Monthly Archives: maj 2015

Frågor och svar

De senaste dagarna har jag haft lite att grubbla på. Jag måste ta ett beslut om en sak som ligger lite utanför min komfortzon. Beslutet gäller att ta ett steg ut i luften där jag inte vet om det bär eller inte, så i morse efter frukost så bad jag Gud att han skulle hjälpa mig att ta ett beslut i frågan. Efter frukost åkte vi till kyrkan och redan under de första minutrarna på gudstjänsten talar Gud till mig genom en av mina församlingsvänner . Han talar till församlingen om att ta ett steg ut i det okända ,  att våga , att det är en ny tid, med tid för nya saker, utanför komfortzonen , utanför det vanliga. Jag känner direkt att det var till mig….

Gudstjänsten fortsätter och i predikan får jag återigen ett tilltal genom pastorn  som pekar på samma sak. En ny tid, med en ny chans att tjäna, och att även den arbetare som kommer in i elfte timmen får lön för sitt arbete. Han talar också om att våga komma med det lilla vi har , att det är tillräckligt när Gud får förmera det genom oss.

Tack Gud för att vi kan få komma till dig med frågor och få svar från dig. I ditt ord har du sagt att :(Jer 33:3)

 "Ropa till mig, så vill jag svara dig och förkunna för dig stora
      och förunderliga ting, som du icke känner."

Frälst?

saved

Saved people, serve people.

Anser du dig frälst? Följdfrågan på detta om ditt svar är JA, blir således….tjänar du? Alltså inte hur mycket du tjänar på det,  utan om du tjänar någon. Hur tjänar du? Vad gör du, när du gör tjänst?

Man kan tjäna på många olika sätt. Jesus han tjänade sina lärjungar genom att till exempel tvätta deras fötter, en uppgift som bara de allra lägst stående skulle kunna utföra på grund av att fötterna var så orena. Jesus sökte inte predikstolens tjänst, inte heller lovsångarens status, nej han lade sig på sina knän och tvättade bort orenheten från sina vänners fötter.

När du tjänar längtar du kanske efter att få stå i predikstolen och dela ordet i din församling, eller stå på estraden och leda församlingen in i lovsång inför tronen. Det är tjänande javisst , men minst lika gott tjänande är det att städa församlingens allmänna utrymmen och toaletter, eller diska efter fikan på söndagsmötet, eller helt enkelt bara stå i dörren och hälsa folk välkomna till kyrkan.

Att tjäna , innebär att ge av sig själv till andra, för att andra ska ha det bra. Ge av din tid , din kraft och det du förmår. Jag menar inte att vi inte ska sträva efter att få dela ordet eller leda lovsången, men även en predikant eller en lovsångare kan tjäna andra dagar än just de dagarna de är upptagna på estraden med ordet och lovsången, och varför då inte städa toaletterna eller moppa golvet, eller servera dina församlingsvänner en kopp kaffe med kaka.

Tillbaka till bilden ovan…och frågan i början. Om svaret var JA , du anser dig frälst , men följdfrågans svar, svävar i ovisshet, är det hög tid för dig att hitta din plats att tjäna på.

Jak 1:22 ” Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest
bedragen I eder själva.”

Att tjäna andra är att tjäna Gud. Hur tjänar du Gud?

Ornans tröskplats

Vi kan alla tänka oss ett veteax som vajar för vinden. En gång har det varit ett ensamt vetekorn som blev lagt i jorden för att gro. Det börjar spira och grönska och själva axet utvecklar sig och det ensamma lilla vetekornet har nu blivit många vetekorn. Varje litet vetekorn skyddas av agnar, för att inte kärnan , det värdefulla ska gås illa åt av väder och vind. När tiden är mogen måste dessa agnar skiljas från vetet för att man ska kunna få ut det värdefulla i vetekornet nämligen kärnan. Detta sker på tröskplatsen.

Tröskplatsen är en plats där vetekornet bankas och trampas och det skyddande skalet, agnarna skiljs åt från vetekornet. Tröskplatsen är en vändpunkt för vetet. Det förädlas , förvandlas från något orent till rent vete. Tröskandet innebär ett åtskiljande av agnarna från vetet. Det orena skiljs från den rena vetekärnan.

I Bibeln ( 1 Krön 21) kan vi läsa om David och hur han köpte Ornans  tröskplats. David hade syndat svårt mot Herren  och för att göra bättring inför Gud köpte han denne Ornans tröskplats för många siklar guld och silver och lät på denna plats upprätta ett altare till Gud. På samma plats byggdes senare Salomos tempel.

Vi är som vetekorn inför Gud. När vi har uppnått tillräcklig mognad kommer vi förr eller senare till tröskplatsen för att där bli renade . Vi kan aldrig komma ifrån tröskplatsen , vi kan aldrig gå runt den, vi måste gå igenom den. Att gå igenom tröskplatsen, det görs genom bön, i smärta, med vånda. Att gå igenom tröskplatsen gör ont, men ut på andra sidan kommer du förädlad och renad. Det som är av värde består medan det som räknas som intet särskiljs från dig. På tröskplatsen kan man bara bära fram sig själv som offer, helhjärtat och fullt ut. Halvvägs räcker inte.( David betalade fullt pris för Ornans tröskplats och även för hans djur som Ornan erbjöd sig att ge honom just för att hans offer inte skulle vara halvvägs.) Herren väljer tid och plats, Fadern tröskar och Sonen  hanterar kastskoveln som separerar och Anden är vinden som för bort det orena agnarna.

Vi kan gå igenom tröskplatser många gånger under våra liv. Syftet med dem är att få oss att stanna upp och lyssna på Guds ord om vändpunkt, rena oss och vända om. Lämna synd och orenheter bakom oss och ställa de obehagliga frågorna om våra liv som vi inte alltid vågar ställa – varför blåser det så snålt? Varför  går allt mig emot? Varför måste Gud få sin vilja igenom? Om inte vi finner svaren på dessa frågor i Gud och hans ordningar kan vi själva bli som agnarna som följer med Andens vind när den blåser . Då har vi inte den värdefulla kärnan och insikten om att Guds ord är sanningen, det som förankrar dig och som är värd långt mer än allt guld och silver vi äger och har.

På varje tröskplats står ett altare. David lät bygga ett altare på Ornans tröskplats för där offrade han för att behaga Gud. På altaret kan vi få offra. Något måste alltid lämnas kvar på tröskplatserna. När Andens vind blåser , blåser den bort det som inte ska vara kvar. Kvar blir det rena kornet av vete, det som går att använda till bröd. Bröd som i sin tur ger föda och liv. Ur varje tröskplats föds något nytt, som ger liv. Brödet mättar hunger och ger liv. Från ett ensamt vetekorn till ett livgivande bröd, det är vägen vi har att vandra, även om den ibland orsakar oss smärta, vånda och obehag. Men ingen bakar bröd med agnarna kvar på vetekornet, så om vi inte kommer till tröskplatsen vad är det då vi stoppar in i våra förrådshus, som vi kan baka bröd av?

David reste upp ett altare på tröskplatsen, senare började an att bygga templet just där. Det är ingen slump att det blev just där som Salomos tempel skulle resas upp. Varje tröskplats är en plats för bön, vad passar då bättre än att bygga upp ett bönens hus på den platsen?