Etikettarkiv: graven

Då förändrades allt

 Den där morgonen, en söndag, solen hade precis gått upp. Från det här ögonblicket skulle ingenting mer bli sig likt. I detta ögonblick som vi nu ska få vara med om förändrades allt. Fortfarande var det skumt ute när Maria gick in på gravplatsen. Hon hade gått dit för att lägga örter och väldoftande balsam på den dödes kropp. När hon kom närmare graven fick hon se att den stora stenen som skulle ligga framför gravöppningen var bortrullad. Full av förskräckelse sprang hon tillbaka och sa till Simon Petrus: ”De har flyttat bort Herren ur graven och vi vet inte var de har lagt honom”

Simon Petrus samlade några av de andra och sprang med Maria till graven  för att själv se. När de kom fram fick de se att det var sant. De tittade in i graven….

Den var tom! Bara bindlarna som varit lindade kring kroppen var kvar i en hög. Världen rasade samman. VAR FANNS DERAS HERRE? De var utom sig. Simon Petrus och de andra gick tillbaka, men Maria kunde inte gå därifrån. Hon stod där och grät. Hon grät så att hela hon skakade. Kinderna blev alldeles randiga. Han var borta! Hennes mästare var borta!

Det hon och de andra inte förstod just då var att från det ögonblicket förändrades allt. Förutsättningarna för mänskligheten suddades ut och skrevs om. Hennes mästare hade gjort det omöjliga, ….han övervann döden och friköpte varje människas liv. Från det ögonblicket gick vi från att vara evigt dömda till att bli friköpta .

När Maria står där och gråter får hon se två vita gestalter, två änglar. De frågar henne varför hon gråter. De vet vad som hänt. De vet att allt har förändrats och så står Han plötsligt där…och hon märker det inte ens. Han frågar också varför hon gråter. Hon lyfter blicken när Han kallar henne vid namn och inser att det är HAN! Hon inser att allt har förändrats. Miraklet har skett. Undret är ett faktum! Han lever! Det som förut var, är inte mer.

DET HAR FÖRÄNDRATS!

Annonser

Maria från Magdala

Det var tidig morgon, dagen efter sabbaten. Solen hade ännu inte gått upp. Maria från Magdala var på väg till graven för att se till den . På långt håll kunde hon se att någon hade rullat bort stenen som täckte gravöppningen och hon kände hur hjärtat bultade i kroppen.

Hon sprang den sista biten fram, bara för att upptäcka att graven var tom. Genast skyndade hon iväg och talade om detta för Simon Petrus och Johannes att graven var tom och att någon hade flyttat på Jesu kropp. Lärjungarna ville själva se  så de följde genast med Maria till graven  bara för att upptäcka att det faktiskt var sant det hon sa. Graven var tom!

 Någon hade tagit Jesu kropp! Lärjungarna  begav sig bedrövade iväg för att berätta den tråkiga nyheten för alla de andra men Maria , så full av sorg , stannade vid graven, utan att gå in. Hon stod där utanför och grät . Grät över att hennes Herre och Mästare inte längre fanns hos dem, hon grät över att inte kunna få lägga ner örterna vid hans kropp. Hon grät över att någon hade varit så hemsk att de hade rövat bort  kroppen….hur kunde de, hade de ingen respekt alls?

När hon stod där precis utanför graven och grät lutade hon sig in i graven och fick då se två änglar i vita kläder. De satt där på britsen där Jesu kropp skulle ha legat. När de fick syn på henne frågade de: Varför gråter du kvinna?

Hon svarade snyftande: De har flyttat bort honom, min Herre, de har tagit hans kropp och jag vet inte vart. När hon hade sagt detta vände hon sig om och fick se en man stå bakom henne. Också mannen frågade: Varför gråter du ? Vem letar du efter? Maria från Magdala svarade mannen, som hon trodde var trädgårdsvakten: Om det är du som har burit bort honom , herre, så tala om för mig vart du har fört honom, så att jag kan hämta honom.

Mannen sa då till henne: Maria! Då kände Maria igen honom och utropade: Rabbouni! och gjorde en ansats till att gå fram till honom, men Jesus sa till henne: Rör mig inte Maria, jag har ännu inte stigit upp till min och er fader, min och er Gud. Gå till de andra och tala om för dem att jag lever och att jag stiger upp till min fader nu.

Maria såg på honom och sa :Ja mästare, jag ska gå, och så gick hon till de andra som var samlade tillsammans och talade om för de att hon hade mött Jesus och att han hade talat till henne. Det blev glädje bland bröderna, men det fanns tvivlare.

 Till vilken kategori hör du? Till dem som tror att han är uppstånden eller till tvivlarna?