleison! Herren förbarma dig !

En tiggare sitter vid vägen in till den stora staden. Han sitter där och är beroende av allmosor. Han ser inget men han hör. Han är blind och han lever av att folk ger honom allmosor. Plötsligt hör han en stor folksamling närma sig. Han vänder och vrider på huvudet för att liksom pejla in vad det är som händer , kanske frågar han någon som går förbi och denne någon talar om att det är mästaren Jesus som går på vägen . Bartimeus som tiggaren heter, har hört om honom. Han har hört om alla de under och tecken den mannen har gjort. Hans hopp börjar att byggas upp. Han känner att han måste få kontakt… Markus 10:47

 ”När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa
      och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
48.  Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men
      han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
49.  Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.»  Och de kallade
      på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp;
      han kallar dig till sig.»
50.  Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom
      fram till Jesus.
51.  Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall
      göra dig?»  Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min
      syn.»
52.  Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.»  Och strax
      fick han sin syn och följde honom på vägen.”

Ett rop från hjärtat, ett rop från någon som vet om att de behöver hjälp från mästaren. Ett rop från någon som vet att utan den hjälpen är det hopplöst. Bartimeus ropade detta när han hörde att Jesus var i närheten Bartimeus såg inte, han var blind, han visste att han behövde Jesu hjälp. Herre förbarma dig, Kyrie Elison.

Vi får lov att ropa Kyrie Eleison när vi känner att vi behöver Herrens förbarmande, när vi behöver hans hjälp, när vi känner att vi inte räcker till. Och likväl som han svarade Bartimeus genom att göra honom seende kan han svara oss och hjälpa oss med våra behov.

Bartimeus var inte sen att skynda till Herren när han fick svar, han till och med kastade sin mantel och skyndade dit. Är du lika angelägen att gå Herren till mötes när du ber om något? Skyndar du dig honom till mötes när han svarar?

Herre förbarma dig , jag behöver din hjälp. Kyrie Eleison!

Fortsätt andas

Keep breathing !

Ibland är det enda man orkar göra, det är att fortsätta andas, allt annat får stryka på foten och komma i andra hand.
När problemen hopar sig och tränger på, det känns som om ditt utrymme blir mindre och mindre. Du kan knappt vända dig om för att problemen finns så tätt inpå. Känslan av att vara hårt ansatt infinner sig och du är nära paniken nu. Ångesten griper tag i dig och vill inte släppa taget.

 Inget är enkelt men man måste fortsätta andas. Du är inte färdig än. Du har ännu inte nått målet. Fortsätt bara andas en liten stund även om du känner det som om du skulle vilja ge upp och bara lämna allt , så fortsätt andas , ge inte upp.

Långa djupa andetag hjälper dig att fokusera. Långa djupa andetag får dig lugn och kan hjälpa dig att se saker du tidigare förbisett. Långa djupa andetag, ett i sänder. Försök att bara ta ett steg i taget , fokusera på detta enda steg, detta enda andetag, denna enda dag. Du kan klara det! Du är inte ensam! Öppna dina blinda ögon och se vem som strider med dig! Emmanuel- Gud med oss- Gud med dig- Han går vid din sida.

Psaltaren 121:5 ”Herren bevarar dig, i Hans skugga får du vandra, Han går vid din sida”

Fortsätt andas….ett andetag i taget.

Öppna dina ögon och se

 Andra Kungaboken 6:8-23

Har du känt dig omringad, förföljd, ja helt enkelt känt att du har blivit så totalt nedtryckt av dina problem och omständigheter att du har velat ge upp?  Precis som Elisas tjänare. Han såg ut genom fönstret och såg Israels här med hästar och vagnar ,som hade kommit just för att döda Elisa. Tänk en hel här bara för en enda person.

Elisas tjänare såg ingen utväg. I hans tankar fanns bara en väg ut därifrån och det var att bli dödad av den Israeliska hären. Hans mänskliga ögon såg det som fanns framför honom, och modet sjönk drastiskt. Han rusar in till Elisa och berättar vad han ser, och Elisa säger: ”Frukta inte! Ty dem som är med oss är fler än dem som är med dem” och så bad han ” Herre, öppna hans ögon så att han ser” ( 2 kung 6:16-17).

Och Herren öppnade tjänarens ögon! Hans andliga ögon. Han såg en stor himmelsk här omringa den Israeliska hären och dem själva.

Behöver du en Elisa i ditt liv?  Någon som kan få dig att se att loppet inte är kört, en som kan hjälpa dig att öppna dina blinda andliga ögon? Någon som kan be en bön med dig så att du ser den andliga verkligheten och får nytt mod? Alla behöver vi då och då en sådan person i vår närhet, för med jämna mellanrum så förblindas vi av omständigheter och problem som dyker upp i vår väg och glömmer att vi har en stor Gud som backar upp oss och som strider våra strider. Har du ingen sådan person idag och du känner dig nere, krossad, ingen ork kvar, du känner det som om allt hopp är ute , ta då och hitta en sådan person. Någon som du känner förtroende för, som du kan prata med om dina problem och som kan visa dig att även om problemen ser gigantiska ut sett med mänskliga ögon så är det ingenting om du öppnar dina andliga ögon och ser vem som strider tillsammans med dig.

Resultatet? Elisa och tjänaren klarar sig oskadda. Den Israeliska hären blir bortlurad och skadar dem inte. Vem vann segern? Elisa och tjänaren! Även om det såg så mörkt ut från början…Så jag ber en bön för dig idag…

 ”Herre öppna blinda ögon  och låt dem se att du finns med i striden på deras sida, låt inte deras mod sjunka till botten utan stärk dem i deras tro på att du har segern i din hand. Herre,  låt dem få se med nya andliga ögon idag, sina egna omständigheter, och förundras över att de inte har sett att du är med dem alla dagar intill tidens slut . Amen”

Det där är min Gud…

 Gång på gång hör vi nyhetsrapporter om den ena naturkatastrofen efter den andra. Är det inte Sydamerika så är det Japan eller Indien. Nu senast Burma. Man tänker på dessa stackars människor som befinner sig mitt i detta kaos och man ber. Ber att de ska finna styrka och kraft att bygga upp sina liv igen efter att allt har blivit raserat. Man ber att de ska inse att det trots allt finns en Gud, som kan och vill inget hellre än att öppna sina armar för att ta emot dem in i Hans gemenskap.

När jag ser nyheterna , bilderna kan jag inte låta bli att tänka på att det är som om jorden har födslovärkar. Något nytt är på väg att hända, något nytt är på väg att födas. Ett nytt rike, Guds rike. Jag påminns om alla de ställen i Guds ord där det står hur den sista tiden kommer att se ut och gång på gång förundras jag hur väl det stämmer in på det vi nu ser i världen omkring oss. Ändå tror jag inte att vi har sett allt…

När jag ser jordens födslovärkar tänker jag att det här.. det är min Gud som talar och varnar mänskligheten för vad som snart skall komma. Herrens dag närmar sig. Ingen vet timmen eller dagen, men ett är säkert och det är att tidens tecken säger att det börjar dra ihop sig.

Låter du dig varnas av Guds väckarklocka? Tillåter du att Gud väcker dig ur din Törnrosasömn? Det är dags att se om ditt eget. Göra upp med ditt liv och se till att Din relation med Gud och Hans son  är på rätt köl. Rensa upp allt skräp som ligger i vägen för att din väg fram till tronen ska bli fri och utan hinder, så att du kan ta emot den kommande konungen när Han kommer ridande bland molnen.

Låt oss gå tillsammans

Sakarja 8:23

Så säger Herren Sebaot: På den tiden ska det ske att tio män av alla slags tungomål som talas bland hednafolken skall fatta en judisk man i mantelfliken och säga:” Låt oss gå med er, ty vi har hört att Gud är med er”

Vem är denne judiske man som Sakarja pratar om, som tio andra män går och drar i mantelfliken? Vilka är de tio männen? Vad var det de hade hört? Varför drar de i hans mantel? Många frågor men kanske kan vi upptäcka något här…

Mannen, den judiske mannen, som jag kan se det är ingen annan än min vän Jesus och de tio männen får symbolisera lärjungarna. De hade hört att Gud var med Jesus, att han gjorde under och tecken. De hade hört att han var den utlovade Messias, Gud med oss , Emmanuel. Lärjungarna kom från olika samhällsklasser och regioner. Några var fiskare, en tullindrivare, en annan läkare, ja variationen var stor allt för att bredden skulle finnas. Säkerligen kunde de tala olika tungomål och tala till olika samhällsklasser och till de olika hednafolken.

Men varför drar de i hans mantel? Den långa vida manteln var ett klädesplagg som de skriftlärda hade på sig för att visa att de var just skriftlärda. Fariseerna använde detta plagg demonstrativt. Manteln pryddes i sina fyra hörn med tofsar. Men varför rörde de vid manteln? Jo för att det fanns en föreställning om att andlig kraft kunde överföras via dessa manteltofsar. Männen ville ha det Jesus hade. De ville ha hans smörjelse, hans vishet, hans uppmärksamhet.

Männen eller lärjungarna ville ha det Jesus hade, de ville vara nära honom för att lära sig av honom, för att hans kunskap och vishet skulle smitta av sig. De frågar honom till och med, ”låt oss gå tillsammans” för de hade sett något i Jesus. De såg att han var Gud med oss-Emmanuel.

Ser du vad lärjungarna såg? Vill du gå tillsammans med honom? Sträcker du dig efter hans mantelflik? I så fall säg till Jesus idag ” låt oss gå tillsammans”