Etikettarkiv: Guds folk

Vad är det som är fel?

Jag läste ur Jesaja kapitel 61 i morse, det glada budskapet om räddning, men medan jag läste det blev jag bara mindre och mindre glad…det var något som inte stämde…läs kapitlet själva så kanske ni också ser det.

1 Herrens, HERRENS Ande är över mig,
ty HERREN har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka.
Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta,
att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna,
2 till att predika ett nådens år från HERREN
och en hämndens dag från vår Gud,
för att trösta alla sörjande,
3 för att låta de sörjande i Sion få huvudprydnad i stället för aska,
glädjens olja i stället för sorg, lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande.
Och de skall kallas ”rättfärdighetens terebinter”,
planterade av HERREN till hans förhärligande.
4 De skall bygga upp gamla ruiner, upprätta tidigare ödelagda platser.
De skall åter bygga upp de ödelagda städerna,
platser som har legat öde släkte efter släkte.
5 Främlingar skall stå redo att föra era hjordar i bet,
utlänningar skall åt er bruka era åkrar och vingårdar.
6 Och ni skall kallas ”HERRENS präster”,
man skall säga om er: ”Vår Guds tjänare”.
Ni skall få njuta av hednafolkens skatter
och berömma er av deras härlighet.
7 För er skam skall ni få dubbelt igen,
och de som förödmjukades skall nu jubla över sin del.
Därför skall de få en dubbel lott i sitt land,
evig glädje skall de få.
8 Ty jag, HERREN, älskar det rätta och hatar orättfärdigt rov.
Jag skall ge dem deras lön i trofasthet
och sluta ett evigt förbund med dem.
9 Deras släkte skall bli känt bland hednafolken,
deras avkomma bland folkslagen. Alla som ser dem skall förstå
att de är släktet som HERREN har välsignat.

10 Jag gläder mig storligen i HERREN, min själ fröjdar sig i min Gud,
ty han har klätt mig i frälsningens klädnad
och svept in mig i rättfärdighetens mantel,
lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud,
lik en brud som pryder sig med sina smycken.
11 Ty liksom jorden låter sina växter spira fram
och en trädgård låter sin sådd växa upp,
så skall Herren HERREN låta rättfärdighet och lovsång
växa upp inför alla hednafolk.

Det börjar så bra, men redan i vers 3 börjar det krypa i mig och tala om att något inte är som det ska. De som åsyftas här är de som har tagit emot räddningen, dvs de som tagit emot Kristus. Vi ska alltså kallas rättfärdighetens terebinter(träd) och Herrens plantering….min fråga är då, är det på detta sätt? Blir vi kallade det? Finns det i oss, en kraft från Gud som alla kan se för, att leva ett liv i helighet?

Vi fortsätter…vi ska enligt vers 4 bygga upp gamla ruiner och återställa platser som legat öde..dvs vi ska återuppbygga teokratin och göra slut på olydnad och otrohet mot Gud. Gör vi det? Vers 5…. främlingar ska stå redo att föra våra hjordar i bet och bruka våra marker , dvs vanliga människor ska erbjuda sina tjänster till Herrens arbete och till hans rike och och allt detta genom att villigt underordna sig själva och förnöjt presentera sig själva och sina ägodelar inför Herren… ser vi detta idag? Hur är det med villigheten att arbeta voluntärt eller frivilligt i våra kyrkor? Eller att ge av våra pengar? Tionde?

Visst hör vi i kyrkorna att vi är ett släkte av präster och att vi är Guds folk (vers 6) men att vi skulle njuta av folkens skatter…nja där är vi nog inte riktigt än…

Och vers 9 , den vers som verkligen fick mina tankar att snurra och börja tänka är så långt från verkligheten man kan komma nu i dessa dagar. I en äldre version av bibeln står det följande i vers 9 ” Och deras släkte skall bli känt av folken och deras avkomma bland folkslagen. Alla som ser dem skall märka på dem att de är ett släkte som Herren har välsignat” Enligt kommentaristen Moody så betyder den 9:e versen att vi ska se frälsta i maktpositioner och med inflytande över hela världen i den sista tiden, och många menar att vi redan nu lever i den sista tiden. Jag ser i alla falla inte detta i världen idag, kanske du gör det?

  Märker man på mig att jag tillhör ett släkte som Herren har välsignat? Står det nåt i min panna så att ALLA ser det? Är jag och min familj känd bland folken att vi tillhör det släkte Herren välsignat? Sist jag tittade mig i spegeln såg i alla fall jag inget i min panna….Och ingen har heller kommit fram till mig bara så där och sagt till mig att du måste tillhöra Herrens välsignade folk. Så nej , jag tror faktiskt inte att det märks på mig…så vad gör jag för fel?

Detta som vi har sett ovan som Jesaja talar om, är karaktärsdrag för varje kristen. Det borde vara så i varje kristens liv. För mig räcker det att gå till mig själv för att se att så inte är fallet och tittar jag ännu längre bort , runt omkring mig , ser jag det ännu mindre…Vad beror det på? Vad gör vi för fel? Vad är det som fattas?

För att Herren ska komma tillbaka behöver alla profetior vara uppfyllda och den här profetian är långt ifrån att bli uppfylld enligt min mening. Vi måste fråga oss som kristna varför? Varför får inte vi det som utlovas oss i Jes 61? Finns det saker som hindrar Gud från att ge oss det? Vad det är som hindrar, kan jag inte gå in på här men säkert finns det massor av hinder i våra liv.

 Kanske är jag lite provokativ i det jag skriver idag , men jag tror att det är bra om vi frågar oss dessa frågor för verkligheten ser inte ut som den borde göra enligt Jes 61. Så jag frågar mig själv idag…Vad är det som är fel?

Annonser

Kungen

Dom 21:24-25  

”24 Samtidigt begav sig Israels barn därifrån, var och en till sin stam och sin släkt. De drog bort därifrån, var och en till sin arvedel.
25 På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt.”

Vid den tiden fanns ingen kung i Israel, var och en gjorde som han själv behagde.
Är det inte så vi har det just nu?
Var är vår kung? Vem är vår kung? Vi går som vi själva vill, vi följer ingen kung.Ingen auktoritet över oss här inte. Kan själv!- verkar vara i var mans mun. Var och en gör som den själv tycker är bra, ….vi ska ha en personlig Gud. Vi bygger upp en personlig frälsare efter våra egna önskemål och förutsättningar. Tar bort det vi inte gillar och sätter till det vi tycker om och så skapar vi en egen gudabild. Men är det rätt? Bibeln säger något helt annat….

Vår kung borde vara kungars kung. 
Jesus Kristus. Han är kungars kung, men vi har inte låtit honom styra våra liv så som det är tänkt. Det är helt enkelt för obekvämt. Då måste vi ju underordna oss en auktoritet. Då måste vi ju ändra våra beteenden. Då kanske vi inte kan göra vad vi själva vill ….

Bibeln är klar med vem Gud är och hurdan han är. Det är Honom vi måste acceptera som kung i våra liv. Han kan vi INTE ändra på. Han är densamme igår, idag och för evig tid. Det är dags att vi väljer att följa den kung som är satt till att regera över oss och slutar göra som vi själva vill. Då först kommer vi att bli ETT folk,… Guds folk…. 

Vad har Gud gjort för dig?

Igår skrev jag att mirakler sker fortfarande och visst kan vi skriva under på det, men många mirakler får vi aldrig reda på som Guds folk på grund av att vi är för dåliga på att dela med oss av vad Gud har gjort i våra liv, för dåliga på att ge Gud äran, för dåliga på att tala om hans mirakler. Det är synd för ju mer vi hör att Gud gör och verkar desto större blir vår tro att han kan gripa in även i dem situationer vi står inför.

Idag öppnar jag upp kommentarerna för dig som skulle vilja dela med dig av de mirakler som Gud har gjort i ditt liv. Tänk på att genom att dela ditt mirakel stärker du Guds folks tro. Du behöver inte vara personlig om du inte vill, men vi behöver visa världen att Gud gör mirakler än i dag och inte bara för 2000 år sedan.

Så ordet är fritt i kommentarsfältet. Visa nu vilken STOR Gud vi har!

När Guds folk böjer knä

Idag vill jag bara dela en sång med er. Sången är på spanska men jag har översatt den till svenska, texten på svenska kommer nedan Det här sången är ett rop ur hjärtan som inget hellre önskar än att se Guds närvaro. I sången kan man höra vad som händer när Guds folk böjer knä, dvs ber. Lyssna och ta till er orden , musiken och Gudsnärvaron, och samtidigt kan vi väl få låta det bli en uppmaning till oss att som Guds folk böja knä.

Översättningen är följande:

//När Guds folk böjer knä och ber

då händer under

då händer under

och mirakler//

//Helande sker,

frälsning fås,

och man känner Guds andes närvaro//

Nödutgång?

 Många gånger har vi problem av olika slag som får oss ur balans. Vi söker då med ljus och lykta efter en väg ut , en räddning ifrån våra problem. Vi vill att problemen ska lösas bara genom att gå ut genom dörren så att vi kan lämna dem bakom sig när det bästa kanske vore att vi satte oss ner och började gräva i vårt eget jag.

Ibland tenderar vi människor att söka Guds hjälp i svåra situationer, vilket är bra, faktiskt det bästa vi kan göra , för det finns ingen bättre hjälp att få än Guds hjälp. Biblen visar oss att många är de som gör samma sak, ber om Herrens hjälp i svåra stunder. Men det finns ett problem och det är att så fort vi har löst problemet vi hade, så glömmer vi bort varifrån hjälpen kom och vem det var som hjälpte oss ut ur dilemmat. Detta är inget nytt för den nutida människan , utan till och med Guds eget folk Israeliterna gjorde så ända sedan Gud hjälpte dem ut ur Egypten. I svårigheter sökte de Herren, men när allt gick bra och allt var frid och fröjd då glömde de bort Herren och gick till andra gudar istället. Gud blev för Israels folk en nödutgång som de flydde genom när det hettade till.

Idag ser vi samma sak. Människor med problem kommer och söker hjälp i kyrkan eller hos Gud eller Jesus, de finner tröst i Guds ord och gemenskap i kyrkan, men sen när minnet av det svåra , när problemen bleknat och livet återgår till det normala , ja då försvinnner största delen av dem och de syns inte mer i kyrkan, för nu kan de plötsligt klara sig själv igen. Jesus blir en nödutgång!.

Men Jesus är så mycket mer än en nödutgång. Visst ska vi söka Herren i svårigheter men vi får inte glömma bort att söka honom också i de goda tiderna. Han är värdig vår tillbedjan alltid , i solsken eller regn det spelar ingen roll. Han vill och han har lovat gå vid din sida alla dagar intill tidens slut , men samtidigt är han en gentelman som inte tränger sig på. Släpper du inte in honom , väntar han till du gör det och tar ett steg tillbaka.

Använder du Jesus som nödutgång? Kommer du bara ihåg att han finns när det är knaggligt på vägen, när de mörka molnen hopar sig och regnet öser ner? Eller kommer du ihåg honom och umgås med honom även under soliga dagar?