Etikettarkiv: hunger

Ihållande hunger

10940576_10153086046288385_8384931685334159082_n

Är du hungrig? Letar du febrilt efter något att förtära? Du vet som när man har de där attackerna och går i skafferiet  eller kylskåpet, ja faktiskt vilket skåp eller låda som helst, efter nåt att stoppa i munnen. Den hungern och den känslan är något vi ska sträva efter om vi vill växa andligt sett.

Självklart så ska vi ju då inte gräva i skåpen utan i Herrens ord. Tänk om vår hunger efter Herrens ord kunde vara likadan som efter nåt gott att stoppa i munnen?…

Eller har du tryckt i dig alldeles för mycket godsaker ??? Känslan av att om du får en bit till så ….urk…

Kroppens behov öppnar dörrar

Vi har alla kroppsliga behov, så som hunger, törst, behov efter ömhet etc. När dessa behov inte är tillgodosedda blir vi som svagast. Det är då som den onde passar på och försöker öppna dörrarna in i våra liv. Vi har då så lite kraft att stå emot…

Visst är det så att när du kommer hem efter jobbet och barnen tjatar eller frågar om inte maten är färdig snart ja då är det lätt att slänga iväg ett hårt ord och ryta till. Detta är ingen hemlighet för den onde att det är då han slår till…men däremot glömmer vi ofta bort det, och blir på så sätt ännu mer sårbara för vi inser inte vad det är.

I Matt 4 läser vi om Jesus som strax efter sitt dop i vatten frestas i öknen av den onde. Även om han var hungrig och trött och ensam så visste han , han var på alerten och insåg att detta var ett försök från den onde att sätta dit honom.

1 Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen.* 2 Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. 3 Då kom frestaren fram och sade till honom: ”Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd.” 4 Jesus svarade: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.”* 5 Sedan tog djävulen honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens utsprång * 6 och sade: ”Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig*, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.” 7 Jesus sade till honom: ”Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud.” * 8 Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. 9 Och han sade: ”Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.” 10 Då sade Jesus till honom: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.”* 11 Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och tjänade honom. (Matt4:1-11)

Om vi blir varse om den här sanningen får också vi lättare att stå emot när den onde frestar oss, istället för att öppna dörren på vid gavel och bjuda in honom i våra liv. Herren Jesus svarade Satan men ord från bibeln, och det kan vi också göra och han viker undan från honom. Vi har genom Jesus samma auktoritet att stänga ute den onde ur våra liv som han använde i öknen. Använder du den? Eller låter du dina dörrar stå öppna och vänta på att han promenerar rakt in utan att ens knacka?

Är karriärstegen den enda stegen?

Världen är full av uppmaningar att studera, förverkliga dig själv, förbättra ditt CV och så vidare. Men världens sätt att se på varför är ju helt enkelt bara för att klättra uppåt på karriärstegen, få bättre betyg,  få högre lön eller bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden. En fråga som har ringt i mitt inre är om allt man lär sig, studerar måste leda till klättring uppåt på karriärstegen, högre lön eller en till sak att skriva i CV:t? Kan det finnas en annan stege, parallell med karriärstegen? En stege som för oss närmare Gud? En andlig stege , som ju högre upp vi kommer desto mer av Guds vishet och kunskap finns i oss.

Jag tror att människan har en inneboende hunger efter att lära. Självklart är vi alla olika och vi har olika sätt och nivåer på vår hunger men människan i grund och botten önskar utveckla sig. Världen fokuserar så mycket på just detta. Ända från skolan matas vi med kunskap och det enda syftet är att bli något i slutändan. Gå ut skolan med klassens bästa betyg, få drömjobbet, eller bara få en löneförhöjning. Anledningen till att vi lär oss saker är helt enkelt egoistisk. Vi vill att andra ska se på oss och önska vara där vi är.

Om man istället hade väckt den inneboende hungern efter kunskap som Gud har lagt ner i oss redan från barnsben då tror jag att världen hade sett ut på ett annat sätt. Anledningen till att lära och utvecklas hade inte varit egoistisk och självisk utan den hade varit i samklang med ett högre syfte. Vi hade kommit närmare vår skapare, just för att det är han som är kunskapen och vishetens fader. Vi hade känt hans vilja och vetat vad vi skulle göra i svåra situationer i våra liv.

Att klättra på karriärstegen tror jag inte gör någon människa lycklig egentligen, det är bara vad världen vill få oss att tro. Lyckan finner vi när vi är i Guds vilja för våra liv och hur vet vi vad Guds vilja är om vi inte känner honom? Den parallella stegen jag talar om kan mycket väl leda till en karriär, men inte i den egoistiska , själviska betydelsen, utan den kallelse i livet som är just din. Som ingen annan kan ta ifrån dig eller göra i ditt ställe.

Jag älskar att lära mig nya saker, studera, tänka, och använda mig av min kapacitet. Men syftet varför jag gör det är inte för att få ut en högre lön, byta upp mig på jobbet eller för att få ett diplom att hänga på väggen, nej, syftet är att lära känna mig själv och att lära känna min skapare och att leva i hans vilja. För Herren har lovat mig att om jag ropar till honom så ska han svara mig och förkunna för mig stora och förunderliga ting , som jag inte känner. Jer 33:3.

Det ser jag fram emot.

Vishetens sju pelare, fjärde pelaren

”Den late är full av begär, och han får ändå inget, men de flitigas hunger blir rikligen mättad” Ords 13:4

Att vara arbetsam, flitig, det är den fjärde pelaren jag tänker mig av de sju vishetens pelare. Finns det något som är mer irriterande än en latmask? Nån som låter andra göra jobbet.  Som pustar och stönar för minsta lilla, som klagar och gnatar på att allt är jobbigt. En sådan person sprider ingen positiv energi runt omkring sig. Han är snarare en energitjuv, som dränerar dig och alla runt omkring sig på energi. Mycket vill han ha, men lite blir hans lön.

” De flitigas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst” (Ords 12:24)

Allt blir svårt för en lat person, varenda sak känns jobbig och många hinder reser sig. Vem  det är som hindrar? Ja , vem vet? Kanske är det Herren som försöker lära dem något eller så är det resultatet av att inte veta vad som menas med lön för mödan. Ords 15:19 säger:

”Den lates stig är som spärrad av törne, men de redliga har en banad stig.”

Om man ser på vad Herrens ord säger här så vill i alla fall jag få det till att en arbetsam person, en flitig  människa vinner Herrens behag. Honom hjälper Herren, dvs det går honom väl. Framtiden ligger för honom, medan tvärtom för den som är lat och inte vill arbeta. Om honom står det följande: ” Den lates begärelse för honom till döden, genom att hans händer inte vill arbeta. ” (Ords 21:25)

Om man går till sig själv och tänker, vem skulle jag helst vilja ha en relation till? En latmask eller en arbetsmyra, vem av dem skulle få relationen att gå framåt, så skulle svaret självklart bli arbetsmyran, eftersom en latmask inte kryper särskilt långt…medan arbetsmyran ser till att dra sitt strå till stacken.  Kanske skulle relationen dö av sig själv, eller av svält, eftersom ” den late sticker sin hand i fatet , men gitter inte föra den åter till munnen” (Ords 19:24). Ordet säger att  ”lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger. ” (Ords 19:15) I en relation är det alltid viktigt att inte bara den ena parten gör det den ska utan att båda drar mot samma mål.

Att vara arbetsam och flitig för med sig gott. ”Fattig blir den som arbetar med  lat hand, men de flitigas hand skaffar rikedom” ( Ords 10:4). Det gör att inget fattas dig och du får utveckla sunda och goda relationer till dina medmänniskor. Medan den som flyr arbete blir illa sedd. ” Den som är försumlig i sitt arbete, är allaredan en broder till rövaren.”( Ords 18:9)

Den fjärde pelaren som vishetens hus vilar på är alltså flit, och arbetsvilja. Inget kräver mer arbete än att bygga ett ”hus” och att underhålla det, så det hela tiden är i fint skick.

Att vara mätt eller hungrig

Jag börjar dagens tanke med en fråga. Om ett litet barn från Afrika , du vet med uppsvälld mage för det inte får tillräckligt med mat, om ett sådant barn umgås med , eller spenderar tid med en fryntlig europé á la Michelingubbe, blir det då det lilla afrikanska barnet mättat? Tänk på den ett tag…

Svaret är nej! Du blir inte mätt av att ha umgåtts med en som har ätit. Din mage kommer kurra lika infernaliskt även om din kompis smäller i sig tre Big Mac på raken. För att bli mätt måste maten passera din kropp, inte någon annans. Likadant är det med Guds ord. För att du ska kunna mätta din andliga hunger måste du se till att ordet kommer in i din kropp. Det betyder att du måste läsa eller höra ordet, det räcker alltså inte att umgås med människor som har läst eller hört Guds ord.

Kurrar din mage efter Guds ord? Gör inte felet att umgås med de som har ätit och tro att du ska bli mätt av det, nej ta saken i egna händer och bered dig en måltid som heter duga. Öppna upp din bibel och läs eller lyssna på hans ord , det kommer göra dig mätt och belåten.

Hunger

Hungern river i min kropp. Var kan den bli mättad!? Jag söker,och söker, men ingenstans finner jag banketten som det talas om. Tomma fat med lite rester är allt vad jag finner eller eventuellt lite light-food.

Jag vill ha rejäl mat! Lite tuggmotstånd gör inget, det är bara bra för både magen och tänderna. Hungern får mig att bli otålig, irriterad, som när blodsockernivån är låg…Var finns den? Den solida födan som Paulus talar om? Jag är trött på välling och lättsmält mat, barn mat.

Jag öppnar BOKEN, den med det levande ordet, och äter och dricker mig mätt och otörstig, men tänk om jag inte hade varit så företagssam att jag öppnade BOKEN… då hade jag nog svultit ihjäl,  eller i alla fall levt under existensminimum.

Tack och lov att det finns självserveringar … utan dem hade jag nog inte överlevt, och tack och lov att det finns något som heter hungerkänslor. Den dagen de försvinner är det ute med mig.

Fem bröd och två fiskar

Fem bröd och två fiskar, det är inte mycket, speciellt inte om det ska räcka till att mätta 5000 personer, då förslår ju inte fem bröd och två fiskar långt. Nästan lite så att det känns skrattretande… är det ens lönt att erbjuda något? Bara en droppe i havet. Joh 6:1-13

Den lille pojken hade en snäll moder, som inte ville att hennes son skulle gå hungrig så hon hade packat ner en matsäck åt honom att ha under dagen. Det lilla han hade i matsäcken var avsett för honom. Inte för 5000! Men pojken som såg alla människorna och han kände hungern i sin egen mage , han förstod att de alla var hungriga och han tvekade inte att dela med sig när han insåg att det inte fanns mat till alla dessa människor. Han tog det lilla han hade och gick fram till mästaren och erbjöd sin gåva.

En osjälvisk handling, en oväntad handling , som fick konsekvenser. 

Jesus tar emot hans gåva och välsignar den. Det som förut var litet…två fiskar och fem bröd, räcker nu till att mätta 5000 personer …och det blir till och med över!

Av det lilla du ger kan Gud göra så mycket mer. Underverk, mirakel som inte du eller jag ens hade kunnat tänka oss.Ge av det du har, vare sig det är materiella saker eller tid eller annat. Gör du det lilla du kan, kommer Gud att göra resten.

Du är vad du äter

Du är vad du äter! Det är sant. Det är inte bara ett Tv-program,med Anna Skipper, nej det är en verklighet i ditt och mitt liv.

Nu menar inte jag det på samma sätt som Tv-programmet utan jag pratar om en annan nivå. En andlig nivå. ”Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.” Johannes 6:35. När vi kommer till Jesus och söker honom och läser hans ord blir vi mättade. Vi blir det vi läser eller….? Blir vi det egentligen?

Många av oss tror att vi blir mätta bara av att umgås med folk som äter. Om du är inbjuden till en fest med stor buffé och du umgås med folket som är på festen. Du ser att de äter tallrik efter tallrik med god , näringsriktig mat, men du själv rör inte buffén. Du tar inte själv en tallrik och serverar dig…. tror du då att du kommer bli mätt?

Likadant är det om du umgås med människor som är mättade av Kristi ord, de har ätit och njutit av livets bröd, de läser och låter ordet få verka i deras liv…men bara genom att umgås med dem, blir inte du mätt. För att mätta din hunger måste du själv njuta av livets bröd, läsa hans ord och låta det få verka i ditt liv. Då först… kan du bli vad du äter.

Jesaja 55:1-3, 10-11

”1 Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet,
och ni som inte har pengar, kom hit och köp säd och ät.
Ja, kom hit och köp säd utan pengar och för intet både vin och mjölk.
2 Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd,
era inkomster för det som inte kan mätta?
Hör på mig, så skall ni få äta gott och njuta av utsökt mat.
3 Böj ert öra hit och kom till mig! Hör, så får er själ leva!
Jag vill sluta med er ett evigt förbund:
Ni skall få den trofasta nåd som jag lovade David. ”

”10 Liksom regnet och snön faller från himlen
och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar
och ger säd till att så och bröd till att äta,
11 så skall det vara med ordet som går ut från min mun.
Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig
utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det.”

Min önskan

Min önskan är att ge dig min tid alla dagar som om det vore den sista dagen i mitt liv. Ja jag önskar ge av mig själv till dig , så som du gav ditt liv för mig. Min önskan är att tjäna dig så som du visade att du kom för att tjäna genom att tvätta våra fötter, du som egentligen var den störste av oss alla, du kom och gjorde dig liten. Min önskan är att det ljus du tänder inne i mig, ska få lysa klart för alla i min omgivning och få lysa upp mörkret som omger oss och kanske, ja kanske kan det ljuset få leda någon på rätt väg.

Min önskan är att alltid kunna ge dig samma kärlek som jag gav dig från den dag jag först gav mig själv till dig, att den första kärleken aldrig ska få slocka och dö ut utan att det hela tiden ska fyllas på med mer och mer kärlek till dig. Min önskan är att varje dag älska dig mer och mer och att aldrig ta dig för given utan att alltid , varje minut tala om för dig hur mycket du betyder för mig, med ord och handlingar. Min önskan är att min kärlek till dig ska växa sig stor , som Gud är stor,och evig så som Gud är evig, och underbar så som Gud är underbar. Min önskan är att genom att visa min kärlek till dig , kan det tända en hunger i andra att också vilja bli älskade av dig. Jag älskar dig Jesus,…. tack för att du älskar mig.

Är du mogen?

Mogen, mogna… är inte det bara ett ord som används för frukt?

nej tro det eller ej, när vi kommer till tro på Jesus blir vi födda på nytt. Vi blir nya skapelser, precis som ett spädbarn föds vi in i Kristus. Spädbarn gör inte så mycket väsen av sig ( om man bortser från kolikbarnen) annat än att de äter och skriker i början. Äter gör barnet för att det är hungrigt och för att kunna växa till sig. Samma sak gäller oss när vi är nyfödda i Kristus, vi hungrar efter Guds ord och äter för att växa till oss.

Under en tid äter spädbarnet endast flytande föda, lättsmält och bra för deras, då magen inte klarar av att tillgödogöra sig fast föda än. Men ju längre tiden går desto mer börjar spädbarnet vilja ha fast föda. Först mosad eller mixad, men senare med mindre bitar. Dess mage har nu mognat och är redo att ta emot mer fast föda så att tarmarna kan få arbeta.

Som kristna är vi väldigt lika i utveckling, med ett obehagligt undantag.Vi stannar nämligen ofta i barnmatsstadiet Varför? Ja orsakerna kan vara många men en av dem är ren och skär bekvämlighet, det är jobbigt att tugga och skulle vi råka svälja en för stor bit kan det ju göra ont. Tyvärr har våra kristna magar inte blivit vanda vid fastare föda. Vi kan säga att många kristna forfarande inte är avvanda.

En annana  orsak till detta dilemma som jag ser det är faktiskt de andliga föräldrarna.En nyfödd skaffar sig inte egen mat utan måste bli matad. Det är således föräldrarnas ansvar, men om inte föräldrarna tar på sig det ansvaret och ser till att barnet får den föda den ska ha , ja då får ju barnet nöja sig med det som finns. Barnet kan inte leta reda på egen mat.

är du en förälder? Ger du ditt barn den mat som det behöver för sin ålder och utveckling? Om inte, varför inte? barnet är ju ditt ansvar tills det har vuxit upp och kan klara sig själv. Först då behöver du inte förse det med mat.

Vi som kristna måste se till att vi mognar och växer till och inte stagnerar i vår andliga utveckling på grund av för dålig föda Ingen vill väl äta av ett fat med äppelkart , nej  riktiga mogna äpplen ska det vara, riktig frukt , inte omogna .

1Kor 3:1-3

1 Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. 2 Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, 3 eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?