Etikettarkiv: bönen

Finns Gud i den grå vardagen ?

Finns Gud i den grå vardagen i våra liv. Svaret på den frågan kan inte bli annat än : Ja!

Låt mig förklara varför genom att visa för er hur Gud var med Israels folk i deras grå vardag och som vi sedan vet och kan läsa är ju Gud densamme igår, idag och imorgon. Om han var med dem är han med oss för han förändras aldrig. 
Vad mer kan vara grå vardag än 40 år i en öken? Israel barn fick tillbringa hela 40 år ute i öknen på grund av att de vände Gud ryggen. Men trots det vände Gud inte dem ryggen. 

40 år! Samma sak varje dag, öken runt omkring. Snacka om grå vardag. Men Gud fanns där alltid. Varje dag lät han manna falla från himlen. Han lät vaktlar komma runt lägret för Israels barn klagade på den ensidiga födan. Gud förde dem framåt ett steg i taget , han gick framför dem i molnstoden dagen och om natten som en eldstod. Han fanns där hela tiden! I ljusa stunder som när allt var nattsvart i livet. ( 2 mos13:21 ” HERREN gick framför dem, om dagen i en molnstod för att visa dem vägen och om natten i en eldstod för att ge dem ljus. På det sättet kunde de vandra både dag och natt. Molnstoden upphörde inte att gå framför folket på dagen och inte heller eldstoden på natten.”)

Gud finns i din grå vardag också! Han finns : I vännen som får dig att skratta när du helst vill brista ut i gråt.

När du finner dina borttappade husnycklar.

När månadens pengar är slut och du hittar en hundralapp i fickan på ett par jeans i garderoben.

När mamma ringer och bjuder dig på middag och du får önska din favoriträtt.

När chefen som precis klagat på ett jobb du avslutat, ger dig god feedback på ett helt annat projekt. 

Gud finns där och han tar hand om dig. Varje grå dag. Han visar dig vägen genom ordet, han är dig nära genom bönen och talar genom den helige anden. Kanske talar han ord i ditt hjärta att vardagen kanske inte är så grå som den först såg ut . Att det finns ljusglimtar lite här och var bara man tar sig tid och se dem. Ser din vardag grå ut? Ser du inte Gud i den? Titta noga en gång till…

Annonser

Vilket vapen är bästa försvar?

http://www.folkbibeln.net/chapter/search?bok=neh&kapitel=4

I morse läste jag ovanstående kapitel. Där får vi veta hur Nehemja som håller på och bygger på muren tillsammans med sina män övervinner motståndet han utsätts för av sina fiender. Han blir hånad , förlöjligad och och man försöker sabotera hans arbete , men han är fokuserad och vet vad Gud vill och tillåter inte att nån kommer och förstör Guds arbete med att bygga muren.

Mitt i motståndet gör han det enda rätta. (vers 9) Han ber till Gud. Han ber om beskydd, om kraft att fortsätta. Han ber också om ord att uppmuntra sina mannar med, vilket han gör i vers 14. Med bönens kraft återvänder de till arbetet med att återuppbygga muren. Nu med halva styrkan arbetandes och andra halvan som höll vakt med vapen. Till och med de som arbetade hade vapen, de arbetade med vapen i den ena handen och lyfte och bar med den andra. Från morgon till kväll stod halva folket vakt, beväpnat. Till slut bestämdes det också att även under natten sätta ut vakter som var beväpnade.

Många vapen nämns i texten: Spjut, sköldar, bågar, pansar och svärd. Vilket av dem är det viktigaste för bästa försvar? Svaret hittar vi i den sista versen i kapitlet. Citatet nedan är från Neh 4:23 ur den språkliga revisionen av 1917 års bibelöversättning, som för mig förklarar det tydligare.

” Och varken jag eller mina bröder eller mina tjänare eller de som höll vakt hos mig lade av kläderna. Vapnen ansågs av var och en vara lika nödvändiga som vatten.”

Vilka kläder? Jo, när vi tar emot Kristus, ikläder vi oss honom. Den klädnaden ska vi aldrig ta av oss. Dag som natt är vi iklädda Kristus. Vi tar inte av oss Kristus när vi går och lägger oss, eller när vi hälsar på våra vänner, eller går till arbetet. Honom har vi alltid med oss. Då är vi alltid redo.

Sen talas det om vapen…vilka vapen? Ja inte ska vi gå omkring med svärd eller pil och båge. Nej vi talar om andliga vapen. Herrens ord, det vill säga bibeln är som ett tveeggat svärd.

Heb 4:12 ” Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. ”

Ps 149:6 ”Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand,”

Upp 1:16 ”… ur hans mun gick ett tveeggat, skarpt svärd, …”

När vi talar Guds ord, sjunger hans lov, använder de  medel han har gett oss,den heliga skriften och bönen till exempel då är vi utrustade med vapen som heter duga. Om vi dessutom behöver beskydd sätter vi då på oss den andliga rustningen.

”10 Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. 13 Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. 14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar 15 och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga.” (Heb 6:10-18)

Allt detta är , hör och häpna, enligt Nehemja lika viktigt som vatten. Hur länge klarar man sig utan vatten? Som mest tre dagar tror jag, sen dör du! Hmm…nåt att tänka på där kanske? Hur ofta låter du din bibel ligga i bokhyllan i tre dagar? Det händer nog eller hur? Hur ofta händer det att bönen inte hinns med på en, två kanske tre dagar? Jo….så kan det nog vara eller? Och vapenrustningen? Vi borde nog vara döda lite till mans var och en eller hur?

Men inget är omöjligt för Gud …han kan till och med väcka döda!

Lär oss att bedja

En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Luk 11:1

Att  se och uppleva Jesus be var säkerligen något alldeles speciellt. Jag tror inte att det var det vanliga rabblandet av inlärda böner , utan det var ett intimt samtal med Gud fader. Jag tror att apostlarna önskade att de kunde be så, och säkerligen visste de att de inte kunde komma dit av egen kraft. De insåg att det var något speciellt! 

Ingen av apostlarna frågade någonsin Jesus om att han skulle lära dem predika, gå på vattnet, återuppväcka döda eller kasta ut demoner, men efter att ha sett Jesus be visste de att de hade något att lära av honom.

 Jesus var en bönens man. Han gjorde ingenting som inte var sanktionerat av hans fader. Allt han gjorde, varenda mirakel, varje handling var totalt underkastad Guds vilja. I Joh 5:19 säger Jesus själv att”…Sonen kan inte göra något av sig själv….” och i Joh 5:30 säger han” Jag kan inte göra något av mig själv. Efter det jag hör dömer jag, och min dom är rättvis. Ty jag söker inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.”  

Hur mycket gör inte vi på eget initiativ utan att rådgöra med Gud innan? Vi behöver en ny tv…vad gör vi? Lägger vi oss på knä och ber om en ny tv eller går vi till affären och ser ut en tv och köper den på avbetalning? Eller en ny bil? Ett lån och så är det fixat…vi tar sakerna i egna händer och lämnar Gud utanför.

 

Om bön var så viktig för Jesus, Guds son hur viktig borde den inte vara för oss? Vi är inte som Jesus ,som villigt och vid varje tillfälle som ges tar till vara tiden genom att vara tillsammans med sin fader i bön. Vi däremot tar till bön när vi hinner, när vi känner för det. Hur många gånger har man inte sagt till sig själv, nä jag får hoppa över bönen idag, jag hinner inte med det, jag måste ju göra det, och det…?Men handen på hjärtat… borde inte vi be ännu mer än Jesus, vi som är fulla av synd och behöver bekänna våra gärningar inför fadern medan han inte hade en enda synd att bekänna, ändå spenderade han mer tid i bön under sin korta period här på jorden än många kristna gör under en hel livstid.

Varför behövde Jesus be så mycket? Svaret kanske inte är så konstigt,… kanske var det för att han älskade sin far så mycket.Är det det som fattas oss? Kärlek till Gud fader. Ja kanske.

 Är du en bönens man/kvinna? Har du bett Jesus att lära dig att be?