Etikettarkiv: bränsle

Vedträt och brasan

Det är många kristna runt om i vårt land och ute i världen som lever sitt kristna liv utanför en kristen gemenskap. Det kan finnas många anledningar till detta, och alla är säkert helt riktiga , men som kristen behöver man gemenskapen med sina bröder och systrar.

En bild på detta är en brasabrasa_16467487_110298476. Brasan är församlingen och varje vedträ är individer i församlingen. Tillsammans brinner de länge och väl….men vad händer med ett vedträ som du tar ur elden och lägger det åt sidan? Jo efter en stund slocknar det vedträet, medans de andra som är i brasan fortfarande brinner bra.

Vad kan vi lära oss av detta? Att vi människor, varje individ behöver stödet av de andra runt omkring för att fortsätta brinna för Kristus. Tillsammans kan vi skapa en eld som varar, medan vi var för sig är ganska lättsläckta och sårbara. Du kanske klarar av att vara brinnande för Jesus ensam ett tag, men till slut utan gemenskapen med andra kristna så slocknar även din låga.

Är du ett ensamt vedträ? Eller känner du att du är på väg att slockna…sök då upp en kristen gemenskap nära dig och gå in i den. Det kommer hjälpa både dig och de som redan är med i gemenskapen. Det hjälper dig för du får ny kraft från dem och de andra får nytt bränsle till brasan.  Så peta in en pinne i brasan och känn hur du får ny kraft att brinna för Jesus.

Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.

Där det finns rök finns det eld

Känns det kallt? Som om du är på väg att slockna? Har du ingen glöd kvar? Inget go? Ingen öppen låga? Elden  som du förr kände brann i dig kanske har slocknat för länge sedan. Varför? Ja , orsakerna kan vara många. Hårda vindar, dåligt bränsle, kanske inget bränsle alls eller så tog det slut. Men innerst inne vet du…

Du kan fortfarande känna den, röklukten, … om du bara lägger på mer brännbart material, om du bara blåser liv i det, lite fnöske först, sen en torr kvist , sen en till och en till… En liten stadig låga letar sig fram, en låga som om den nu får näring kan växa sig starkare, mer eldig , mer brinnande.

Kan du känna den?..Röklukten? Du kan fortfarande brinna, det gäller bara att lägga på mer ved, få det till att ta sig igen. Så blås liv i glöden, rör runt i askan och peta in en pinne i brasan…

Har du talat om det?

Har du talat om för honom hur mycket han betyder för dig idag? Har du sagt till honom idag hur kan får dig att känna? Har du berättat för honom att du älskar honom? Att du behöver honom? Att du vill vara tillsammans med honom?  Har du gjort det IDAG?

Inte? Varför inte då? Vad väntar du på i så fall? Låter du honom ta din kärlek för given? Tror du inte att du behöver säga det för att det syns ända?

Tänk om !

Låt honom få veta vad och hur mycket han betyder i ditt liv. Om du varje dag fick höra hur mycket du är älskad , hur mycket du betyder, hur mycket du är behövd, hur skulle det få dig att känna dig? Bra eller hur?

Det kan du varje dag få höra… om du läser i Guds ord. Där talar Gud om för dig att du är älskad intill döden, där talar han om att du är hans ögonsten. Det är nu dags för dig att göra samma sak tillbaka. En kärleksrelation som inte blir underhållen dör… en kärleksrelation som inte får bränsle , där slockar lågan. En kärleksrelation där bara en part ger, haltar. Det gäller alla kärleksrelationer, både himmelska och jordiska.

Så när var senaste gången du sa till honom att du älskade honom? Kanske är det dags nu igen? Det är en av de få saker som aldrig kan sägas för många gånger…

JAG ÄLSKAR DIG JESUS!

Vem kör egentligen?

 If God is your co-pilot, then you´re in the wrong seat.

Alltså vem är det egentligen som kör och vem är det som är andrepilot i ditt liv? Är du chaufför? Och vem är i så fall andrepilot? Du kanske säger att jovisst, det är jag som kör, det är mitt liv , jag är förstepilot, det är jag som bestämmer vart vi ska åka och när och vilken väg, men då undrar jag , Gud, var finns då han? Vilken roll spelar han?

Gud vill att vi lämnar över ratten till honom. Han vill att vi frivilligt lämnar kontrollen över vårt liv till honom. Det kan ibland vara väldigt svårt att göra det, man vet ju själv ( i alla fall ni som har körkort) att om man sitter i framsätet men inte själv kör så bromsar man även fast det inte finns några pedaler att bromsa med framför passagerarsätet, eller hur? Och kanske till och med hjälper till att svänga med kroppen i kurvorna? Känns det igen?

Som andrepilot, får man ibland chansen att köra, men det är ändå förstepiloten som har ansvaret och kontrollen. Det är han som väljer rutt och ser till att vi kommer iväg när vi bör. Han ser till att farten inte är för hög och att det finns bränsle i tanken.

Har du tagit över rollen som förstepilot i ditt liv? Om det är så borde du nog snarast byta plats igen, för den platsen och rollen tillhör en annan, nämligen Gud. Om du envisas med att själv vara förstepilot kan det mycket väl hända att du kör vilse eller krockar med något hinder på vägen. Kanske glömmer du att fylla på bränsle. Så om jag idag frågar dig, i vilket säte sitter du, ta dig då en titt på dig själv och fundera på om det är du eller Gud som kör.

Vem kör egentligen?