Etikettarkiv: föräldrar

Guds nåd är ny var morgon

Men Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny- stor är din trofasthet.

Klagovisorna 3:22-23

Katastrofer avlöser varandra . Vi ser dem på TV ifrån jordens alla hörn. På bilderna ser vi förstörda hem och hus, förtvivlade människor, barn som febrilt försöker finna sina borttappade föräldrar och föräldrar som förtvivlat skriker ut sin sorg efter att ha förlorat det käraste de har- sina barn. 

Mat…Vad är det? Har glömt hur det smakar…Rent vatten? Du menar den gråbruna sörjan man kan bli sjuk av? Tak över huvudet? Nä inte i natt heller…

Morgonen börjar gry…en ny dag randas i öster. Medans solens första strålar letar sig upp över horisonten hörs stilla och nästan viskande toner…en sång från brustna hjärtan…en sång som medan solen stiger växer sig starkare och starkare. En sång om nåd och barmhärtighet , om hopp mitt i allt elände. För visst är det så…Mitt i allt elände kan vi lita på Herren , att Hans nåd är ny var morgon och Hans trofasthet är så stor att till och med det som ser så oändligt svårt ut att ta sig ur, med Hans hjälp blir det uthärdligt.

Frågan man ställer sig: Varför allt det här händer? Den saknar liksom mening när man får tag på nåden.Vem är vi att förstå sådana saker? Gud är och förblir i kontrollrummet, och Han drar i spakarna

Annonser

Hemmet

Jag fascineras av hur Bibeln gång på gång undervisar om hur det kristna hemmet  bör vara, men hur lite verkligheten egentligen liknar den bilden som Bibeln visar oss. Ordspråksboken är en handbok i hur det kristna hemmet ska se ut, Job har också undervisning om detta. Tyvärr …är dagens verklighet så långt borta från detta ideal.

Vad är då detta ideal.. ja det är inte så lätt att sätta fingret på men jag ska göra ett försök. Fem saker som utmärker det Kristna hemmet är: 1) Mannens och kvinnans personliga umgänge med Gud . 2) Deras umgänge och förtröstan på Gud tillsammans som familj. 3) Föräldrarnas umgänge på det personliga och andliga planet med sina barn. 4) Familjens sätt att hantera omvärlden.  5)Gudsfruktan.

Både mannen och kvinnan bör ha en personlig, levande relation med Herren. Om endaste en av dem har det kommer hela hemmet att halta på något sätt. Genom att veta att båda har en personlig relation till Gud, vet man att båda två strävar efter samma mål och har gemensamma värderingar i stort. Om denna första punkt, som kanske är den lättaste att få till, är uppfylld kommer man direkt vidare till nästa…deras umgänge med Gud som par. Många par nöjer sig med att ha en personlig relation med Gud, där var och en har sin stund i bön, men inget kan svetsa samman två personer mer än att be tillsammans för gemensamma böneämnen. Att blotta sig själv inför någon annan, bygger på och skapar tillit och sammanhållning. Att vara själsligt naken inför någon annan som du ju faktiskt är när du är både inför Herren och inför din partner bevisar att du litar på den personen.

När sedan familjen blir komplett med barn är det viktigt att Gudsrelationen mellan makarna utökas och barnen blir integrerade. Viktigt är att man tidigt vågar prata om tro och Gud och Bibeln . Att be tillsammans som familj är viktigt och att inte föräldrarna gömmer sig när de umgås med Gud utan att det sker på ett tydligt sätt för barnen. Föräldrarna är förebilder för sina barn….ser barnen dig be kommer de att göra de också som en naturlig del i deras liv. Ser de er be tillsammans är det något de bär med sig till sin framtida relation. Låt barnen få vara med.

Så långt så enkelt….nu kommer vi till det lite mer komplicerade, nämligen hur familjen hanterar omvärlden. Den balansgången är inte enkel. Vi lever i världen men inte av den, står det skrivet. Att inse att allt som världen gör inte är nyttigt och/eller bra för mig och min familj kan vara svårt att acceptera. Viljan att inte vara utanför mängden gör att många faller i världens nät. Man vill ju bli accepterad av världen och därför tillåter man att den får påverka mer än vad som är tillbörligt i ens liv. Att här kunna stå på sig och visa enad front tillsammans med sin partner är en stor vinning, som man bara får genom att innan ha bett tillsammans och lagt familjen i Herrens händer. Genom att tillsammans ha studerat Guds vilja för hur en familj ska vara kommer era chanser att öka när det gäller att stå emot omvärldens tryck.

Sist men absolut inte minst är det som all Gudsrelation bygger på, nämligen gudsfruktan. Inte rädsla och tvång , utan respekt och kärlek. Han är konung, Han dog för oss, Han gjorde det ingen annan kunde, besegrade döden…samtidigt är Han Helig, Allsmäktig, himmelens  och jordens skapare, min skapare…jag tillhör alltså Honom…Han är min Herre. Att av kärlek till vad Han gjort välja att försöka följa Hans instruktioner för hur jag/vi ska leva. Om familjen agerar utifrån antagandet att Jesus är familjens överhuvud och att han vet vad som är bäst är redan många av slagen vunna.

Dessa tankar är absolut inga experttankar utan sådant som man har observerat. Herrens tankar för det Kristna hemmet är underbara. Om vi kunde nå åtminstone en något högre nivå i våra kristna hem skulle mycket förändras. Ett råd till alla nybildade par därute… ta er tid att tillsammans läsa och fundera över Guds handbok i familjerådgivning…Ordspråksboken. Gör det till en vana att läsa ur den och diskutera vad det står mellan er. Utvärdera och diskutera vad det står och vad det betyder i ert förhållande…Bygg upp ert förhållande på Guds ord. ”Där den ensamme blir övervunnen, kan två stå emot. Och en tredubbelt tvinnad tråd brister inte så lätt. ” (pred 4:12) Du själv är ensam och svag, tillsammans med din partner kan du stå emot, men om ni slår er ihop med Konungarnas konung är ni starka och kan bära allt…

Gud Fader

Genom Guds ord får vi veta att vi har en fader. Fadern det är Gud själv. En fader är någon som tar hand om , beskyddar och på alla sätt hjälper oss att utvecklas , stöttar och finns där i vått och torrt. Ibland kan vår bild av vad en fader är vara skev, på grund av att vi har olika erfarenheter av vad den fadersgestalt vi har haft för våra ögon har gjort  i vår närhet. Men Gud är den Fader som på alla sätt är perfekt. Vi människor är långt ifrån perfekta och det gäller även oss föräldrar . Vi gör fel och misstag när det gäller våra barn  och deras uppfostran, men Gud han är Fader med stort F.

I sitt ord, som ju är delat i två delar, Gamla Testamentet  och Nya Testamentet, hittar vi en fin skillnad i hans faderskap. I det Gamla Testamentet är han fader för en nation, ett folk, en grupp av människor. Han är inte personlig och nära, utan mer en fader i periferin. En fader dock som har auktoritet och som inger respekt och som föder gudsfruktan.

I Nya Testamentet ser vi en annan bild av fadern. Där är han fader till individen. han är Jesu fader och om vi har tagit emot Jesus i våra liv blir han också vår fader. Han tar sin boning i oss genom att Fadern och Jesus är ett. I nya Testamentet är det vi/ vår kropp som är templet där Gud fader bor, medan det i Gamla Testamentet var tabernaklet som var Faderns boning. Här i Nya Testamentet är fadern nära, intim, han vill ha en relation med oss.

Till syvende och sist behöver vi fånga båda sidorna hos Fadern. Vi behöver intimiteten , närheten och att han bor i oss , men samtidigt behöver vi finna den auktoritet som föder gudsfruktan annars blir allting snart ganska slappt och utan udd. Om Gud Fader skulle velat att vi bara skulle se den ena fasetten skulle han väl inte givit oss hela Guds ord utan bara det testamente som är nödvändigt. De två bilderna av Fadern kompletterar varandra och är båda nödvändiga för oss att förstå och älska.

Är du mogen?

Mogen, mogna… är inte det bara ett ord som används för frukt?

nej tro det eller ej, när vi kommer till tro på Jesus blir vi födda på nytt. Vi blir nya skapelser, precis som ett spädbarn föds vi in i Kristus. Spädbarn gör inte så mycket väsen av sig ( om man bortser från kolikbarnen) annat än att de äter och skriker i början. Äter gör barnet för att det är hungrigt och för att kunna växa till sig. Samma sak gäller oss när vi är nyfödda i Kristus, vi hungrar efter Guds ord och äter för att växa till oss.

Under en tid äter spädbarnet endast flytande föda, lättsmält och bra för deras, då magen inte klarar av att tillgödogöra sig fast föda än. Men ju längre tiden går desto mer börjar spädbarnet vilja ha fast föda. Först mosad eller mixad, men senare med mindre bitar. Dess mage har nu mognat och är redo att ta emot mer fast föda så att tarmarna kan få arbeta.

Som kristna är vi väldigt lika i utveckling, med ett obehagligt undantag.Vi stannar nämligen ofta i barnmatsstadiet Varför? Ja orsakerna kan vara många men en av dem är ren och skär bekvämlighet, det är jobbigt att tugga och skulle vi råka svälja en för stor bit kan det ju göra ont. Tyvärr har våra kristna magar inte blivit vanda vid fastare föda. Vi kan säga att många kristna forfarande inte är avvanda.

En annana  orsak till detta dilemma som jag ser det är faktiskt de andliga föräldrarna.En nyfödd skaffar sig inte egen mat utan måste bli matad. Det är således föräldrarnas ansvar, men om inte föräldrarna tar på sig det ansvaret och ser till att barnet får den föda den ska ha , ja då får ju barnet nöja sig med det som finns. Barnet kan inte leta reda på egen mat.

är du en förälder? Ger du ditt barn den mat som det behöver för sin ålder och utveckling? Om inte, varför inte? barnet är ju ditt ansvar tills det har vuxit upp och kan klara sig själv. Först då behöver du inte förse det med mat.

Vi som kristna måste se till att vi mognar och växer till och inte stagnerar i vår andliga utveckling på grund av för dålig föda Ingen vill väl äta av ett fat med äppelkart , nej  riktiga mogna äpplen ska det vara, riktig frukt , inte omogna .

1Kor 3:1-3

1 Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. 2 Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, 3 eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?