Etikettarkiv: kristusdoft

Övertygad men inte överlåten?

Att vara övertygad om något är inte samma sak som att vara överlåten. Tyvärr känns det som om många tror det. Det finns många som är övertygade, har blivit övertygade och vill övertyga andra om att Kristus är livet. Men vad hjälper det? 

Att vara övertygad är inte samma sak som att vara överlåten…Om du är övertygad om att Kristus är livet är det Du som har tagit kontroll över dina känslor och tankar och bestämt dig för att tro på detta, medan om du är överlåten, då har du överlåtit ditt liv till Kristus, då är det Han som har kontrollen , inte du som kontrollerar. Skillnaden är stor! Och skillnaden syns i våra handlingar. Den övertygade försöker febrilt att övertyga andra om att det Han/Hon tycker och tänker är rätt, medan den överlåtne låter Gud sköta övertygandet. Gud är den som ska frälsa,genom sitt ord, genom att använda överlåtna människor som genom sina handlingar visar på vem Gud är och som sprider en Kristusdoft omkring sig. Du och jag kan inte frälsa någon, hur övertygande vi än är. Frälsningen kommer endast genom Kristus.

Känner du att du är övertygad? Kanske försöker du febrilt att övertyga andra om att din tro är den rätta? I så fall skulle jag vilja skicka med ett ord på vägen till dig… ge upp din övertygelse och överlåt den och dig själv till Kristus så att du istället för att vara övertygad kan få bli överlåten .

Många är övertygade, men inte så många är överlåtna. Vilken skara tillhör du?

Annonser

Öppet brev

Paulus säger i 2 Kor 3:1-3:

” Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Eller behöver vi som vissa andra rekommendationsbrev till er eller från er?  Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor.  Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev som är ombesörjt av oss och skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan.”

Paulus menar att vi behöver vara som ett öppet brev. Något som är officiellt, något som alla kan läsa, inget gömt och dolt. Nej, allt det vi har inom oss ska vara ute i ljuset.Ärliga, inte förklädda. Genomskinliga, så att alla kan se, vem vi är och vem som bor i våra hjärtan. Är vi sådana?

Kan bara gå till mig själv och se in i mig och fråga mig den frågan. Svaret jag hittar är att jag önskar vara det. Frågar jag personerna runt omkring mig kanske jag inte får samma svar, kanske får jag det…

Syns det på mig att Kristus bor i mig? Reflekterar jag honom i mitt dagliga liv? Finns det en doft av Kristus runt mig?( Eller luktar det nåt annat unket eller instängt?) Kan jag med mitt liv vara ett rekommendationsbrev för Kristus i min närhet?

Många frågor som inte har några enskilda svar, men som måste få följa mig i min dagliga vandring i Jesu fotspår. Den dagen jag frågar mig dessa frågor och svaret på dem blir nej,… den dagen , må Gud hjälpa mig att hitta tillbaka till honom och på nytt få bli impregnerad av hans närhet.

Spår

Låt människorna som omger mig, se vem jag tillhör.

Låt omvärlden märka lågan som brinner i min själ,

ljuset som du har tänt i mitt inre.

Låt mina bekanta få en glimt av evigheten i mina ögon när vi möts.

Låt det jag lämnar efter mig i denna värld vara till välsignelse.

Ta bort hårda ord,

misstänksamhet och strid,

låt mina spår få bli fred, vänskap och välsignelse.

Låt en Kristusdoft få omge mig, vart jag än drar fram.

Ja låt mina spår sätta andra människor i brand,

låt det få sprida välsignelse över min omgivning,

även efter jag inte längre finns ibland dem.

Låt minnet av mig få dela all den kärlek som du har visat mig,

käre Jesus,

låt den få bli som en våg på havet som aldrig stannar

utan hela tiden rullar vidare.

Ja, låt det bli sagt om mig medan jag vandrar här på jorden ,

men även när jag har gått hem till dig

att mitt hjärta tillhörde dig

att jag valde livet framför allt.

Låt spåren jag lämnar efter mig få bli det jag ber om idag.

Idag väljer jag att välsigna,

idag, imorgon , och framöver,

må mina spår i denna värld få bli välsignelse.

Söndagskläderna

Har du fortfarande söndagskläderna på?

Hmm, ja det har jag faktiskt. Fastän det är måndag. Nu tänker du är hon galen, men nä.. jag bara vill visa på en bild av hur många beter sig när det gäller sin tro. En dag i veckan , vanligtvis söndag utövar de  sin religion och resten av veckan  ingenting. Det funkar bra om det är religion , för religionen kan du hänga undan i garderoben och ta fram när det passar dig, men det jag har och önskar att fler hade är inte religion utan en relation.

En relation kan man inte bara plocka fram och sätta på sig på söndagen, nej relationen finns där hela veckan lång. Varje minut, från det att du vaknar, går till jobbet/ skolan, kommer hem, umgås med vänner, går och lägger dig eller vad helst annars du gör på dagen. Relationen finns där konstant. De kläderna kan du inte ta av dig, men det kan du göra med religionen. Söndagskostymen eller söndagsklänningen kan du ta av dig och hänga undan i garderoben tills det blir dags att ta fram dem igen nästa söndag.

Min fråga till dig idag: går du fortfarande i söndagskläderna eller har du hängt in dem i garderoben? Och du skulle du ha dem på dig fortfarande oroa dig inte för dålig lukt, de har en inbyggd kristusdoft som sprider en underbar väldoft omkring sig och dessutom blir både de och du renade, vita som snö genom  Jesu blod.