Månadsarkiv: september 2011

Du kan inte ändra historien

Det som är gjort det är gjort, Du kan inte ta tillbaka saker du gjort, få dem ogjorda. Nej har du väl satt det i verket ja då får man stå sitt kast, och man får bära konsekvenserna.

Hur ofta försöker vi inte radera eller åtminstone ändra på vår historia. Genom att försköna och kanske utelämna vissa delar försöker vi ändra på det som har hänt , det vi har gjort. Det är dags att vi inser att det inte går och att vi får acceptera de fel och brister vi har och de fel vi har gjort under gårdagen. Låt inte det du gjorde under gårdagen ligga dig som en black om foten, nåt som du tvingas släpa med dig under hela ditt liv. Den där frasen som kanske så ofta kommer över våra läppar…”Om jag ändå hade…” är egentligen en ganska deprimerande fras. Den visar bara att du själv är besviken på dig själv.

Nej istället för att vara besviken på dig själv , se dina misstag som utvecklingsmöjligheter, nya möjligheter till en framtida mognad. Det kan ju bara bli bättre. Och dessutom är du ju faktiskt en erfarenhet rikare, du vet ju hur man INTE ska göra, eller hur. Lär av dina misstag och gå vidare.

Alla gör vi misstag. ”Errare humane est”.” Det är mänskligt att fela”.

Gör det bästa du kan och det mesta av nuet, sen kan morgondagen få komma om Gud önskar  ge oss en ny dag, men då har vi ingen gårdag att gräma oss över. Dessutom så har var dag nog med sina bekymmer. (Matt 6:34)

Har du gjort nåt dumt , nåt som du skulle vilja ha ogjort? Lämna det till Gud och lägg det bakom dig. Varför ska du gå och bära med dig av gammalt skräp, som bara fyller ditt bagage och gör det tyngre? Nej lämna det och gå vidare på livets väg utan det. Nya utmaningar kommer längre fram , var så säker, och då kan det vara bra att ha båda händerna fria och inte gå omkring och bära på gammalt skräp.

Hur länge?

 Hur länge tänker du försöka fly? Hur länge försöker du gömma dig? Är det inte dags att du inser att det är lönlöst? Att du inte kan fly längre…Att du inte kan gömma dig.

Psalmisten David säger i psalm 139 verserna 5, 7-10

5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. (…)

7 Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 Om jag far upp till himlen, är du där,
bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där.
9 Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet,
10 skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.

Vart vi än befinner oss, hur vi än har det i livet finns Gud där och räcker ut sin hand till oss. Han kallar dig och mig…det är upp till var och en att gensvara. Ingenstans kan vi fly för hans ansikte, han hittar oss var vi än befinner oss och han följer oss till världens ände om så är nödvändigt. Hur många gånger har han kallat på dig redan? Och du har tackat nej…hur många gånger har han visat dig en väg, men du vände och gick en annan? Hur många gånger har han genom omständigheter visat dig vad han vill, men du har gjort dig döv och stum?

Hur många möjligheter har han gett dig och hur många fler måste han ge dig för att du ska förstå? Är detta ytterligare en av de där omständigheterna som kallar dig in i hans närhet? Kanske är det då dags att tänka i andra banor. Kanske är det dags att du slutar upp att fly från honom och istället överlämnar dig och ditt liv i hans händer?

2 Petrus 3:8-9

8 Men glöm inte detta, mina älskade, att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag. 9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

Idag är det din dag!

Bulldogen och knähunden

Det var en gång en bulldog och en knähund som bodde grannar med varandra. Bulldogen hade sitt tuffa framfusiga översittande sätt och knähunden sitt milda lite försiktiga sätt. Eftersom Bulldogen tyckte sig vara förmer än den lilla knähunden sa han en dag till den medan de hade en liten diskussion: Jag utmanar dig knähund på att se vem av oss två som snabbast kan komma in  i huset. Bulldogen tänkte att den där lille rackaren han når inte upp till handtaget som jag . Jag biter tag i handtaget med mina vassa tänder och öppnar så dörren, medan han kan sitta där för han når inte upp. Bulldogen var full av tillförsikt att han skulle vinna. Knähunden sa till Bulldogen : Jag antar din utmaning , ( för han var säker på att vinna).

Först ut var bulldogen. Han sprang fram till dörren och hoppade upp och bet tag i handtaget , men hur han än försökte kunde han inte vrida runt det. Till slut helt utmattad gav han upp och satte sig att vänta på att se hur knähunden skulle lyckas, fortfarande full av tillförsikt att just han skulle vinna .

Knähunden gick fram till sin dörr och med tassen krafsade han tre gånger på dörren som han hade för vana att göra och satte sig ner lugnt och stilla och väntade . Efter en kort stund öppnades dörren och ut kom matte och inte bara släppte in knähunden utan lyfte även upp honom i famnen och klappade honom på huvudet och tog med honom in i huset.

Var fanns skillnaden? Jo skillnaden låg i relationen . Vissa av oss kristna är bulldogskristna , tuffa, grymtande , klagande, medans vi försöker att göra det Gud vill. Allt detta uppoffrande och knot, inget duger…….Ge upp! Det enda Gud vill är att vi närmar oss honom , och när vi gör det kommer han att närma sig oss.

Jak 4:8 ” Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna.”

När allt är svart

Människan har en viss tendens att alltid måla allting så svart som natten. När oron kryper på kommer svarta färgburken och penseln fram och vips har vi målat hela vår omgivning och allt som berör oss i svart. Kanske skulle vi ta och prova att måla med någon annan färg nån gång. Kanske ett par nyanser ljusare?

Oron gör att vi många gånger tänker och föreställer oss det allra värsta scenariot.  Det blir liksom ett sätt för oss att ”vacccinera” sig mot kommande besvikelser. Men hur ofta oroar vi oss inte i onödan. För det allra mesta händer aldrig det där värsta scenariot utan utfallet blir nåt helt annat, nåt som kanske faktist är helt acceptabelt. Dessutom… skulle det allra värsta mot förmodan ändå hända, jag kom då ihåg att du har oanade resurser att tillgå. Du har en Gud som är allsmäktig och god. En Gud som har all makt i himlen och på jorden. En Gud som har omsorg om just dig. I Ps 73:25 står de ” Vad har jag i himlen förutom dig? När jag har dig frågar jag inte efter något annat”.

Likaså har vi löftet ifrån Rom 8:38 -39 att ” …varken död eller liv, varken änglar eller furstar , varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat , skall kunna skilja oss från Guds kärlek…”

Så varför måla hela världen svart? Varför oroa sig för att världen skulle gå under idag, det är ju faktiskt redan  i morgon i Australien.

Min önskan

Min önskan är att ge dig min tid alla dagar som om det vore den sista dagen i mitt liv. Ja jag önskar ge av mig själv till dig , så som du gav ditt liv för mig. Min önskan är att tjäna dig så som du visade att du kom för att tjäna genom att tvätta våra fötter, du som egentligen var den störste av oss alla, du kom och gjorde dig liten. Min önskan är att det ljus du tänder inne i mig, ska få lysa klart för alla i min omgivning och få lysa upp mörkret som omger oss och kanske, ja kanske kan det ljuset få leda någon på rätt väg.

Min önskan är att alltid kunna ge dig samma kärlek som jag gav dig från den dag jag först gav mig själv till dig, att den första kärleken aldrig ska få slocka och dö ut utan att det hela tiden ska fyllas på med mer och mer kärlek till dig. Min önskan är att varje dag älska dig mer och mer och att aldrig ta dig för given utan att alltid , varje minut tala om för dig hur mycket du betyder för mig, med ord och handlingar. Min önskan är att min kärlek till dig ska växa sig stor , som Gud är stor,och evig så som Gud är evig, och underbar så som Gud är underbar. Min önskan är att genom att visa min kärlek till dig , kan det tända en hunger i andra att också vilja bli älskade av dig. Jag älskar dig Jesus,…. tack för att du älskar mig.

Vad har Gud gjort för dig?

Igår skrev jag att mirakler sker fortfarande och visst kan vi skriva under på det, men många mirakler får vi aldrig reda på som Guds folk på grund av att vi är för dåliga på att dela med oss av vad Gud har gjort i våra liv, för dåliga på att ge Gud äran, för dåliga på att tala om hans mirakler. Det är synd för ju mer vi hör att Gud gör och verkar desto större blir vår tro att han kan gripa in även i dem situationer vi står inför.

Idag öppnar jag upp kommentarerna för dig som skulle vilja dela med dig av de mirakler som Gud har gjort i ditt liv. Tänk på att genom att dela ditt mirakel stärker du Guds folks tro. Du behöver inte vara personlig om du inte vill, men vi behöver visa världen att Gud gör mirakler än i dag och inte bara för 2000 år sedan.

Så ordet är fritt i kommentarsfältet. Visa nu vilken STOR Gud vi har!

Stora drömmar?

Har du stora drömmar, så stora att du inte vågar berätta dem för någon? Så stora att om du skulle låta människor få veta så skulle de tycka att du var galen? Drömmar , planer, visioner, som sträcker sig långt utanför din räckvidd. Helt enkelt saker som verkar omöjliga, mänskligt sett. Abrsurda. Nej inte ens om du skulle göra ditt allra bästa skulle du ens komma i närheten av att kunna uppnå dem. Nej, i det här fallet behövs det nåt mer. Nåt som inte du kan ge… Ett mirakel.

När Gud lägger en så stor dröm i någon har han lagt den där av en anledning. Han som är vår Far, som är allt som vi behöver, han som tar hand om oss och ser till våra behov precis som vilken pappa som helst. Han skulle väl inte sätta på oss för stora kläder, utan när han klär oss ser han till att vi en dag kommer att växa i kostymen. Han ger oss den rätta storleken utefter våra förutsättningar. Ibland kan det visserligen hända att vi måste vänta en stund med att sätta på oss den nya kostymen , men bara så länge det tar för oss att växa in i den. Vår Far han vet vilken storlek vi har.

Kanske tycker du att du aldrig kommer att växa i den storleken när du ser kostymen framför dig , men vet en sak… INGENTING ÄR OMÖJLIGT FÖR GUD. Hans vägar är så mycket högre än våra vägar Han är miraklernas Gud. Lita på Honom och fortsätt dröm. Ingen har sagt att drömmen måste uppfyllas imorgon eller ens om en vecka…Tålamod.. Låt tiden vara till din fördel.

Förutsättningar kan ändras med tiden. Det som verkade totalt omöjligt igår kan helt plötsligt  efter ett tag verka hel fullt möjligt. Mirakler sker fortfarande. DREAM ON!

Vart fäster du blicken?

En enkel fråga får bli ett inlägg idag? Nåt som vi kan gå fundera på. Vart fäster du din blick? På vad? På vem?
När omgivningen gungar och skakar , när man går på lina , eller kanske till och med balanserar på en tunn tråd, då är det viktigt att blicken är fäst på rätt ställe. Fäster du den på människor i din omgivning? Litar du på matriella saker? Människor och saker kan svika dig och falla, och om du då har din blick fäst på dem kommer du också att störta ner tillsammans med dem.
Låt istället din blick vila på , den enda klippan som står fast, vännen som aldrig sviker, han som gav sitt liv för dig….Jesus. Fäst din blick på honom.

Dags att återuppbygga templet

 Så här dikterar Chefen:

”Mitt folk säger att det ännu inte är dags att agera, att bygga på mitt hus”. Men genom sin profet Haggai sa Chefen: ”Tycker ni att det är tid för er själva att bo i flotta villor  eller bostadsrätter, medans mitt hus ligger tomt och öde? Se upp med hur det går för er. Ni sår mycket , men er skörd blir tunn, ni äter gott, men ni blir inte mätta, ni dricker , men ni får inte nog för att ni ska bli glada, kläder tar ni på er , men ändå fryser ni. Arbetaren får sin lön , men den läggs i en plånbok med hål, den räcker bara till de utgifter ni har skaffat er sedan innan, ingenting blir över.”

Detta är Chefens ord: ”Tänk på vad ni gör. Börja i rätt ända, börja att bygga upp mitt hus så som jag har sagt att jag vill ha det. Sätt det som ska vara först , först. Gör ni det ska jag bevisa för er min härlighet. Ni väntade er stor belöning, men se ni fick bara lite, och när ni tog det lilla ni fick blåste jag på det och det försvann. Varför, frågar ni er? Jo för att ni lät mitt hus förfalla, hamna i skymundan, medan var och en av er har nog med sina egna sysslor och att se om sitt eget hus. Själviskheten fick segra. Egoismen fick fäste i er.

Därför höll jag tillbaka era välsignelser, jag lät torkan komma och det som skulle växt, stanna i växten och torka ut. Jag befallde det, jag befallde att den andliga torkan skulle komma över detta land, över bergen och planmarken, över allt som växer och alla era alster. Jag befallde att det ni skulle företa er inte skulle blomstra, att allt det ni satte i verket inte skulle få fungera”

 (Haggai 1:2-11)

Om vi idag hör Chefens ord eka i vårt tomma inre,är det dags att agera och sätta det som bör komma först , på dess rätta plats. Det är dags att börja bygga Chefens hus,….. finns det några frivilliga?

Det beror på perspektivet

 Huruvida det är tillbörligt att oroa sig eller inte beror på vilket perspektiv du tittar från när du ser på saken. När oron kryper på oss är det så lätt att tappa perspektivet och eller proportionerna. Saker och ting förstoras upp till att bli oövervinneliga berg när de egentligen bara kanske är en liten hög med sand om man ser på dem från det rätta perspektivet.

Ser man på saker man oroade sig för då, alltså tittar i backspegeln , så ser man att många gånger har man oroat sig i onödan. kanske är så fallet för dig just nu? Du tycker att du står inför nåt hemskt men tänk dig ett eller ett och ett halvt år fram  i tiden och fråga dig om det du oroar dig för idag kommer att vara lika viktigt då? Kan du svara nej på den frågan kan du helt enkelt släppa den oro du just nu känner.

När vi tappar perspektivet kan det vara svårt att finna det igen om man inte har nåt att gå efter. Ett gott råd är att låta Guds ord få bli din kompass när du förlorar perspektivet. Med hjälp av Guds ord kan du få vägledning i alla situationer. Guds ord kan bli din referens, din ledstjärna, ditt ljus i mörkret, din guide. Skriv en lista på favoritbibelverser som du kan ta fram och läsa när oron kryper för tätt intill. Att läsa Guds ord, få höra hans löften till dig fyller dig med kraft och tro och lyfter upp dig, och får dig på andra tankar. Börja med att läsa Matteus 6:25-34.

25.  Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv,
vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I
skolen kläda eder med.  Är icke livet mer än maten, och kroppen
mer än kläderna?
26.  Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de,
ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske
Fader dem.  Ären I icke mycket mer än de?
27.  Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln
till sin livslängd?
28.  Och varför bekymren I eder för kläder?  Beskåden liljorna på
marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de;
29.  och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin
härlighet var så klädd som en av dem.
30.  Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i
morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder,
I klentrogne?
31.  Så gören eder nu icke bekymmer, och sägen icke: ‘Vad skola vi
äta?’  eller: ‘Vad skola vi dricka?’  eller: ‘Vad skola vi kläda
oss med?’
32.  Efter allt detta söka ju hedningarna, och eder himmelske Fader
vet att I behöven allt detta.
33.  Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så
skall också allt detta andra tillfalla eder.
34.  Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen
skall själv bära sitt bekymmer.  Var dag har nog av sin egen
plåga.»