Etikettarkiv: Hesekiel

Här är grytan, vi är köttet men vem äter?

http://runeberg.org/bibeln/26_11.html

Härom dagen läste jag kapitel 11 i Hesekiel och det fanns något där som triggade igång mina tankar. Jag ska nu försöka att för er förklara hur mina tankar går men tyvärr kan jag inte komma med några svar utan jag behöver er hjälp för att kunna sätta ihop tankegången till en slutsats. I länken ovan hittar ni kapitlet det hela handlar om.

I kommentarer kan man läsa olika tolkningar men inte heller här besvaras mina frågor. Mina tankar kretsar kring grytan, köttet, och husen som inte byggs så snart. Frågorna jag vill ha svar på, och då menar jag inte bokstavligt utan andligt, är:  Vem äter grytan? Vem är kocken? Och vem får i sig näringen?

I texten jämförs staden med en gryta och folket i staden är köttet. I kommentarerna ser man två olika synvinklar på detta: 1: att grytan är något som skyddar och förädlar köttet , och 2: att grytan är Guds dom, och det är det andligt döda människorna som är köttet.

Vilka är de tjugofem männen som står vid ingången till den östra porten? De är ledarna i staden, politikerna , de äldste, huvudmännen.  Det är de som säger: ”Hus byggs inte upp så snart. Här är grytan och vi är köttet.”

Hus byggs inte upp så snart, ser man också olika kommentarer om. Den ena sidan menar att betydelsen är att det inte är nån” fara på taket”, inget att stressa upp sig för, fienden kommer inte så snart. Medans den andra sidan menar att det betyder att de inte tänker på konsekvenserna av sina råd och råden de ger är felaktiga och dåliga, dvs det tyder på dåliga ledare som inte ser framåt.

Vi har nu ett gäng ledare som säger till sina undersåtar antingen:1. Oroa er inte, vi är trygga här i staden, eller 2. som ger dåliga råd till stadens invånare och som får invånarna att dö en andlig död och de ställs då inför Guds dom.

Herren säger till dessa män att han känner deras hjärtan och uppsåt. Han ser att de är skyldiga till mångas död och fall. Han säger att de ska dömas inte tillsammans med de andra i grytan utan vid Israels gräns, för sig, just för att de är ledare och har fört sitt folk vilse.

Ser man på detta ur ett andligt bildperspektiv poppar då mina frågor upp. Någon måste tillaga grytan, och till vem, vem drar nytta av grytans innehåll.Beroende på vilken tolkning kan man se olika kockar. I den ena tolkningen är det stadens ledare som är kockar, de som får sätta livet till är invånarna och säkerligen är det ledarna själva som får äta och ondskans makter som får dra nytta av näringen.

I den andra tolkningen är det Gud som är kocken, människorna i staden som är köttet blir där förädlade och beskyddade, medans ledarna får sin dom genom att inte få vara med i grytans beskydd. Här är det lite oklart vem som äter och får del av näringen men jag få en bra känsla och tror att det är stadens invånare själva som får del av välsignelsen med grytan efter att ha blivit förädlade.

Kanske skulle man kunna sammankoppla de två olika tolkningarna till en.  I så fall har vi ledare för staden som invaggar invånarna i falsk trygghet och ger dåliga råd utan att tänka på framtiden och konsekvenserna. Som för stadens invånare mot en andlig död. Som tror sig vara kocken och de som ska äta av grytan som tillagas men i själva verket blir de bortplockade ur grytan av mästerkocken själv , Herren, och får sin egen dom för att ha misslett folket. Som sagt en hjälpande hand med att dra slutsatser skulle inte skada…är det någon som kan sprida lite mer ljus över de här frågorna?

En sista tanke vill jag bara dela med mig och det gäller det som regeringen just har gjort, i och med att de har tagit ståndpunkt för Palestina och accepterat Palestina som stat. Vad skulle den här texten betyda i ljuset av detta?

Annonser

Tro det eller inte

Tro det eller inte… men Guds ord, vi ser det varje dag. I olika delar av världen händer precis det som står skrivet i Herrens ord. Att vi sen som mänsklighet väljer att inte förstå att Gud har förvarnat oss, det är en annan femma. I Hesekiel 12:21-28 kan vi läsa följande:

21.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
22.  Du människobarn, vad är det för ett ordspråk I haven i Israels
land, när I sägen: »Tiden går, och av alla profetsynerna bliver
intet»
23.  Säg nu till dem: Så säger Herren, HERREN: Jag skall göra slut på
det ordspråket, så att man icke mer skall bruka det i
Israel.  Tala i stället så till dem: »Tiden kommer snart, med
alla profetsynernas fullbordan.»
24.  Ty inga falska profetsyner och inga lögnaktiga spådomar skola
mer finnas i Israels hus;
25.  nej, jag, HERREN, skall tala det ord som jag vill tala, och det
skall fullbordas, utan att länge fördröjas.  Ja, du gensträviga
släkte, i edra dagar skall jag tala ett ord och skall ock
fullborda det, säger Herren, HERREN.
26.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
27.  Du människobarn, se, Israels hus säger: »Den syn som han skådar
gäller dagar som icke komma så snart; han profeterar om tider
som ännu äro långt borta.»
28.  Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: Intet av vad jag
har talat skall längre fördröjas; vad jag talar, det skall ske,
säger Herren, HERREN.

Vi lever i profetiornas fullbordan, men på grund av att vi har tappat kunskapen och insikten så ser vi det inte. Vi är blinda och döva. Ack vi människobarn behöver inse att den ena profetian efter den andra slår in just som du läser detta…

och vad gör du? Vad är din reaktion? Ditt svar? Herren visar sitt missnöje och sin vrede med oss människobarn och vi väljer att blunda och stänga öronen. Vakna! Öppna ögonen! Vänd om!

Det är inte tid att vara styvnackad, utan ödmjuka dig inför Herren och ta emot hans räddning.  Alternativet …. ja det är inget jag rekommenderar.