Kategoriarkiv: Okategoriserade

Med knäppta händer

Med ödmjukhet i rösten,

med skälvande ben

nalkas jag dig

min frälsare och kung.

Ditt ord får trösta ,

genomtränga varje del

ditt ord gör mig hel.

Med knäppta händer kommer jag,

här inför din tron idag

Du är värdig allt lov och pris

Med knäppta händer ber jag om frid

index

*~*

Med krossat hjärta

med en bön om hjälp

nalkas jag dig

min hjälpare och Gud.

Din hand mig leder

varje dag jag dig behöver

i ditt ord  jag beder

Med lyfta armar kommer jag

inför din tron idag

 Du är värdig allt lov och pris

Med lyfta armar ger jag mitt liv

bön-lyfta-händer-268x300

*~*

När stormen piskar på

och mörkret hopar sig

nalkas jag dig

min fader och vän.

Ditt ljus får lysa

föra mig framåt

du är mitt livs styrka

På böjda knän faller jag

inför din tron idag

Du är värdig allt lov och pris

På böjda knän överlämnar jag mig

on-bended-knees-prayer-requests-dear-lord-mingle-city-760146

Annonser

Människofiskare eller akvariesimmare?

Idag var vi på gudstjänst, och jag vill dela den predikan vi hörde med fler. En predikan som berör och som många behöver höra.  Klicka på länken så kommer du till predikan.

http://www.stadenpaberget.se/wp-content/uploads/2011/05/Susanne-Arnell-150920.mp3

Vad skiljer mig från min ofrälste granne?

Härom dagen föddes denna fråga i min hjärna tidigt en morgon och sedan dess har jag gått och funderat på detta: Vad skiljer mig från min ofrälste granne?

Hur syns eller märks det på mig att jag är frälst och har Jesus i mig? Finns det speciella karaktärsdrag hos mig? Syns det på någon om man är kristen? Behöver jag arbeta på att det ska synas mer?

Svaren på de här frågorna är inte lätta att finna. Det är komplext. Som människa vill man ju inte sticka ut och vara ”konstig” , udda eller den alla ser på och pekar på. Vi vill liksom smälta in…

I kristenheten har det smugit sig in en konformism, att vi ska vara nöjda med det vi har, men Guds ord är tydligt när det gäller detta. Han har så många löften för oss kristna som vi inte lyckas leva i på grund av att vi har fastnat i konformismen. I 1 Petr 2:9 står det:

”Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.”

Vi ska alltså inte nöja oss med att vara som alla andra, utan vi ska vara bättre utan att för den skull se ner på eller döma någon. Vi är söner och döttrar till Gud! Rom 8:14 ”Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.”

Fil 2:15 säger hur vi ska leva…”så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, ”

Visst är det ord som förpliktigar? Tillbaks till ursprungliga frågan… när min granne ser på mig, ser han att jag lyser? Ser han en fläckfri, ren människa? Nej, jag tror faktiskt inte det…men någonstans vill jag ändå tro att det finns något i mig som inte är som hos alla andra. Jag vill ändå tro att Guds ande lyser igenom det som är Jag och kan locka andra att se på mig och vilja ha det samma.

Jag hoppas att min tro syns, inte bara för att jag åker iväg till kyrkan på söndagen utan på sättet jag lever. Jag hoppas att min granne kan se en liten bit av Jesus i mig. Att himlen inte är så långt borta som man tror utan att en liten bit av himlen bor inuti mig och jag skulle vilja dela med mig av den till de jag möter. Jag hoppas att den frid som Gud ger mig även när det blåser och stormar, kan få lysa igenom och smitta av sig på min omgivning, likaså glädjen jag känner att ha blivit räddad. Jag hoppas att Gud kan använda mig i olika situationer i vardagen för att han ska bli förhärligad, men de verkliga svaren på frågan har egentligen min granne, eller de som möter mig i livet.

Guds ord säger att vi ska leva i den här världen, men inte av världen. I Joh 15:19 hör vi Jesus tala till sina lärjungar( oss): ”Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er.”

Min önskan är att leva i den här världen, som en som en spegelbild av vad den här världen skulle kunna ha varit, om världen hade tagit emot sin frälsare. Detta är något som jag konstant måste arbeta på, en sak i taget ända till den dag när mitt lopp är avslutat och jag har tagit mig i mål.

Vem är Gud?

Hos 6:3

3 Låt oss lära känna HERREN, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom.
Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens,
och han skall komma till oss lik ett regn,
lik ett vårregn som vattnar jorden.”

Hur beskriver vi Gud, hans natur och hans församling? Är det med vackra ord ord som får människor att vilja se mer, höra mer, lära känna mer, eller är orden vi använder lika roliga som orden på en deklarationsblankett eller ett annonsblad för reavaror? Gör vi hans skapelse rättvisa när vi talar om Gud och hans rike? Eller är det så att vi inte ens själva ser eller förstår det vackra och underbara i Honom och hans natur? Känner vi det som vi vill förmedla till andra?

Vad är vackrare än en gryning i sommarljus vid en liten sjö, någonstans i vårt avlånga land, med dovhjorten som står och dricker i vattenbrynet, daggen som ligger som pärlor i gräset och fåglarna som håller serenad i buskaget? Eller när solen stiger upp och du sitter på klipphällen i Stockholms skärgård och vattnet krusar sig mellan dina tår och den uppgående solen färgar allt till guld. Du hör det repetitiva kluckandet från vågorna mot bryggan där du sitter och du ser änderna doppa sina huvuden i vattnet för att strax guppa upp igen.

Det är skönhet! Guds skapelse i sin allra bästa dager.
Är det så här vi berättar för andra om Hans skapelse? Knappast. Det vi berättar liknar mer deklarationsblankettens dystra ord, eller annonsbladets säljande texter. Gör du detta, får du del av det här, kom till oss så får du frid, fred och kärlek och syndernas förlåtelse på köpet. Kanske är det dags att ändra på hur vi presenterar Gud för våra medmänniskor? Kanske framför allt är det dags att lära känna den Gud som vi ska presentera för våra medmänniskor.

Vem är Gud för dig?Hur väl känner du Gud ? Hur väl stämmer din bild av honom med den som ges i bibeln? Det är trots allt bibelns Gud som vi ska förmedla…Gör vi det?

Maria från Magdala

Jag tror,,,,tror du?

En tillbedjares tankar

Det var tidig morgon, dagen efter sabbaten. Solen hade ännu inte gått upp. Maria från Magdala var på väg till graven för att se till den . På långt håll kunde hon se att någon hade rullat bort stenen som täckte gravöppningen och hon kände hur hjärtat bultade i kroppen.

Hon sprang den sista biten fram, bara för att upptäcka att graven var tom. Genast skyndade hon iväg och talade om detta för Simon Petrus och Johannes att graven var tom och att någon hade flyttat på Jesu kropp. Lärjungarna ville själva se  så de följde genast med Maria till graven  bara för att upptäcka att det faktiskt var sant det hon sa. Graven var tom!

 Någon hade tagit Jesu kropp! Lärjungarna  begav sig bedrövade iväg för att berätta den tråkiga nyheten för alla de andra men Maria , så full av sorg , stannade vid graven, utan att gå in…

View original post 319 fler ord

Lysande stjärnor

b7191a9dcfaaf341ee5a7f78d7dd3d5a

Vem har inte tittat upp på stjärnhimlen en mörk natt och förundrats över alla dessa miljontals små diamanter i skyn? Förundrats och tänkt på hur vackra de är och hur långt bort de faktiskt är? Fascinerats av universums oändlighet? Om vi inte kan förstå univerum hur ska vi då kunna förstå Gud som ju mäter himlen och stjärnorna mellan tummen och pekfingret?

Var finns stjärnorna när dagen kommer? Jo de är fortfarande där, men de syns inte med blotta ögat. Likadant är det med oss människor. Vill du att ditt ljus ska lysa klart, låt det då få lysa där det syns bäst, där mörkret råder. Ditt inre ljus lyser klarare ju mörkare din omgivning är. På ett ställe där det är ljust och fint kommer ditt inre ljus att försvinna i mängden men där mörker och dunkelt är, där är det du som får lysa.

Kopparormen

4 De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. 5 Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!” 6 Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. 7 Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket. 8 HERREN sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den skall leva.” 9 Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva. ( 4 Mos 21:4-9)

I den här berättelsen om Israels folk i öknen ser vi en bild på Jesu försoning. Folket hade syndat och ångrade sig nu och bad Mose att han skulle gå inför Herren . Herren lyssnade på Mose och talade om vad han skulle göra . Han skulle tillverka en orm. Ormen är en symbol för synden, det vet vi , här i detta fallet Israels synder. Ormen skulle han sedan spika upp på en påle. Pålen är det samma som korset. Israels synder blev alltså uppspikade på korset.

Jesus tog på sig alla våra synder när han blev uppspikad på korset på Golgata. När Israels barn blev ormbitna dvs syndade skulle de titta upp på ormen på pålen och då fick de leva. När vi syndar, fäster vi blicken på Jesus på korset, han som bar våra synder och vi behöver inte betala priset, för det gjorde Jesus i vårt ställe. Jesus säger , ”den som kommer till mig ska leva om han än dör”. Israels barn fick leva även om de blev ormbitna om de tittade upp på kopparormen.