Etikettarkiv: kött

Här är grytan, vi är köttet men vem äter?

http://runeberg.org/bibeln/26_11.html

Härom dagen läste jag kapitel 11 i Hesekiel och det fanns något där som triggade igång mina tankar. Jag ska nu försöka att för er förklara hur mina tankar går men tyvärr kan jag inte komma med några svar utan jag behöver er hjälp för att kunna sätta ihop tankegången till en slutsats. I länken ovan hittar ni kapitlet det hela handlar om.

I kommentarer kan man läsa olika tolkningar men inte heller här besvaras mina frågor. Mina tankar kretsar kring grytan, köttet, och husen som inte byggs så snart. Frågorna jag vill ha svar på, och då menar jag inte bokstavligt utan andligt, är:  Vem äter grytan? Vem är kocken? Och vem får i sig näringen?

I texten jämförs staden med en gryta och folket i staden är köttet. I kommentarerna ser man två olika synvinklar på detta: 1: att grytan är något som skyddar och förädlar köttet , och 2: att grytan är Guds dom, och det är det andligt döda människorna som är köttet.

Vilka är de tjugofem männen som står vid ingången till den östra porten? De är ledarna i staden, politikerna , de äldste, huvudmännen.  Det är de som säger: ”Hus byggs inte upp så snart. Här är grytan och vi är köttet.”

Hus byggs inte upp så snart, ser man också olika kommentarer om. Den ena sidan menar att betydelsen är att det inte är nån” fara på taket”, inget att stressa upp sig för, fienden kommer inte så snart. Medans den andra sidan menar att det betyder att de inte tänker på konsekvenserna av sina råd och råden de ger är felaktiga och dåliga, dvs det tyder på dåliga ledare som inte ser framåt.

Vi har nu ett gäng ledare som säger till sina undersåtar antingen:1. Oroa er inte, vi är trygga här i staden, eller 2. som ger dåliga råd till stadens invånare och som får invånarna att dö en andlig död och de ställs då inför Guds dom.

Herren säger till dessa män att han känner deras hjärtan och uppsåt. Han ser att de är skyldiga till mångas död och fall. Han säger att de ska dömas inte tillsammans med de andra i grytan utan vid Israels gräns, för sig, just för att de är ledare och har fört sitt folk vilse.

Ser man på detta ur ett andligt bildperspektiv poppar då mina frågor upp. Någon måste tillaga grytan, och till vem, vem drar nytta av grytans innehåll.Beroende på vilken tolkning kan man se olika kockar. I den ena tolkningen är det stadens ledare som är kockar, de som får sätta livet till är invånarna och säkerligen är det ledarna själva som får äta och ondskans makter som får dra nytta av näringen.

I den andra tolkningen är det Gud som är kocken, människorna i staden som är köttet blir där förädlade och beskyddade, medans ledarna får sin dom genom att inte få vara med i grytans beskydd. Här är det lite oklart vem som äter och får del av näringen men jag få en bra känsla och tror att det är stadens invånare själva som får del av välsignelsen med grytan efter att ha blivit förädlade.

Kanske skulle man kunna sammankoppla de två olika tolkningarna till en.  I så fall har vi ledare för staden som invaggar invånarna i falsk trygghet och ger dåliga råd utan att tänka på framtiden och konsekvenserna. Som för stadens invånare mot en andlig död. Som tror sig vara kocken och de som ska äta av grytan som tillagas men i själva verket blir de bortplockade ur grytan av mästerkocken själv , Herren, och får sin egen dom för att ha misslett folket. Som sagt en hjälpande hand med att dra slutsatser skulle inte skada…är det någon som kan sprida lite mer ljus över de här frågorna?

En sista tanke vill jag bara dela med mig och det gäller det som regeringen just har gjort, i och med att de har tagit ståndpunkt för Palestina och accepterat Palestina som stat. Vad skulle den här texten betyda i ljuset av detta?

Annonser

Vad köttet ger

 Mitt ibland oss, ja till och med i dig och mig , finns det. Vilket?? Jo det där som köttet ger, du vet sådant som vi helst av allt skulle vilja sopa under mattan , inte låta synas, men som hur mycket vi är putsar och fejar finns där ändå. Jag pratar om sådant som hör köttet till, sånt som är motsatsen till andens frukter. Som kristna strävar vi ju efter att låta köttet dö, men … ja jag säger faktisk men, för om vi genom att blunda för att vi faktist inte klarar av det, gör oss själva en björntjänst och lurar oss själva till att tro att köttet i oss inte existerar.

I Galaterbrevet 5:19-21 står de uppräknade ,”otukt, liderlighet, fiendskap, avguderi, ofördragsamhet, trolldom,orenhet, vrede , maktkamp, intriger, splittringar, kätterier,dryckenskap och utsvävningar”och det räcker att slänga ett litet öga på dem för att inse att våra församlingar och våra egna liv är fulla av dem. Vem av oss har till exempel inte blivit arg eller vred på någon? Vem kan säga att de drar jämt  och är alltid på god fot med alla sina medmänniskor?För att inte  tala om maktkampen som kanske finns på jobbet, med intriger som följd. Och splittring, ja det finns lite varstans i vilken relation mellan människor du än väljer att se på, i församlingen, i familjen ,i vänkretsen. Inte  går vi fria från köttet!

Men  Galaterbrevet säger att vi ska vandra i anden (5:16) för köttet och anden strider mot varandra och vandrar vi i anden hindrar anden oss från att utföra det köttet vill. Frågan till oss idag är då, borde vi inte försöka att vandra lite mer i anden än vad vi gör så att vi kan se mer av andens frukter i våra liv istället för köttet?

Gå i anden

Galaterbrevet 5:16 ”Vandren i ande, så skolen I
förvisso icke göra vad köttet har begärelse till.”

Hur många gånger har vi inte fått den här versen om bakfoten? Vi tror att för att undvika köttet begär måste vi vandra i anden, men faktum är att ordet säger precis tvärtom. Det står att om vi vandrar i anden skall vi inte göra vad köttet begär. Vi försöker desperat att döda våra köttsliga begär för att kunna vandra i anden men allt vi får är att det blir svårigheter och nederlag för vi klarar inte att döda våra begär utan andens hjälp .

Om vi istället gör allt vi kan för att vandra i anden och på så sätt få kraft och styrka från honom lovar Guds ord att vi skall få kraft att stå emot det köttet vill att vi ska göra. Vi skall således inte ge efter för köttets begär.

Hur har vi kunnat missuppfatta Guds ord så totalt? Ja , den frågan kan jag inte svara på, men jag kan säga att det är inte för sent att inse att vi har fel och ändra oss. Om vi börjar att vandra i anden kommer inte köttet att vara ett problem längre, så idag är det bara ett beslut som fattas från att vi ska vara fria från köttet. Beslutet att börja vandra i anden! Så vad sägs, ska vi slå till och bestämma oss?