Tag Archives: helighet

Salt, med eller utan smak

Vad händer om saltet inte längre är salt? Jesus sa så här i Bergspredikan:

” Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna.” Matt5:13

På samma sätt som salt användes till att försena förruttnelseprocessen i livsmedel, samma funktion har vi kristna församlingar med vår existens, att hålla tillbaka nedbrytningen av vårt samhälle. Men, för det finns ett stort men…

Saltet kan också komma in i en nedbrytningsprocess. Ett av dess symptom att saltet börjar bli dåligt är att det tappar sin smak. Om vi kristna börjar att ta del av den nedbrytningsprocess som finns runt omkring oss händer samma sak med oss, saltet vi en gång var slutat att vara salt. Det tappar all kraft och blir värdelöst och ingen mening finns längre för det.

När väl saltet en gång har tappat sin kraft, hade tagit upp för mycket fukt från omgivningen blivit flytande och orent, tog man saltet och stoppade undan det till vintertider, för att slänga det ut på gatorna (därav att Jesus säger att människor ska trampa på det) För på den tiden blev också Jerusalems gator täckta av snö och is och det enda saltet kunde användas till var att smälta snögloppet och förhindra benbrott.

” Salt är bra att ha. Men om saltet mister sin kraft hur skall man få det salt igen? Det duger varken för jorden eller för gödselstacken. Man slänger bort det. Hör du som har öron att höra med.” Luk 14:34-35

Eftersom salt är , genom sina egenskaper som ämne , en utmärkt renare, känns det lite konstigt att behöva tänka på något som skulle kunna rena själva saltet. När väl saltet hade börjat brytas ned och inte längre kunde användas till livsmedel, så slängde man det i jorden för att grödorna skulle ge bättre eller så använde man det i gödselstacken för att motverka smutsen, men om det var så nedbrutet att det inte ens kunde användas till gödselstacken , så slängde man det.

Jesus liknar oss kristna med salt. Om kyrkan förlorar sin helighet( sin sälta) och deltar i världens smutsigheter (Ef 5:5-7), så säger Matteus 8:12 ” Men rikets egna barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder.”

Är vi kristna salt? Med eller utan smak? Vi är på god väg att tappa vår sälta och bli kastade i jorden eller på gödselstacken. För varje dag som går kan man läsa att kyrkan har givit efter för världen, försöker likna världen mer och mer, tröskeln mot världen blir lägre och lägre. Vår sälta håller på att försvinna och vad gör vi åt det? Hör du som har öron läste vi nyss!

I gårdagens inlägg kunde vi läsa om de bra saker man kunde använda saltet till. Saltet är konserverande, har en renande och helande verkan och är antiseptiskt. Man använde det till att rena sår från var. Saltet motverkar förruttnelseprocessen. Idag är salt en bristvara. Förruttnelsen i samhället breder ut sig, det kan inte någon ha missat, överallt finns det sårade människor med fula variga sår, inne i kyrkan har även där förruttnelseprocessen satt igång och saltet som finns kvar är inte tillräckligt för att stoppa den eller rena den. Människor har redan börjat trampa på oss.

Kyrie Eleison- Herre förbarma dig över oss.

Annonser

Offersymboler

I 3 Moseboken kan vi läsa om fem stora offer som Herren påbjuder att Israels folk ska utföra för att rena sig och för att tillbe honom. Alla dessa fem offer representerar Kristus som person och hans gärningar  som friköpare av oss.

I detta inlägg ska vi ta och titta lite närmare på några av sakerna man skulle offra och deras symbolvärde, det vill säga vad det betyder att offra just det. Kanske fortsätter vi detta inlägg och utökar det med resten av offren och går igen alla offren, det får vi se… Just nu så riktar vi blicken mot spisoffret i 3 Mos 2:1-16

I texten nämns mjöl, olja, rökelse, salt, osyrat och honung. Låt oss titta lite närmare på var och en av dessa saker och se vad de symboliserar.

Mjöl, eller fint mjöl som det står, representerar Kristi perfekta kropp. Mjölet visar oss på Kristus , han som mättar våra själar. Om man tillreder mjölet tillsammans med olja och vätska får man bröd. Vem är livets bröd- jo Jesus. Oljan, det är den helige andes emblem genom gärningar och smörjelse. Den helige ande är den som visar på Kristus och hjälper oss att förstå. Likaväl som man inte kan bara äta mjöl eller enbart olja så har inte heller bara Kristus eller bara den helige ande någon funktion i våra liv. Båda behövs för vår förståelse.

Rökelsen är en symbol för hans gudomliga natur och en symbol för bön. Som röken stiger uppåt så ska också våra böner stiga upp till Gud. Röken från rökelsen kan också ha betydelsen av en slöja. Dels för att skydda oss från den dödliga heligheten hos Gud för oss syndiga människor, om vi skulle råka få se honom ansikte mot ansikte, dels som en slöja för att dölja det syndiga hos människan för Gud

Det bröd man skulle offra skulle vara osyrat och utan honung. Syrningen eller jäsningen och honungen kan fermentera offret , det vill säga förstöra det. För likväl som jäsmedel får en deg att jäsa och bli större , påskyndar det också förruttnelseprocessen. Samma effekt har honung. Surdeg kan också tolkas som den dolda intentionen, med vilka falska gudsmänniskor predikar Guds ord. Och om man ser på honung med samma ögon får det en betydelse av ett sött budskap som är svårt att motstå. Det är det folk vill höra, men inte alltid det budskap av omvändelse som Gud vill att vi ska höra. Om någon hör evangelium sötat med honung uteblir omvändelsen och de fastnar i ordet endast på grund av de fördelar de ser att de kan få genom de löften och gåvor som det talas om i ordet. Resultatet blir en vriden kristendom och andlig död.

Sist men inte minst, salt. Salt har en konserverande verkan. Det bevarar och hämmar förruttnelseprocessen. Det har också en renande, helande och antiseptisk verkan. Det användes till att rena sår från var. Salt motverkar dekomposteringsprocessen. Salt har alltså motsatt effekt till surdeg.

Det offer som nämns här i 3 Mos 2 är alltså , bröd (Kristus) bakat utan surdeg eller honung( oförfalskat okorrumperat utan att ha börjat brytas ner), men med olja i degen och ovanpå ( smord av den helige ande). Detta skulle förbrännas tillsammans med rökelse( bönen som stiger) och inte att förglömma salt( rening, helande). Det är alltså med andra ord Kristi gärning på korset för oss. Han , Kristus var oförfalskad utan synd, smord av den helige ande, han offrade sig för oss som en mellanhand och bad för oss på korset(”Men Jesus sade: ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.”” -Luk 23:34 ), och genom allt detta renade och helade han mänskligheten från synd och sjukdomar.

Kanske har dessa rader fått dig att öppna dina ögon och se på ordet på ett annat sätt. Det finns så många dolda skatter i Guds ord, bara man orkar att gräva fram dem.

Bibelläsning

Jag brukar inte länka till artiklar eller andras inlägg men idag ska jag göra ett undantag. I Dagen kan man läsa att lovsångsmusik riskerar att ersätta bibelläsandet. http://www.dagen.se/nyheter/konferens/lovsangsmusik-riskerar-ersatta-bibeln/

För mig är detta påstående så otroligt fel, upprörande och ofattbart att jag knappt vet vad jag ska säga. Jag älskar lovsång, men för den skull minskar inte det min kärlek till ordet. Det är ju faktiskt så att ur ordet föds lovsången i mitt innersta. Det är när jag läser ordet och ser och förstår Guds storhet, kärlek, helighet som jag fylls med tillbedjan och lovsången börjar komma. Att använda lovsången som ett substitut för bibelläsandet är inget annat än lathet och den genvägen är snarare en senväg än genväg till närhet med Gud. Ingen lovsång i världen kan bytas ut mot uppenbarelsen av Guds ord genom den helige ande i dig.

Jag tycker att det är upprörande att människor mer eller mindre väljer bort Guds ord för substitut. Inte konstigt att kristenheten är ljummen och inte har några kunskaper om vem Gud är och vad han vill för oss. Guds ord kan aldrig bytas ut mot andlig litteratur, andliga sånger eller något annat. Guds ord är maten vi behöver för att leva. Att bara äta av ”annan mat” gör att vi inte får den näring vi behöver för att växa och bli starka .” Lightprodukter” kan tyckas nyttigt, men i längden finns det inget som går upp emot det äkta.

När vi inte har kunskaperna vi borde ha blir vi lätta att manipulera av falska villoläror. Så se upp, vakna! Ta tag i din bibelläsning innan du dör av svält eller någon falsk läromästare försöker vinna över dig på din sida. Svältfödda kristna och falska läromästare finns det gott om.

Ja, vad ska man säga om detta inlägg… skrivet i en rasande fart. Ett inlägg ganska olikt alla andra, men var tvungen att rensa och skriva av mig lite efter att ha läst artikeln. Vad tycker du? Håller du med eller är du av en annan åsikt? Ett är säkert i alla fall….Sverige behöver mer Guds ord!

Vad är det som är fel?

Jag läste ur Jesaja kapitel 61 i morse, det glada budskapet om räddning, men medan jag läste det blev jag bara mindre och mindre glad…det var något som inte stämde…läs kapitlet själva så kanske ni också ser det.

1 Herrens, HERRENS Ande är över mig,
ty HERREN har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka.
Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta,
att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna,
2 till att predika ett nådens år från HERREN
och en hämndens dag från vår Gud,
för att trösta alla sörjande,
3 för att låta de sörjande i Sion få huvudprydnad i stället för aska,
glädjens olja i stället för sorg, lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande.
Och de skall kallas ”rättfärdighetens terebinter”,
planterade av HERREN till hans förhärligande.
4 De skall bygga upp gamla ruiner, upprätta tidigare ödelagda platser.
De skall åter bygga upp de ödelagda städerna,
platser som har legat öde släkte efter släkte.
5 Främlingar skall stå redo att föra era hjordar i bet,
utlänningar skall åt er bruka era åkrar och vingårdar.
6 Och ni skall kallas ”HERRENS präster”,
man skall säga om er: ”Vår Guds tjänare”.
Ni skall få njuta av hednafolkens skatter
och berömma er av deras härlighet.
7 För er skam skall ni få dubbelt igen,
och de som förödmjukades skall nu jubla över sin del.
Därför skall de få en dubbel lott i sitt land,
evig glädje skall de få.
8 Ty jag, HERREN, älskar det rätta och hatar orättfärdigt rov.
Jag skall ge dem deras lön i trofasthet
och sluta ett evigt förbund med dem.
9 Deras släkte skall bli känt bland hednafolken,
deras avkomma bland folkslagen. Alla som ser dem skall förstå
att de är släktet som HERREN har välsignat.

10 Jag gläder mig storligen i HERREN, min själ fröjdar sig i min Gud,
ty han har klätt mig i frälsningens klädnad
och svept in mig i rättfärdighetens mantel,
lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud,
lik en brud som pryder sig med sina smycken.
11 Ty liksom jorden låter sina växter spira fram
och en trädgård låter sin sådd växa upp,
så skall Herren HERREN låta rättfärdighet och lovsång
växa upp inför alla hednafolk.

Det börjar så bra, men redan i vers 3 börjar det krypa i mig och tala om att något inte är som det ska. De som åsyftas här är de som har tagit emot räddningen, dvs de som tagit emot Kristus. Vi ska alltså kallas rättfärdighetens terebinter(träd) och Herrens plantering….min fråga är då, är det på detta sätt? Blir vi kallade det? Finns det i oss, en kraft från Gud som alla kan se för, att leva ett liv i helighet?

Vi fortsätter…vi ska enligt vers 4 bygga upp gamla ruiner och återställa platser som legat öde..dvs vi ska återuppbygga teokratin och göra slut på olydnad och otrohet mot Gud. Gör vi det? Vers 5…. främlingar ska stå redo att föra våra hjordar i bet och bruka våra marker , dvs vanliga människor ska erbjuda sina tjänster till Herrens arbete och till hans rike och och allt detta genom att villigt underordna sig själva och förnöjt presentera sig själva och sina ägodelar inför Herren… ser vi detta idag? Hur är det med villigheten att arbeta voluntärt eller frivilligt i våra kyrkor? Eller att ge av våra pengar? Tionde?

Visst hör vi i kyrkorna att vi är ett släkte av präster och att vi är Guds folk (vers 6) men att vi skulle njuta av folkens skatter…nja där är vi nog inte riktigt än…

Och vers 9 , den vers som verkligen fick mina tankar att snurra och börja tänka är så långt från verkligheten man kan komma nu i dessa dagar. I en äldre version av bibeln står det följande i vers 9 ” Och deras släkte skall bli känt av folken och deras avkomma bland folkslagen. Alla som ser dem skall märka på dem att de är ett släkte som Herren har välsignat” Enligt kommentaristen Moody så betyder den 9:e versen att vi ska se frälsta i maktpositioner och med inflytande över hela världen i den sista tiden, och många menar att vi redan nu lever i den sista tiden. Jag ser i alla falla inte detta i världen idag, kanske du gör det?

  Märker man på mig att jag tillhör ett släkte som Herren har välsignat? Står det nåt i min panna så att ALLA ser det? Är jag och min familj känd bland folken att vi tillhör det släkte Herren välsignat? Sist jag tittade mig i spegeln såg i alla fall jag inget i min panna….Och ingen har heller kommit fram till mig bara så där och sagt till mig att du måste tillhöra Herrens välsignade folk. Så nej , jag tror faktiskt inte att det märks på mig…så vad gör jag för fel?

Detta som vi har sett ovan som Jesaja talar om, är karaktärsdrag för varje kristen. Det borde vara så i varje kristens liv. För mig räcker det att gå till mig själv för att se att så inte är fallet och tittar jag ännu längre bort , runt omkring mig , ser jag det ännu mindre…Vad beror det på? Vad gör vi för fel? Vad är det som fattas?

För att Herren ska komma tillbaka behöver alla profetior vara uppfyllda och den här profetian är långt ifrån att bli uppfylld enligt min mening. Vi måste fråga oss som kristna varför? Varför får inte vi det som utlovas oss i Jes 61? Finns det saker som hindrar Gud från att ge oss det? Vad det är som hindrar, kan jag inte gå in på här men säkert finns det massor av hinder i våra liv.

 Kanske är jag lite provokativ i det jag skriver idag , men jag tror att det är bra om vi frågar oss dessa frågor för verkligheten ser inte ut som den borde göra enligt Jes 61. Så jag frågar mig själv idag…Vad är det som är fel?

Överföring

13 ”Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med fliken rör vid något bakat eller kokt, vid vin eller olja eller vid någon annan mat, blir då detta heligt?” Prästerna svarade: ”Nej.” 14 Åter frågade Haggai: ”Om den som har blivit oren genom en död rör vid något av allt detta, blir det då orent?” Prästerna svarade: ”Ja, det blir orent.” 15 Då sade Haggai:
”Så är det med detta folk, så är det med detta hednafolk
inför mig, säger HERREN, ja, så är det med allt vad deras händer gör:
Vad de där offrar är orent.(Haggai 2:13-15)

Idag kommer en kort kommentar till detta bibelord. En kommentar som i sig självt får hjälpa dig att fundera på vad ordet betyder i ditt liv. Ta en god stund på dig att riktigt tänka igenom vad som står och vad Gud vill säga, för det kan vara av yttersta betydelse för dig och i ditt fortsatta liv med Herren.

”En man kan inte överföra sin hälsa till ett sjukt barn, men ett sjukt barn kan överföra sin sjukdom till en man”

Principen i de här verserna är att: den moraliska renheten kan inte överföras enligt Mose lag, men den moraliska orenheten däremot kan det. Det är den ”lagliga” orenheten som överförs men inte den ”lagliga” renheten eller heligheten. Vi kan alltså inte ärva helighet eller renhet från våra föräldrar eller vänner eller församling, men vi kan däremot ärva deras orenhet och ohelighet och synd.

Vilket är ditt arv?

Heliga sånger

 

1 Vid Babels floder där satt vi och grät,
när vi tänkte på Sion.
2 I pilträden som fanns där hängde vi upp våra harpor.
3 Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga.
De som plågade oss bad oss vara glada:
”Sjung för oss en av Sions sånger!”
4 Hur skulle vi kunna sjunga HERRENS sång
i främmande land?
5 Om jag glömmer dig, Jerusalem, må min högra hand glömma att spela.*
6 Min tunga må fastna i gommen om jag inte tänker på dig,
om jag inte låter Jerusalem vara min högsta glädje.
7 HERRE, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag,
hur de ropade: ”Riv ner, riv ner ända till grunden!”
8 Du Babels dotter, dömd till undergång,
salig är den som får vedergälla dig för allt vad du har gjort oss.
9 Salig är den som griper dina späda barn
och krossar dem mot klippan. (Ps 137)
Psalmisten befinner sig i fiendeland. I fångenskap . Någonstans där han inte kände sig hemma, han var ledsen och nedtyngd. Säkerligen utgöt psalmisten och hans folk sin nöd för Herren på speciella platser utmed Eufrat genom att samlas och sjunga till Herren. Men mitt i allt detta ber hans tillfångatagare honom att sjunga de heliga sångerna bara för nöjes skull och för att underhålla dem. Säkerligen tyckte hans tillfångatagare att det var vacker sång, men förstod de innebörden i sångerna? Förstod de att sångerna var heliga sånger till Gud? Sånger till hans ära, inte för att underhålla andra?
 Psalmisten frågar sig: Hur ska jag kunna sjunga en sång som är Herrens bara för att roa någon annan? En sång som är helig och som används i gudstjänsten i det heliga templet, skulle han kunna sjunga den bara för att roa folket i ett främmande land?   Psalmisten väljer att hänga upp sin lyra och tystna. Han till och med ber Herren låsa fast tungan i sin gom.  Att sjunga dessa sånger som användes vid gudstjänsterna i templet bara för att roa ett främmande folk skulle för psalmisten vara ett helgerån. Som att smutsa ner och nedvärdera de heliga sångerna. Han skulle hellre bli av med kapaciteten att kunna spela och sjunga än att glömma heligheten.
Många av oss befinner oss i fiendeland. Har vi glömt heligheten? Sjunger vi heliga sånger för att roa ”våra tillfångatagare”?  Frågan är uttalad….svaret…? Vem har svaret?