Tag Archives: Josua

Jehova-Nissi, stödet i striden

Vardagen består av många olika saker. Vissa roliga och trevliga, andra mindre trevliga och jobbiga. Till de jobbiga hör de där dagarna, veckorna, kanske till och med månaderna och åren som du är mitt i striden. När motståndarsidan gör allt för att ge dig kamp och få dig till att förlora fotfästet.

Striderna kan vara olika, men känslan du har att det är tungt och jobbigt och det känns som om du inte orkar mer, den är den samma vilken striden än är. I 2 Mos 17:8-16(här) läser vi om Mose och Josua. Israels barn var mitt i striden, Josua var den som gick i täten, medan Mose gick upp på höjden och tog med sig Guds stav och bad. Så länge Mose hade Guds stav lyft så vann Israels barn striden , men när Mose armar blev trötta och inte orkade hålla den upplyft då passade fienden på och fick framgång i striden. Aron , Moses bror och en annan man som hette Hur kom till undsättning och hjälpte till att hålla Mose armar uppe under hela dagen och när kvällen kom hade Israels barn vunnit striden.

Vad har nu detta med mina stridigheter eller motgångar att göra? Jo man behöver stöttning från sina syskon i Herren när man är i sådana situationer. Syskon som kan stå med dig i bön, och syskon som hjälper dem som ber att hålla ut i bönen så att segern kan komma till dig.

Guds stav är en bild på korsets trä. Att du tar med dig Jesus och Gud i striden och håller honom först och högt är en förutsättning för din seger. I din egen kraft kan du aldrig vinna .  Precis som härföraren går främst i striden med fanan högt, går du främst med Guds stav , ditt segerbanér , och visar att genom Herren har du rätt att utropa seger över dina svårigheter. När dina bröder och systrar dessutom står med dig i bön för striden du utkämpar kan du vara säker på seger om ni tillsammans orkar hålla ut.

Välj de som du har vid din sida med omsorg,… du vill inte att de ger upp eller vänder dig ryggen mitt i striden, eller kanske till och med går över till motståndaren.

Varför vi inte skall vara tysta

Jag är mitt uppe i läsning utav Josua och där finns ett kapitel som handlar om hur Josua sänder ut spejare för att se på Kaanans land och Jeriko. I det här kapitlet finns något viktigt vi kan lära oss, och jag skulle vilja dela det med er, här och nu.

Historien utspelar sig i skökan Rahabs hus, en kvinna som arbetade som prostituerad i ett av de många avgudatemplen i Jeriko. Hon hade hört, som så många andra om Israels barns flykt från Egypten och hur Gud, mäktigt och med fast hand, hade för dem från seger till seger. Josua sänder ut två spejare för att se och iakttaga vilka strategier som skulle ta i beaktande inför nästa steg av deras intagande av Kaanan. De kommer till Rahabs hus för att söka information, ( i en skökas hus finns mycket folk med information om både det ena och det andra, folk från alla samhällsklasser) och samtidigt får kungen veta om deras existens och börjar söka efter dem. Kungen söker igenom hela staden och kommer till Rahabs hus , men hon har gömt spejarna på taket under en hög med lin, och hon lurar iväg kungens män att leta någon annan stans. Varför gör hon detta? Jo hon hade hört om de storverk Israels Gud hade gjort. Hon hade hört om dem och till och med  börjat tro.

Hon gör en pakt med spejarna att skydda hennes familj mot att hon hjälper dem att fly. Genom att knyta ett rött snöre i sitt fönster ska Israels soldater skona alla som är i hennes hus när de kommer för att inta Jeriko. Rött är andens och blodets färg. Tänk på hur Israels folk målade med blod på dörrposterna till sina bostäder den första påsken. Rahab har också genom att tro på det hon hört tagit emot Gud och därmed anden i sitt liv.

För att fortsätta vill jag att vi läser några verser ur kapitel 2 i Josua:

8
Men innan spejarna hade lagt sig, gick hon upp till dem på taket
9 och sade: ”Jag vet att Herren har gett er detta land och att en skräck för er har fallit över oss, ja, att alla landets invånare bävar för er. 10 Vi har hört hur Herren lät vattnet i Röda havet torka ut framför er, när ni drog ut ur Egypten, och vad ni gjorde med Sichon och Og, amoreernas båda kungar på andra sidan Jordan, hur ni gav dem till spillo. 11 När vi hörde detta blev våra hjärtan förskräckta, och nu har ingen mod att stå er emot. Ty Herren , er Gud, är Gud uppe i himlen och nere på jorden. 12 Lova mig därför med ed vid Herren att eftersom jag har visat barmhärtighet mot er, skall också ni visa barmhärtighet mot min fars hus. Ge mig ett säkert tecken på det, 13 och låt min far och min mor, mina bröder och mina systrar leva, liksom alla som tillhör dem, och rädda oss från döden.”

Det hon säger till spejarna här är att folket har hört om alla de under och tecken Gud har gjort och detta har satt respekt in i folket. Hon säger att ingen har mod att stå emot Israels folk och att hon vet att de kommer att segra och inta Jeriko.  Tänk dig att få höra detta från fienden! Att du som spejare får detta uttalat till dig…växer inte din tilltro på seger då? Vad var det som fick henne att säga allt detta… Jo att människor hade berättat vad som de sett och hört, dvs delat vittnesbörd om vad Gud har gjort i deras liv, eller närhet.

Vill du att fler människor skall ge sina liv till Herren ? Vill du att motståndet skall upphöra? Vill du se att hela nationer lägger sig under Guds makt….Börja dela ditt vittnesbörd, tala om vad Gud gör och har gjort…ja till och med vad han kommer att göra, för när det fullbordas skall alla häpna och se…Tystnaden har kraft…men ordets makt är ännu större så öppna din mun, fatta pennan, och dela med dig och låt dig inte tystas.

Slutet gott allting gott…Rahabs hus skonas vid intagandet av Jeriko tack vare det röda snöret i hennes fönster. Hon gifte sig senare med en Israelit vid namn Salmon som mycket väl kan ha varit en av de två spejarna som kom till hennes hus. Från att ha varit en prostituerad i ett avgudatempel till att bli farfars farmor till kung David är inte det ett strålande exempel på Guds nåd och på hur kraften i hans ord kan förändra människors liv. Det är just därför vi inte skall vara tysta…

Tjänar du?

Moses känner du säkert till, det var han som ledde ut Israels folk ut ur Egypten. Han ledde Israels folk de fyrtio åren i öknen, Till sin hjälp hade han en annan man, Nun son, Josua. Josua var behjälplig med allt, han var Moses högra hand kan man säga. Josua tjänade Moses, men Josua förväntade sig ingen kompensation ifrån Moses. Han visste att den som ger kompensationen är Gud. Josua visste att visst är det din chef som ger dig lön men det är Gud som bestämmer din framtid.

När du ber till Gud att han ska använda dig  och du ber ”herre använd mig”, så kan han be dig tjäna någon, men om du då gör misstaget och tror att belöningen ska komma ifrån den personen och det sen uteblir så kommer du att känna dig utnyttjad och illa till mods. Om du istället vet varifrån din kompensation ska komma går du in i tjänandet med helt andra förutsättningar.  Ef 6:8 säger: ” Ni vet att var och en som gör något gott får sin lön av Herren, vare sig han är slav eller fri.” och i vers 6 i samma kapitel påminner Paulus om att vi inte ska vara inställssamma ögontjänare utan att vi bör vara Kristi tjänare som helhjärtat bör göra Guds vilja.

Så även om du som arbetare är värdig din lön är det inte säkert att du kommer att få den av den du tjänar utan din lön  och kompensation kommer från den högste, Chefen.  Ett ord på vägen från Paulus till sist ifrån Ef 6:7

”Tjäna villigt och glatt, det gäller ju Herren och inte människor”

Jag och mitt hus…

 Jag har bestämt mig… jo det är sant. Jag har bestämt att Jag och mitt hus ska tjäna Herren.

Som får i Herrens hjord har vi alla gått vilse. Vi är långt borta från hjorden och irrar omkring ensamma i bland alla vilda djur som vill oss illa. Det är hög tid för oss att vi hittar tillbaka till resten av hjorden och hög tid för oss att vi bestämmer vad det egentligen är vi vill.

Jag försöker dagligen att hitta tillbaka , ibland går det, ibland irrar jag bara runt i cirklar, men tack vare nåden i Kristus finner Han mig just där jag för tillfället befinner mig. Han väntar inte på mig en mil längre fram, nej, Han kommer mig till mötes där jag är och tar mig vid handen.

Jag vill fatta ett beslut, ja göra ett avstamp, att från och med denna dag skall jag och mitt hus endast tjäna Herren. Jag vet inte om jag kommer att lyckas…hindren är många och fallgroparna är djupa… men det är min intention att göra så. Det är mitt beslut idag och det kommer att vara mitt mål som jag kommer att sträva mot.

Och du?…

Josua 24:15

” Om ni är ovilliga att tjäna Herren, välj då idag vilka ni vill tjäna: de gudar som era fäder tjänade på andra sidan Eufrat eller de gudar som dyrkas av amoreerna, vilkas land ni bor i. Jag och min släkt vill tjäna Herren”