Etikettarkiv: eld

Vedträt och brasan

Det är många kristna runt om i vårt land och ute i världen som lever sitt kristna liv utanför en kristen gemenskap. Det kan finnas många anledningar till detta, och alla är säkert helt riktiga , men som kristen behöver man gemenskapen med sina bröder och systrar.

En bild på detta är en brasabrasa_16467487_110298476. Brasan är församlingen och varje vedträ är individer i församlingen. Tillsammans brinner de länge och väl….men vad händer med ett vedträ som du tar ur elden och lägger det åt sidan? Jo efter en stund slocknar det vedträet, medans de andra som är i brasan fortfarande brinner bra.

Vad kan vi lära oss av detta? Att vi människor, varje individ behöver stödet av de andra runt omkring för att fortsätta brinna för Kristus. Tillsammans kan vi skapa en eld som varar, medan vi var för sig är ganska lättsläckta och sårbara. Du kanske klarar av att vara brinnande för Jesus ensam ett tag, men till slut utan gemenskapen med andra kristna så slocknar även din låga.

Är du ett ensamt vedträ? Eller känner du att du är på väg att slockna…sök då upp en kristen gemenskap nära dig och gå in i den. Det kommer hjälpa både dig och de som redan är med i gemenskapen. Det hjälper dig för du får ny kraft från dem och de andra får nytt bränsle till brasan.  Så peta in en pinne i brasan och känn hur du får ny kraft att brinna för Jesus.

Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.
Annonser

Molok

Just nu är jag inne i en läsning av profeten Hezekiel. I det 23 kapitlet kan vi läsa om två systrar, Ohola och Oholiba, som var trolösa mot Herren. Båda två vilka representerar Samarien och Jerusalem var otrogna mot Herren på många sätt. Ett av sätten var genom att offra sina barn till en avgud vid namn Molok.

Molok var ammoniternas gud, eld och solguden, en människoliknande gestalt med tjurhuvud och horn, gjord av koppar men var ihålig för inne i statyn eldade man tills statyn var glödande röd och då lades spädbarn i dess armar som offer till guden. För att inte barnets skrik skulle höras spelade man flöjt och trummor och dansade och sjöng. Barnets moder , var med under offret utan att gråta eller klaga som ett tecken på att offret gjordes frivilligt.

Molok har många namn, Melek, Moloch, Malik ,t om Baal. Namnet betyder enligt forskare kung, vilket var brukligt att kalla sina gudar. I svenskan har vi ett ord som heter moloken. Betydelsen av det ordet är bland annat nedstämd, dyster , nere, deprimerande. Inte så uppmuntrande precis…

I Hezekiel står det följande: kap 23:37 ” Ty de har begått äktenskapsbrott och deras händer är fläckade av blod. Med sina eländiga avgudar har de begått äktenskapsbrott. Och barnen som de hade fött åt mig lät de gå igenom eld som mat åt avgudarna. 38 Dessutom gjorde de mig detta: Samma dag som de orenade min helgedom, vanhelgade de också mina sabbater. 39 Samma dag som de slaktade sina barn åt avgudarna, gick de in i min helgedom och vanhelgade den. Sådant har de gjort i mitt hus. 40

Jag kan inte låta bli att tänka på vad dessa verser betyder för oss idag. Vad är det vi gör med våra barn, de barn som vi fött åt Herren? Låter vi våra barn gå igenom eld och ger vi dem åt Molok? Ja jag tror faktiskt det. På många olika områden. Våra barn får leva i världen, fysiskt och interaktivt i den digitala världen , göra saker som kanske inte alls överensstämmer med Guds ord.  Vi lämnar dem levande i asgudens händer och hoppas att de kommer starkare ut av erfarenheten medan Guds ord säger tvärtom,… vänj den unge vid den väg han skall vandra och undervisa de yngre generationerna i Guds ord.

Sen samma dag som vi skickar våra barn på Halloweenfest eller de har lanat world of warcraft hela natten går vi till kyrkan och tillber Gud. Vad gör vi då med Guds helgedom?

Svårt att tänka på, jobbigt att läsa och vill helst inte höra på det örat , men sanningen måste komma fram. Vi är inte bättre än Ohola och Oholiba. Vi är inget annat än Moloks underhuggare och vi gör precis som modern gjorde i offerrriten, vi står vid sidan och tittar på , medan våra barn brinner i Moloks armar.

En brinnande buske

En brinnande torr liten buske, mitt ute i öknen… det var vad som fångade Mose blick den där dagen. Det var den där brinnande busken som kallade Mose till sitt livs uppdrag. En enkel buske!  Gud hade kunnat använda nått annat för att kalla Mose, nåt stort , nåt spektakulärt, nåt som hade passat in på honom och hans äventyrliga liv , men han valde en simpel buske.

Detta kan få oss att inse en sak, att Gud använder obetydliga buskar som budbärare. Just därför att de är enbart en buske och inget i sig själv passar de att frambära ett budskap som är ALLT. Gud fortsätter än i dag att leta efter ”buskar” som är villiga att frambära budskap. Är du en av de buskarna som Gud kan tänka sig att använda? Skulle du vara tillgänglig att vara en budbärande buske för Gud. Gud vill använda dig som ett instrument för att lysa upp mörkret och för att få människor att inse sanningen.Vilken simpel liten buske som helst duger, så länge Gud finns i busken. Mose var tvungen att vara 40 år i öknen för att inse att han inte var något i sig själv. Gud behöver inte en vacker buske som har talets gåva, nej Gud säger: ”vilken liten buske som helst blir bra så länge jag får bo i busken. Det är ju inte du som ska göra nåt för mig utan jag som ska göra något genom dig.”

Vi är alla som den lilla busken, liten, torr och knappt utan liv i öknen, men ändå kan vi om vi är tillgängliga bli använda av Gud. Utan Gud kan vi inte göra något. Inget vi gör har något värde om inte Gud är med oss. Och i denna bild är Guds närvaro representerad av elden. Elden är Gud, som tar sin boning i den torra busken. Elden förtär offret, nämligen oss själva , som vi villigt har lagt inför hans altare. När elden förtär offret blir det till en fackla som brinner,… och brinner för Gud.

Sann tillbedjan

Gud, Jehova, låter höra sitt ord och ropar på jordens invånare, från där solen går upp ända till där den går ned igen. Från Sion, den vackra, kommer Gud fram och visar sig i all sin härlighet. Vår Herren kommer, han kommer inte att förbli tyst. En eld som förtär allt i sin närhet utgår från honom och föregår hans ankomst och runtomkring honom drar stormen fram med kraft.

Han höjer sin röst och ropar på himmelen och på jorden, för att samla dem till att döma dess invånare: ” För ihop dem, dem som följer mina bud, de fromma, för dem till mig.” Och himlarna ropar ut att Han är rättfärdig och den som skipar rättvisa. Begrunda.

” Lyssna , mitt folk, Jag vill säga något. Israel, till dig höjer jag ett varningstecken. Det är JAG som är din Gud. Jag tänker inte säga något om dina slaktoffer, inte heller dina brännoffer, de finns där alltid inför mitt ansikte. Jag vill inte ta den boskap jag har välsignat dig med, för jag har boskap i överflöd i skogen och i bergen där alla djuren är mina. Jag känner vartenda djur som vandrar på jorden, från fåglarna på marken till det minsta fisk i havet. Om jag var hungrig, skulle jag inte behöva tala om det för dig så att du kunde komma med föda , nej, min är jorden och allt som är på den. Behöver jag offerkött och offerblod? Nej, det jag behöver och vill ha av dig är att du offrar lovets offer åt mig då ska du få göra det du lovat . Ropa till mig när nöden faller på så kommer jag att ge dig hjälp och du ska ge mitt namn ära.

Men till den som inte håller mina bud säger jag: ” Hur kan du kommentera mina lagar och låta ord om mitt förbund komma i din mun, du som hatar tillrättavisning och trampar på mitt ord? Om du såg en tjuv skulle du genast springa med honom och de som inte ärar äktenskapet ,med dem umgås du. Din mun använder du till allt vad ont är och tungan din rör ihop svek och lurendrejerier. Du sitter där och talar illa om din broder, ja din moders son ger du skulden! Så uppför du dig , och jag har varit tyst, och nu tror du att jag är likadan. Nej, du har fel, jag vill ge dig straff och jag vill visa dig. 

Detta bör ni förstå, ni som glömmer bort Gud, för att ni ska kunna ångra er innan jag går till rätta med er: den som offrar lovets offer, han ger mig ära, och den som rätar upp sin väg, honom skall jag rädda.”

(Psalm 50 tolkad med mina ord)

Jag vill se Gud

Jag tror inte att jag är ensam om att stämma in i denna sång! Många är vi som står och sjunger denna sång , just för att visa Herren att ett rop av tusen röster ska stiga upp till Honom. Vi ber och ropar att vi vill se mer av dig Herre, vi vill se dig Gud. Kom visa dig för oss Herre, låt oss få känna din närhet, din glödheta närhet. Låt oss än en gång få falla ner inför din härlighet, inför din helighet. Vi ropar och ber…. Vi vill se Gud i detta land!

Solstickan

Solstickan, du vet den lilla pojken/ flickan på tändsticksasken…fick mig att fundera. Tänk om jag fick vara en solsticka…?

En solsticka för mig är någon som kommer och lyser upp, ger dig solsken i ditt liv. Låt vara att det kan vara genom många olika sätt, till exempel genom ett leende, genom några väl valda ord vid rätt tillfälle, en uppmuntrande klapp på axeln, ett ord som får lysa upp vårt mörka inre dunkel… Tänk om jag fick vara en solsticka i ditt liv?

Tänk om jag kunde få komma med solsken, komma med ljuset in i ditt liv. Jag skulle vilja lysa upp ditt inre , med det enda ljus jag har och det kommer från Han som har lyst upp mitt eget liv, nämligen Jesus Kristus. Jag skulle inte komma och bränna ner dig,  nej,… jag skulle komma och tända ett ljus i ditt inre, ett ljus som får lysa upp så att du själv kan se klart. Jag skulle se till att ljuset får brinna klart och tydligt och att ingen kommer och försöker blåsa ut det ljuset utan i sinom tid , när du själv är redo, att ljuset kan få bli till en eld. Inte en eld som bränner ner och förstör utan en eld som ger ljus värme och trygghet.  Jag skulle då lägga på mer bränsle allteftersom det behövdes och veden brann ut allt för att elden inte skulle slockna…

Ja tänk om jag fick lov att komma som soltickan in i ditt liv….

Herden

Herden  går före, visar vägen

Herden bryr sig om och känner sina får

Herden tar han om och skyddar sina små

Låter inget av de få komma bort ifrån hjorden

Herden finns där med det skyddande ljuset, 

Han finns där med sin käpp och sin stav 

att föra bångstyriga får in i fållan igen

Han skyddar dem från faror

Som lurar i mörkret utanför ljusets domäner

Herden är den som för hjorden till det gröna gräset 

Till den rikligt porlande bäcken 

Där hjorden kan äta sig mätt

Och dricka sig otörstig.

Herden är den som vi , fåren , följer

Dit han går dit går och vi

Herden är vår ledstjärna 

Herden visar vägen,

Hos honom är jag trygg 

Hans röst är för mig trygghet och omsorg

Han vet vem jag är

Och var jag är

Så här beskriver bibeln en herde. Finns det sådana herdar idag? Var finns alla fåren? Utspridda springande vind för våg, där alla faror lurar i mörkret. Har du en herde, du lilla får? Om så följ honom, lyssna till hans röst, ty fåren känner sin herdes röst och herden känner sina får. Var finns alla herdar? Kanske har din eld slocknat, kanske har du tappat din käpp och din stav, men herden känns igen av fåren på sin röst. Känner de din röst? Känner du dina får? Ropa på dem och de kommer. En ny käpp kan du alltid hitta, elden kan alltid tändas på nytt. Gå ut och leta upp dina bortsprungna , vilsna får ända tills du hittar dem alla och för dem hem igen…