Monthly Archives: juni 2012

God bless this broken road

Livet har krokar, vägen är söndrig, har stora hål som det är lätt att falla i , Ibland är det motorväg långa sträckor och allt flyter på, men andra sträckor kanske man inte ens ser stigen framför fötterna. Men även om vägen inte syns eller är trasig leder den någonstans. 

Min väg har inte varit rak, många krökar och hål, ett tag visste jag inte ens var vägen var, men jag tackar Herren Gud att han ledde mig på den väg jag fortfarande är på, min väg fram till Honom. Jag tackar Honom för varje erfarenhet och ärr jag har ådragit mig under vägen. För varje leende och skratt som jag fick möjlighet att skratta eller ge någon annan. Jag tackar Honom för att Han aldrig släppte min hand även om jag gick vilse.

Vem ser du?


36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan. 39 Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: ”Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.”

40 Då sade Jesus till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.”

Simon svarade: ”Mästare, säg det.” – 41 ”Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. 42 Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?” 43 Simon svarade: ”Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” Jesus sade: ”Du har rätt.” 44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” 48 Sedan sade han till henne: ”Dina synder är förlåtna.” 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: ”Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har frälst dig. Gå i frid.” (Luk 7:36-50)

Jesus visar i det här stycket på ett mycket träffsäkert sätt vad det är han ser i oss människor, vad det är han fokuserar på. Han säger några ord till Simon som säkert tar honom på sängen, nämligen; ”ser du den här kvinnan?” Frågan är om Simon verkligen såg kvinnan? Inte bokstavligt talat utan bildligt… jag tror inte det…Jag tror att Simon såg synderskan…den som alla andra också såg…inte kvinnan. Gud ser bortom det vi är, han ser det han har skapat oss till. Han fokuserar inte på det vi har råkat göra som har fått oss att se ut på ett visst sätt, han känner oss , utan och innan. Han vet att innanför synderskan som gör fel saker finns där en kvinna som längtar efter förlåtelse. Han ser henne.

Jesus sorterar inte upp människor i olika fack. Han lägger oss inte i olika lådor allteftersom vi har gjort oss skyldiga till vissa gärningar. För honom finns det inte i hans sinne att dela upp oss i bönemänniskor, syndare, heliga, eller förtappade., renlevnadsmänniskor eller alkoholister..Han ser människan innanför.

Han säger till dig idag precis som han sa till Simon. ”Jag har något att säga till dig.”   -Vad ser du?

Himmelriket

Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern. ( Matt 13:44)

Har du funnit den skatten? Kanske har du träffat på den , men ännu inte insett vad det är. Du vet om något ligger nergrävt i en åker är det ju inte guldskimrande och glansigt, nej det är smutsigt , oputsat och jordigt det du hittar. Kanske har du hittat skatten men inte insett att det faktiskt är en skatt du har snubblat över. Kanske behöver du ta det du hittat och försiktigt undersöka det och göra det rent , så att du verkligen ser vad det är.

En arkeolog kan känna igen och veta vad han letar efter i jorden och vet när han har hittat nåt viktigt, även om saken är täckt med smuts och jord. Hans hjärta börjar bulta och banka när han hittar en skärva som inte ser så mycket ut för den här världen men i sitt inre vet arkeologen att det finns mer, och mer och mer….

Nu är vi inte alla arkeologer, tyvärr… men vi kan försöka tänka som en…När vi hittar en bit av himmelriket, att vi då ser bortom smutsen och jorden och ser den verkliga skatten som gömmer sig där innanför. Arkeologen han är sådan. Så fort han hittar en skärva, samlar han ihop ett helt team och går systematiskt till väga för att hitta resten av skatten, ingenting får slinka förbi honom. Han vet vad skatten är värd och han tänker söka den med allt vad han har , om det så innebär att han ska pensla bort sandkorn efter sandkorn med en liten pensel. Han gör vad som helst för skatten…

Titta på det lilla du hittat, med en arkeologs ögon och du inser att det faktiskt är en skatt. Du kanske fick höra berättelsen om Jesus när du var barn, eller en vän till dig berättade om något han eller hon varit med om, du kanske själv har känt änglars närvaro eller Guds hand i ditt liv, men inte riktigt vetat vad det är. Ta din pensel och börja borsta bort smutsen och jorden från den lilla skärvan…. himmelriket är närmre än du tror.

En brinnande buske

En brinnande torr liten buske, mitt ute i öknen… det var vad som fångade Mose blick den där dagen. Det var den där brinnande busken som kallade Mose till sitt livs uppdrag. En enkel buske!  Gud hade kunnat använda nått annat för att kalla Mose, nåt stort , nåt spektakulärt, nåt som hade passat in på honom och hans äventyrliga liv , men han valde en simpel buske.

Detta kan få oss att inse en sak, att Gud använder obetydliga buskar som budbärare. Just därför att de är enbart en buske och inget i sig själv passar de att frambära ett budskap som är ALLT. Gud fortsätter än i dag att leta efter ”buskar” som är villiga att frambära budskap. Är du en av de buskarna som Gud kan tänka sig att använda? Skulle du vara tillgänglig att vara en budbärande buske för Gud. Gud vill använda dig som ett instrument för att lysa upp mörkret och för att få människor att inse sanningen.Vilken simpel liten buske som helst duger, så länge Gud finns i busken. Mose var tvungen att vara 40 år i öknen för att inse att han inte var något i sig själv. Gud behöver inte en vacker buske som har talets gåva, nej Gud säger: ”vilken liten buske som helst blir bra så länge jag får bo i busken. Det är ju inte du som ska göra nåt för mig utan jag som ska göra något genom dig.”

Vi är alla som den lilla busken, liten, torr och knappt utan liv i öknen, men ändå kan vi om vi är tillgängliga bli använda av Gud. Utan Gud kan vi inte göra något. Inget vi gör har något värde om inte Gud är med oss. Och i denna bild är Guds närvaro representerad av elden. Elden är Gud, som tar sin boning i den torra busken. Elden förtär offret, nämligen oss själva , som vi villigt har lagt inför hans altare. När elden förtär offret blir det till en fackla som brinner,… och brinner för Gud.

Jonatan

”Jonatan sade: Allt vad du vill skall jag göra för dig.” (1 Sam. 20: 4).

Jonatan och David var vänner, bästa vänner. Som bröder, men utan blodsband. Närmare än så kan man inte komma en annan människa. Jonatan älskade David ”…lika högt som sitt eget liv”(1 Sam 20:17).

Världen är full av personer som söker sitt eget bästa. Gud däremot söker personer som är undantag från den här regeln. Han söker dig som sätter andra i första rummet, som sätter Honom först.   Som aposteln Paulus sa i Romarbrevet 12:10 : ”Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning”.

Känner du någon ”Jonatan”? Världen skulle behöva många som var som han, som tänkte och agerade som han. Kanske skulle du kunna vara en av dem? Skulle du kunna vara en ”Jonatan” för någon idag? Imorgon? I fortsättningen? Du kanske har en ”Jonatan” i din närhet? Du kanske har fått känna på denna villkorslösa kärlek? Försök göra det som Paulus säger i så fall; överträffa det. Gör något för den personen i dag, i morgon, och i fortsättningen.

Övertygad men inte överlåten?

Att vara övertygad om något är inte samma sak som att vara överlåten. Tyvärr känns det som om många tror det. Det finns många som är övertygade, har blivit övertygade och vill övertyga andra om att Kristus är livet. Men vad hjälper det? 

Att vara övertygad är inte samma sak som att vara överlåten…Om du är övertygad om att Kristus är livet är det Du som har tagit kontroll över dina känslor och tankar och bestämt dig för att tro på detta, medan om du är överlåten, då har du överlåtit ditt liv till Kristus, då är det Han som har kontrollen , inte du som kontrollerar. Skillnaden är stor! Och skillnaden syns i våra handlingar. Den övertygade försöker febrilt att övertyga andra om att det Han/Hon tycker och tänker är rätt, medan den överlåtne låter Gud sköta övertygandet. Gud är den som ska frälsa,genom sitt ord, genom att använda överlåtna människor som genom sina handlingar visar på vem Gud är och som sprider en Kristusdoft omkring sig. Du och jag kan inte frälsa någon, hur övertygande vi än är. Frälsningen kommer endast genom Kristus.

Känner du att du är övertygad? Kanske försöker du febrilt att övertyga andra om att din tro är den rätta? I så fall skulle jag vilja skicka med ett ord på vägen till dig… ge upp din övertygelse och överlåt den och dig själv till Kristus så att du istället för att vara övertygad kan få bli överlåten .

Många är övertygade, men inte så många är överlåtna. Vilken skara tillhör du?

Knaper uppkoppling

Hej mina vänner! En vecka framåt kommer min uppkoppling att vara lite knaper och därav kanske mina inlägg. Jag ska försöka att få iväg några kortare tankar under veckan som kommer. Under denna veckan kommer jag att ladda mina batterier och fylla på med nya tankar i mitt lilla huvud, så jag hoppas att ni har förståelse för att det kan vara glest mellan raderna här inne på bloggen.