Tag Archives: gåva

Vishetens sju pelare, sjätte pelaren

”Den gode undfår nåd av Herren , men den falske blir av honom fördömd” (Ords 12:2)

Nästa pelare, nummer sex i ordningen är för mig ganska självklar. Just för att det är ett av Herrens egna attribut. Han vill ju att vi ska vara lika honom. Godhet, som är den sjätte pelaren, inte bara uppfyller Gud utan Gud ÄR god. Allt det goda kommer från Herren.

Godhet innefattar så mycket, som till exempel att bry sig om sin nästa, vara vänlig, trösta någon som mår dåligt. ”Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.”( Ords 12:25). Har du inte själv erfarit när någon kommer med ett snällt ord just när du är som mest nere , och hur gott det känns i hjärtat när nån bryr sig.

Att inte använda hårda ord, och slå in split i en relation utan att försöka hålla en god ton alltid. Det löser ingenting att skrika och vara aggressiv. En människa som har godhet inom sig försöker att tygla sin tunga . ” Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord åstadkommer harm” (ords 15:1).

Att arbeta på sin godhet innebär att tro gott om sin nästa, att inte se ner på någon utan att försöka att behandla andra som likar. Den gyllene regeln , att behandla andra som du själv vill bli behandlad, är fokus i en god människas liv. Att visa kärlek är ett signum. ” Den som visar förakt för sin nästa han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta” (ords 14:21) Att vara hjälpsam, och sträcka ut en hand till den som behöver är sådant som Gud ser på med ett leende på sina läppar.

”Herrens ögon är överallt, de ger akt på både onda och goda” (ords 15:3) .

Ja , Herren ser allt, även det vi gör när ingen annan ser. Han känner våra hjärtan och han vet om godheten finns i oss eller om det bara är något vi visar upp vid tillfällen då det syns. Hur gör man då för att undvika det onda? Ja Ords 16:6 visar på en väg att undfly det onda: ” genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning och genom Herrens fruktan undflyr man det onda”. Gudsfruktan föder alltså godhet i långa loppet. Den som får näring av Guds ord , och fyller på förråden med Guds godhet, blir efterhand mer och mer lik honom. Och eftersom Gud är god, blir vi mer lika honom i det avseendet också, när vi låter hans ord verka i oss.

Godhet är ett så stort begrepp, och jag tror att vi aldrig blir helt goda men vi kan alltid jobba på vår godhet, genom att visa kärlek, tala väl om varandra , visa barmhärtighet, vara vänliga och hjälpa varandra. När du visar godhet mot någon ger du av din kraft till den som behöver, du ger en gåva som ibland kan vara mer värt än både guld och silver. Du skänker glädje omkring dig och visar på att inom dig finns något som är värt att efterlikna, nämligen att du har Jesus som sitter på ditt hjärtas tron. Ords 22:9 säger ” Den som unnar andra gott, han blir välsignad , ty han ger av sitt bröd åt den fattige” och ”den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära” står det i Ords 21:21.

Godhet kan alltså visas på många sätt, vilka sätt du väljer det vet bara du men att godhet är en av pelarna i vishetens hus anser jag vara bortom allt tvivel.

Pärlan

 Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor.  Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den.

Matt 13:44-46 

Två personer, två olika sätt att finna pärlan….En pärla på Jesu tid var dyrbara saker…de hade stort värde, de var som en skatt. En av personerna, en lantbrukare,  bildligt talat snubblar över den i en åker, han ser direkt att den är värdefull och dyrbar och går och säljer allt han äger för att kunna köpa den lilla åkern och få pärlan. Han var inte ute och letade, nej …han bara sprang på den .

Den andra personen…en köpman som handlade med just pärlor. På denna tiden fanns det många köpmän som gjorde just det. Han sökte inte heller efter just den här pärlan men när han såg den tvekade han inte, för han visste att den var dyrbarare än alla de andra tillsammans och sålde därför allt för att köpa just den pärlan.

Troligtvis hade ingen av dem kännedom om den här pärlan innan men när de fick se den  fanns det ingen tvekan om att de måste ta tillfället när det erbjuds att få pärlan. Köpmannen kan få representera den personen som är känslig för andliga saker, men hans egen blindhet gör att han famlar och inte hittar den rätta vägen. Lantbrukaren, representativ för de som aldrig hör talas om evangelium,  söker inte efter den, han vet inte ens om dess existens men ändå får han tillfället att äga den och tar det.

Ingen av de två sökte efter just den här pärlan men fann den ändå…av det kan vi lära oss att himmelriket kommer till oss som en gåva, det är inget vi själva kan finna genom egen kraft utan Guds gåva är det. Att finna himmelriket bygger inte på egna meriter utan det är Guds sätt att inbjuda oss till att ha gemenskap och en relation med honom. Den enda meriten vi kan tillstyrka de två personerna , lantbrukaren och köpmannen , är att de tog tillfället i akt när det bjöds och och fick på så sätt tillgång till himmelriket.

Den lille trumslagarpojken

 

Come they told me,
Puh rum puh pum pum
a newborn King to see
Puh rum puh pum pum
Our finest gifts we bring
Puh rum puh pum pum
to lay before the King,
Puh rum puh pum pum
Rum puh pum pum
Rum puh pum pum
So to honour Him
Puh rum puh pum pum
when we come.

Little Baby,
Puh rum puh pum pum
I am a poor boy, too,
Puh rum puh pum pum
I have no gift to bring,
Puh rum puh pum pum
that’s fit to give our King,
Puh rum puh pum pum
Rum puh pum pum
Rum puh pum pum
Shall I play for you,
Puh rum puh pum pum
on my drum

Mary nodded,
Puh rum puh pum pum
the ox and lamb kept time,
Puh rum puh pum pum
I played my drum for Him,
Puh rum puh pum pum
I played my best for Him,
Puh rum puh pum pum
Rum puh pum pum
Rum puh pum pum
Then He smiled at me,
Puh rum puh pum pum
me and my drum.

Den lille trumslagarpojken är precis som vi. Vi söker världens kungar för att vi tror att de är de rätta och när vi inser att så inte är fallet utan att Jesus är den vi verkligen borde söka då står vi där handfallna. Vi inser att vi inte har något att komma med till honom, inget av värde att ge honom.

Men den lille trumslagarpojken nöjer sig inte med att inte kunna ge en gåva till Jesusbarnet. Han frågar Maria om han får spela för honom på sin trumma, det enda han har. Han säger att han ska spela det bästa han kan! Maria accepterar gåvan i Jesu namn och han börjar spela …pa da pa pa pam. Då vänder sig Jesus mot den lille trumslagarpojken och ler mot honom!!! Han tyckte om det!

När vi kommer med det lilla vi har till Jesus, på det bästa sättet vi kan, är det en stor gåva vi ger till honom. Det som ingenting var, blir en gåva i Jesu ögon. Du och jag kanske inte har guld, rökelse eller myrra, men det lilla vi har kan vi ge till Jesus och han kan le mot oss ändå

Gåvan och Givaren

Hosea 7:13-14

13 Ve över dem, ty de har flytt bort från mig! 
Fördärv över dem, ty de har avfallit från mig! 
Jag ville friköpa dem, men de har talat lögnaktigt mot mig. 
14 De ropar inte till mig av hjärtat, utan klagar på sina bäddar. 
De oroar sig för sin säd och sitt vin, 
men de vänder sig bort från mig.

Herrens ord är klart och tydligt.Han sträcker ut sin hand för att rädda oss, men vi tar inte emot honom. Vi tänker bara på materiella saker som säd och vin och när det materiella fattas oss då lägger vi oss i våra sängar och klagar. Vi klagar och säger till Gud : Varför har du övergivit oss? Varför låter du detta hända oss? Varför tar du bort det goda?

Varför? Jo för att vi inte förstår att det goda gåvorna kommer från Givaren, Herren. Han som förser, Jehová Jireh, men honom vill vi inte ta emot… det skulle ju betyda att vi skulle bli tvungna att ge något tillbaka till honom: tillbedjan, kärlek, kontrollen över våra liv,…. och det kan vi ju inte. Gåvan skulle vi gärna vilja ha, men givaren…njae , tror inte det. Det skulle vara en alltför stor uppoffring ifrån vår sida.

När jag läser de här orden i från Hosea känns det i hjärtat. Vi ratar det bästa som vi kan få, Givaren och roffar åt oss av det näst bästa, Gåvan. Om du skulle sätta dig i Givarens skor, skulle du inte efter ett tag när du har gett och gett och gett och du märker att mottagaren inte gensvarar, skulle du då inte sluta upp med att ge? Hur skulle det kännas om någon sa till dig: Jag vill ha det du kan ge mig, men inte dig.

Just i den sitsen sätter vi Gud. Vi vill ha alla hans välsignelser och gåvor, men vi vill inte ha honom i våra liv,…det är för obekvämt, det kostar för mycket av tid ,ork och engagemang. Kanske kan det till och med göra lite ont , för vi kanske måste ge upp vissa andra saker…och det vill vi ju absolut inte…

…eller?

Kanske finns du där ute just nu som får den där känslan i bröstet av skam, ånger…som tänker..är det så här jag har gjort mot Gud? Och som när du läser dessa ord och orden i från Hosea inser att du har lagt fokus på fel sak och vill vända om…kanske finns du där ute som ser, hör och förstår vad ordet säger till oss och som när du inser det inte kan annat än att ropa ut till Jesus:

FÖRLÅT!

En ny dag

En ny dag vaknar, trevande försöker den tränga förbi nattens dimmor. Den nya dagen kommer sakta…För varje minut ljusnar omvärlden och konturerna av det som finns runt omkring blir tydligare och tydligare.

En ny dag…en dag att ta vara på… en dag som du har gjort, Herre. En dag som du har givit till mig. En gåva från dig till mig… en ovärderlig gåva, men som jag ibland glömmer bort att tacka för. 

Tänk om gårdagen hade varit min sista dag? Tänk om idag aldrig hade kommit till mig….Så mycket som jag skulle gå miste om… inte skulle hunnit med…Tack! tack för att Du lät mig vakna på nytt idag! Tack för att jag fick öppna mina ögon och se ljuset en dag till. Tack för det du har förberett för mig den här dagen.

Herre, förlåt …så mycket jag borde, så mycket jag skulle vilja men inte gör. Jag vet att du ser  …allt…och jag vet att du älskar mig …trots allt… och jag , jag älskar dig, Herre. Vad vore mitt liv utan dig! Tack för att Du finns i mitt liv! Tack för att du ger mig kraft och styrka för var dag, du ger mig glädje och kärlek och omsorg. Alla välsignelser som du låter regna ner över mig… de tackar jag dig för.

En ny dag vaknar…de första solstrålarna  försöker tränga igenom morgondimman som färgas rosa…snart spricker den upp…och den första strålen av ditt livgivande ljus silar in genom fönstret….

God morgon, min vän!

Fem bröd och två fiskar

Fem bröd och två fiskar, det är inte mycket, speciellt inte om det ska räcka till att mätta 5000 personer, då förslår ju inte fem bröd och två fiskar långt. Nästan lite så att det känns skrattretande… är det ens lönt att erbjuda något? Bara en droppe i havet. Joh 6:1-13

Den lille pojken hade en snäll moder, som inte ville att hennes son skulle gå hungrig så hon hade packat ner en matsäck åt honom att ha under dagen. Det lilla han hade i matsäcken var avsett för honom. Inte för 5000! Men pojken som såg alla människorna och han kände hungern i sin egen mage , han förstod att de alla var hungriga och han tvekade inte att dela med sig när han insåg att det inte fanns mat till alla dessa människor. Han tog det lilla han hade och gick fram till mästaren och erbjöd sin gåva.

En osjälvisk handling, en oväntad handling , som fick konsekvenser. 

Jesus tar emot hans gåva och välsignar den. Det som förut var litet…två fiskar och fem bröd, räcker nu till att mätta 5000 personer …och det blir till och med över!

Av det lilla du ger kan Gud göra så mycket mer. Underverk, mirakel som inte du eller jag ens hade kunnat tänka oss.Ge av det du har, vare sig det är materiella saker eller tid eller annat. Gör du det lilla du kan, kommer Gud att göra resten.

En gåva du ger

Att läsa ur ordspråksboken har för mig blivit en riktigt god vana på dagar när jag inte behöver stressa iväg till jobbet eller dyligt. Idag kom vi till kapitel 8  i Ordspråksboken.

Ett kapitel så fyllt av vishet och underbara råd . Min tankar började genast arbeta . Guds ord är en gåva som vi har fått ta emot. Gåvan innehåller så mycket välsignelser. Den innehåller råd, utvägar, förstånd och makt, vishet, rikedom och ära. Gåvan är livet självt. Ett liv fyllt av Herrens nåd. 

En gåva som vi får ta emot och som vi i vår tur bör ge vidare av. Vi ska ju vara salt och ljus i världen. Men frågan är hur vi delar med oss av gåvan. Om du får något av någon spelar det ju ganska stor roll för om du tar emot den eller inte, hur den personen som ger dig gåvan överräcker den. Om personen säger till dig: Här ta den på ett arrogant högmodigt sätt är jag inte säker  på att du vill ta emot det han / hon ger till dig. Däremot om en person överräcker något till dig med kärlek, ödmjukhet och  på ett fint sätt vill dela med sig av det han/hon har, skulle jag hellre tro att du tar emot gåvan du erbjuds.

Likadant med Guds ord. Delar du Guds ord med en arrogant inställning, att du vet bäst, tror att det du har är bättre än allt annat och att inget annat är värt ens vatten. Om du delar det utan kärlek till din nästa , utan ödmjukhet och respekt för att den andra personen faktiskt kanske tycker annorlunda än du, om du inte delar det med Herrens nåd  utan går fram med storsläggan och slår folk i huvudet för att visa att de har fel, ja då är det inte många som tar emot din gåva.

På vilket sätt ger du din gåva vidare? Det vore ju synd om inte din nästa tog emot det du erbjöd eller hur?

Ordspråksboken 8:35-36

”Ty den som finner mig , han finner livet och mottar nåd från Herren.Men den som går  iste om mig, han skadar sig själv, alla de som hatar mig , älskar döden”