Etikettarkiv: ärlig

Josef, en intressant man

Under de senaste veckorna har mina tankar dragits till en speciell karaktär i Gamla Testamentet. En person som får utstå så mycket men ändå håller fast vid Gud och får se frukten av det till slut. Hans namn är Josef. De senaste veckorna har jag studerat vem han är, försökt att ta reda på Josefs karaktärsdrag för att få lära känna honom och försöka förstå hur han kunde klara av att mentalt gå igenom allt det som han gick igenom.

De flesta av oss känner till historien om Josef, hur han är hatad av sina bröder för han är faders favorit och för att han har drömmar. Han blir misshandlad av bröderna och såld som slav till Potifar i Egypten. Där blir han frestad av Potifars hustru och kastad i fängelse för något han inte gjort. Bortglömd av sina medfångar får han tillbringa lång tid i fängelset ända till han blir 30 år. Då uttyder han Faraos drömmar och får en hög ställning i Egypten , faktiskt är det bara Farao själv som är högre än honom.

Det finns så mycket att säga om Josef att det är svårt att veta var man ska börja, men jag tror att vi får ta det här i olika delar…och vi börjar med hans karaktär. Hurdan var han? Vem var han?dessa är frågor jag ska försöka svara på ganska kort. 

Josef var en pojk som var trogen sin fader. Han var ärlig, sa sanningen och hade ett rent hjärta. Han såg hur hans bröder levde utsvävande liv men ville själv inte delta i detta utan talade sanning för sin fader när denne frågade. Han hade ett rent hjärta, var rättfärdig. Han fruktade Gud, litade på Gud och hade ett hjärta efter Guds vilja. 

Josef blev såld till Potifar och visade även som slav att han var trogen, hade integritet och var trovärdig, arbetsam och pålitlig. Därför får han snart hand om hela Potifars hushåll.Det hela går dock inte så bra , eftersom Potifars hustru , som blir ”försmådd” av Josef ser till att han hamnar i fängelse. I fängelset ser vi ännu några karaktärsdrag komma i dager. Han är tålmodig i sitt väntande han litade på att Gud var med honom, och han ger Gud äran när han uttyder drömmarna som hans medfångar drömt. Hans trofasthet och pålitlighet visar sig också här då han blir utnämnd till att hålla kollen på de andra fångarna.

När han till sist kommer ut ur fängelset tyder han Faraos drömmar och ger då återigen Gud äran både för uttydningen och för att tillhandahålla lösningen på problemet med hungersnöden. I den sista etappen, när hans bröder kommer till Egypten för att be om säd, ser vi ytterligare några karaktärsdrag. Hur enkelt hade det inte varit för Josef att vägra ge dem mat, att hämnas för det de gjort mot honom? Men det gör han inte.Han frågar efter deras fader, han visar dem nåd och ger dem förlåtelse. Han visar att han är en nobel man som fortfarande är sin fader trogen . 

Josef betalade ett högt pris för sin framgång. Han blev misshandlad, hatad, ljugen om,  frestad, prövad, fängslad och bortglömd, men tack vare sin karaktär , vem han var kunde han komma igenom detta och nå dit Gud ville för honom. Det som hände Josef vill jag påstå , formade honom till den han var. Så är det också med oss. Det vi går igenom formar oss, men vi måste vara försiktiga så att vi inte låter Gud få vara med och forma, för utan hans hand blir inte resultatet detsamma.

Öppet brev

Paulus säger i 2 Kor 3:1-3:

” Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Eller behöver vi som vissa andra rekommendationsbrev till er eller från er?  Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor.  Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev som är ombesörjt av oss och skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan.”

Paulus menar att vi behöver vara som ett öppet brev. Något som är officiellt, något som alla kan läsa, inget gömt och dolt. Nej, allt det vi har inom oss ska vara ute i ljuset.Ärliga, inte förklädda. Genomskinliga, så att alla kan se, vem vi är och vem som bor i våra hjärtan. Är vi sådana?

Kan bara gå till mig själv och se in i mig och fråga mig den frågan. Svaret jag hittar är att jag önskar vara det. Frågar jag personerna runt omkring mig kanske jag inte får samma svar, kanske får jag det…

Syns det på mig att Kristus bor i mig? Reflekterar jag honom i mitt dagliga liv? Finns det en doft av Kristus runt mig?( Eller luktar det nåt annat unket eller instängt?) Kan jag med mitt liv vara ett rekommendationsbrev för Kristus i min närhet?

Många frågor som inte har några enskilda svar, men som måste få följa mig i min dagliga vandring i Jesu fotspår. Den dagen jag frågar mig dessa frågor och svaret på dem blir nej,… den dagen , må Gud hjälpa mig att hitta tillbaka till honom och på nytt få bli impregnerad av hans närhet.

Vad är det du säger?

Vad är det du säger? Menar du det verkligen? Eller är det bara grodor som kommer hoppandes ut ur din mun?

Så många gånger säger vi saker utan att egentligen mena det. Saker som i vår tanklöshet kan såra, sätta ärr i någons hjärta. Saker som kan få konsekvenser i våra och andras liv. Man lovar vitt och brett att göra saker som sen aldrig blir av, följden blir att folk blir besvikna och känner sig svikna och du själv kanske känner att du misslyckas.

Så lätt att göra så här och så svårt att låta bli. Men egentligen om man tänker efter ordentligt, varför säga något om man egentligen inte menar det? Varför ödsla ord om man inte vill säga det man säger? Bibeln säger att låt ditt ja vara ja och ditt nej , nej (Matt 5:37) (Jak 5:12) och kan man hitta något bättre råd än detta. Att vara sann och ärlig både mot sig själv och andra är svårt och kräver sin man eller kvinna , men i det långa loppet vinner den som försöker att leva efter detta. Har du kanske redan gett det ett försök?  Om inte , kanske kan det vara dags att försöka? Lätt….? Nej det kommer det inte att bli, men med Guds hjälp och nåd så kommer det att gå.