Category Archives: Okategoriserade

Come away

Annonser

Vad finns bakom kröken?

Vi går på livets väg, ibland är den bred och fin, ibland är den smal och kanske lite hal. Ibland ser vi långt framför oss, andra dagar ser vi bara några meter, fram till kröken där framme. Efter det har vi ingen aning om hur livet ser ut.

Vad väntar bakom din nästa krök? Går du på vägen själv eller har du sällskap? Om du har en guide med dig, Jesus,  behöver du inte bekymra dig om vad som finns bakom nästa krök, han ser då till att ta dig igenom vad som månde komma skall.

Dagens snabba

Reflektioner i all hast kring Hebreerbrevet 10:35-36.

”Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och för att få vad han har lovat.”

Hur kan detta bibelord tala in i mitt liv?

Har vi tystnat? Talar vi som har tagit emot Kristus, ord som gör att vår nästa berörs? Har vi samma glöd som vi hade i början, när elden brann i våra hjärtan? Eller har vår frimodighet dalat och är vår tunga numera stel och tyst? När nyhetens behag blir rutin och vardag behöver kärleken till vår Herre fortfarande uttryckas, inte bara en gång utan varje dag. Vecka ut och vecka in, år efter år. Att fortsätta något med samma glöd och frenesi som från början kräver tålamod och uthållighet, som vi många gånger saknar, men som Gud säger i sitt ord är nödvändig för att göra hans vilja och för att hans ord skall uppfyllas i vårt liv.

Jag blickar inåt och frågar mig: Har jag tappat den första kärleken? Löper jag samma lopp som förut, och har samma segerkrans i sikte, eller har jag bytt bana och och joggar bara planlöst omkring?

Du omsluter mig

Herre , du rannsakar mig
 och känner mig.
 2 Om jag sitter eller står vet du det,
 du förstår mina tankar fjärran ifrån.
 3 Om jag går eller ligger ser du det,
 med alla mina vägar
 är du förtrogen.
 4 Innan ordet är på min tunga
 vet du, Herre , allt om det.
 5 Du omsluter mig på alla sidor
 och håller mig i din hand.”
(Ps 139:1-5)

INGENTING är fördolt för Herren! Han vet vad jag gör i detta nu,att jag sitter här vid datorn och mediterar över hans ord.  Han vet varje liten tanke som jag någonsin tänkt, även de som jag inte ville tänka och de tankarna jag skäms över. Han ser om jag är på väg åt fel håll eller om jag inte ens har vaknat och stigit upp än, Ja varje steg jag tar har Han redan tagit innan och vet vart alla mina vägar bär.

Han vet vad min morgonbön kommer att innehålla för ord, och inte bara för att jag brukar be så utan för att han vet vad jag tänker , ibland känns det som om det räcker med att tänka så finns han där och vänder sitt öra till mig.

  Tacksamheten fyller mig… Jag har en Gud som bryr sig om lilla mig, som aldrig släpper mig ur sikte,även när jag tycker att jag kommit vilse så vet han vägen tillbaka.  Min Gud har trampat upp stigen jag går på och till honom kan jag alltid komma. Han som vet allt och som är Herre och skapare, han håller mig i handen på min promenad genom livet…..det vill säga att när jag snavar reser han mig upp, när mina trötta ben inte orkar mer, sätter vi oss att vila eller så tar han mig på ryggen och bär mig. Han är den som visar vägen och alltid är mig nära. Jag behöver aldrig vara ensam!

Behöver jag egentligen något annat än det här? Är inte allt annat bara plus i kanten eller extra? Inte ens fåglarna har mer än att Gud ser dem också och de klarar sig fint…

”Se på korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?”-Luk 12:24

 

 

Så nära , men ändå så långt borta

”26 Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. 27 Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.
” (Apg 17:26-28)

Vi har alla samma ursprung, vi är alla skapade med samma syfte, varhelst vi bor på denna jord. Hudfärg, tidszon eller språk spelar ingen roll för varför vi finns till. Anledningen till att vi existerar är att vi ska söka Gud från där vi befinner oss och förhoppningsvis finna honom när vi trevar oss fram genom en snårskog av törnen som mer liknar en labyrint med vägar som inte leder någonstans.

Vissa har funnit vägen, medan andra fastnade i någon annan gren under vägens gång men inte heller för dem som fastnat eller gått vilse är det för sent att fortsätta sökandet, för endast i Honom, Gud vår skapare, kan våra liv få mening.

Gud säger att han nära, men människorna i dagens samhälle söker på fel vägar, och befinner sig mycket långt borta från Gud. De irrar runt i snårskogen eller har helt enkelt gått vilse bland alla törnekvistar och småstigar som leder någon helt annan stans  och de kommer bara längre och längre bort från Gud och själva syftet med våra liv.

Att leva utan mening så som många gör är inget att sträva efter även om många försöker att intala sig det, för sin egen skull. En värld, ett samhälle utan sin skapare, blir bara kaos . Du som har funnit vägen har därför en uppgift att fylla…du behöver agera vägvisare. Inte bara peka ut riktningen, nej du behöver leda vid handen ända fram till målet. Tänk på din egen vandring genom snårskogen…så många stigar och avstickare att välja på och tröttheten som värkte i dina fötter. Frestelsen kan bli stor att ta en genväg.

 

Med knäppta händer

Med ödmjukhet i rösten,

med skälvande ben

nalkas jag dig

min frälsare och kung.

Ditt ord får trösta ,

genomtränga varje del

ditt ord gör mig hel.

Med knäppta händer kommer jag,

här inför din tron idag

Du är värdig allt lov och pris

Med knäppta händer ber jag om frid

index

*~*

Med krossat hjärta

med en bön om hjälp

nalkas jag dig

min hjälpare och Gud.

Din hand mig leder

varje dag jag dig behöver

i ditt ord  jag beder

Med lyfta armar kommer jag

inför din tron idag

 Du är värdig allt lov och pris

Med lyfta armar ger jag mitt liv

bön-lyfta-händer-268x300

*~*

När stormen piskar på

och mörkret hopar sig

nalkas jag dig

min fader och vän.

Ditt ljus får lysa

föra mig framåt

du är mitt livs styrka

På böjda knän faller jag

inför din tron idag

Du är värdig allt lov och pris

På böjda knän överlämnar jag mig

on-bended-knees-prayer-requests-dear-lord-mingle-city-760146

Människofiskare eller akvariesimmare?

Idag var vi på gudstjänst, och jag vill dela den predikan vi hörde med fler. En predikan som berör och som många behöver höra.  Klicka på länken så kommer du till predikan.

http://www.stadenpaberget.se/wp-content/uploads/2011/05/Susanne-Arnell-150920.mp3