Etikettarkiv: destination

Formad av livet

Vem vore jag utan mina erfarenheter?

En fråga som ringer i mitt huvud allt som oftast. Man kan tycka , varför händer det här mig, eller varför just jag, varför måste det vara jag som råkar ut för det här, men jag tror och är övertygad om att allt som händer dig och mig formar våra liv och gör oss till dem vi är. Vissa erfarenheter kanske jag tycker att jag skulle ha kunnat vara utan, men när allt kommer omkring , i en viss specifik situation visar det sig att jag trots allt kan dra nytta av de erfarenheter jag har varit med om.

Just att dra nytta av erfarenheterna är viktigt. Att lära sig av sina misstag. Inte göra samma misstag flera gånger. Eller i alla fall tänka på det…

Om livet går som på räls hela tiden , glömmer man lätt bort att styra. Det behövs ju egentligen inte. Du kan ju till och med blunda och bara åka med… men om livets väg är krokig och stenig , med hinder lite här och var, då vill det till att vara vaken och ha tungan rätt i mun så att man inte kör ner i diket. Och skulle det mot förmodan bära dithän, ja då får man ta hjälp att komma upp på vägen igen.

Erfarenheter är också till för att vi ska kunna dela med oss av dem till andra.Visa vägen… vi har ju trots allt gått den innan…inte alla vill lyssna , men det är ju inte din eller min huvudvärk.

Vem vore jag utan mina erfarenheter…för att enkelt svara på frågan….definitivt inte den jag är idag! Jag tackar Gud för mina erfarenheter. De har gjort mig till den jag är,och jag är säker på att jag kommer att samla på mig ytterligare erfarenheter i livet , och på det sättet bli det som Gud menade när han skapade mig. Erfarenheterna har lämnat spår…ibland till och med sår… javisst… men tack gode Gud för det! Såren läker, och spåren påminner mig om vart jag redan har gått. Nu är jag på väg mot nya destinationer och nya erfarenheter…..

på återseende!

Annonser

Flyktingar?

 En flykting är en person som flyr ifrån något, en person som för att undvika att möta det som är verkligheten istället springer iväg och skapar sig en annan verklighet, kanske någon annanstans. Denna högst personliga definition av ordet flykting tror jag att vi kan tilllämpa på så många fler än bara de personer som vi normalt talar om när det gäller flyktingar. Låt mig få försöka förklara vad jag menar…

Jag tror att vi alla har en destination, som inte vi själva bestämmer utan som var förutbestämd av Gud, redan innan vi blev till. (Jes 44:2). Vi har alla en uppgift , som är till för just oss att utföra. En uppgift som liksom våra liv är skräddarsydda utav skaparen. Ibland hamnar vi snett. Vi liksom kommer utanför det som var bestämt för oss. Ibland av en olyckshändelse, men många gånger tror jag det är så att vi flyr från det som vi är ämnade till. Kanske för att vi innerst inne är rädda, inte tror oss om att kunna göra det eller av andra orsaker.

Är vi då inte flyktingar om vi flyr ifrån det liv som vi var bestämda till att leva? En flykting var ju en person som flydde och försökte skapa sig en annan verklighet. Men genom att försöka skapa en annan verklighet än den som är verklig tappar man tryggheten. Det kan vara tryggheten att inget ska hända, tryggheten att veta vart man är på väg, tryggheten att veta vem man egentligen är. Ja man kan till och med tappa hela sin identitet. Att vara flykting är inte enkelt. Hela din värld förändras, den fasta grund du står på , dras i ett svep bort under dina fötter och kvar blir bara ett gungfly av osäker mark.

Är du en flykting idag? Flyr du från det liv du är bestämd till att leva? Det liv Gud hade planerat för dig… Om du svarar ja på frågan så har jag information av största vikt till dig. Vänd om , gå tillbaka till det du flyr ifrån, där finns amnesti, total amnesti. Guds famn är alltid öppen och han väntar på dig.

No promise…

No promise of an easy road- just a destination.

Trodde du att det skulle vara enkelt? Lätt som en plätt, utan problem? Vakna upp , livet är inte enkelt! Att leva är inte enkelt. Varje dag ställs vi inför mer eller mindre svårlösta problem. Hinder som läggs i vår väg, som ibland kan tyckas vara gigantiska och helt omöjliga att forcera.

Du trodde att livet skulle vara annorlunda, men ack vad du misstog dig. Livet pucklar på dig och du är redan både gul och blå och det är långt ifrån slut än… du börjar faktiskt undra hur detta kommer att sluta. Hur ska du orka? Känslan av att vilja ge upp, kasta in handduken infinner sig allt som oftast. Livet var inte som du trodde. Det var inte så som det ser ut på TV, i såporna, där allt är frid och fröjd och problemen löses med en huvudknyckning,eller en knäppning med fingrarna eller varför inte med pengar,… eller man försöker göra det i alla fall.

Nej, du har fått känna på livets baksida, du har sett att allt inte går i rosa och guld, nej snarare i svart och i olika gråtoner.  Vakna! Kämpa! Det är inte slut än! Keep on going! Han lovade dig aldrig att det skulle vara en easy ride… bara att det finns en destination. Det enda Han lovade var att han skulle vara med dig. Alla dagar! Så fortsätt framåt, mot din destination, ta ett steg i taget, mot målet, den ena foten framför den andra…. och ta Honom i handen.

Matt 28:20

”…..Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut”

”Om Livet är En Resa – vart är Du då på väg”?

Om vi liknar livet vid en resa där början är födseln och slutet på resan är den dag du dör, vet du i så fall vart du är på väg?
Har du färdrutten utstakad eller irrar du bara omkring? Använder du kanske både karta och kompass eller har du satt på dig en ögonbindel och famlar dig fram? Har du en personlig guide eller försöker du på egen hand hitta den rätta vägen? Förresten, vet du vilken som är den rätta vägen?
Du kanske aldrig har tänkt på livet på det här sättet och i så fall förstår jag att du kanske behöver lite betänketid innan du svarar. Frågorna är inte lätta och svaren inte entydiga. Det finns nämligen lika många färdrutter som personer men frågan är vilken är din destination. Vilket är ditt mål?
Jag är på väg till mitt mål, jag har det i sikte, det ligger långt fram i tiden men jag har tagit ut färdriktningen med kompassen och jag försöker följa kartan. Ibland går jag vilse men då kommer min personlige guide och tar mig vid handen och hjälper mig att hitta vägen igen. Ibland snubblar jag och då reser han mig upp igen och borstar av mina kläder från grus och smuts. Ibland blir jag så trött och då är det skönt att han lyfter upp mig och bär mig tills jag har samlat nya krafter. Men hela tiden förflyttar jag mig mot målet.
 Målet på min livsresa, himlen.