Etikettarkiv: löfte

Inget är som väntans tider

Hur många av er har fått ett löfte av Gud? Hur många av er har sett det löftet gå i fullbordan? Ibland kan man få vänta länge på uppfyllelse av löftet. Orkar du vänta på ditt löfte eller går du i förväg och tar saken i egna händer?

En som orkade vänta det var Kaleb. Efter att Mose sänt ut spelare till kaanans land och de kom tillbaka,  blev Kaleb lovad bergslandet Hebron av Mose. Men det skulle dröja 45 år innan det löftet blev uppfyllt, se Josua 14.
Kaleb väntade tålmodigt på det han blivit lovad.  Han gav inte upp, inte heller tog han saken i egna händer.  Hade du orkat vänta i 45 år? Det finns ett ordspråk som säger ” den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge”. Det stämmer väl in på hur Gud vill att vi ska vänta. Det Gud lovar oss är gott. Och Gud,  om han lovar något kan han aldrig ta tillbaka det. Så tids nog kommer löftet att uppfyllas.  Orkar du vänta?

Annonser

Löftesord

Jes 48:20-22

20 Drag ut från Babel, fly från kaldeerna!
Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt,
för ut det till jordens ände, säg: ”HERREN har återlöst sin tjänare Jakob.
21 De led ingen törst när han förde dem genom öknarna,
ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem.
Han klöv klippan, så att vatten flödade.”

Förkunnar vi med fröjderop att Herren har räddat oss ur den svåra  situationen vi kanske sitter i? Låter vi folk höra detta som ett vittnesbörd till höger och vänster när vi står till knäna upp i problem? Proklamerar vi med vår mun att vi ska gå igenom det som vi just nu strider mot tack vare Herrens hjälp? Jag tror inte vi gör det i nån större utsträckning, eller hur? Det är inte ofta jag hör det. I alla fall inte tillräckligt.

Om vi litar på Herren kommer han att förse oss med det vi behöver. Hans ord säger att vi inte ska lida törst när vi går genom ödemarker. Han kommer ge oss vatten där ingen mangrävd brunn finns. Inte bara droppvis ger han oss vatten, utan det vatten han ger, det flödar. Det är ett löfte som heter duga, men…

Men… säger han i nästa vers 22: ”Men de ogudaktiga får ingen frid, säger Herren.”.

Om vi är ogudaktiga, inte litar på Herren , försöker lösa våra egna problem och tar sakerna i egna händer, inte ger honom den ära som han bör ha och litar mer på människor än på Gud, så säger Herrens ord att vi inte kommer att ha frid. Vi kommer att vara oroliga, tveksamma, och villrådiga.

Vill vi ha frid? Vill vi gå genom ödemarken kanske inte utan problem men i alla fall ledsagade av Herrens starka hand, ja då är det dags för oss att ge Gud äran för det han lovat att göra och att lita på hans ord och förkunna det med glädje där vi går fram.

Herren är en evig Gud. Han är min herde, mig skall intet fattas. I evighet skall jag jubla för Han beskyddar mig.

Vilket löfte

Om än min väg går genom nöd, så behåller du mig vid liv, du räcker ut din hand till skydd mot mina fienders vrede, och din högra hand frälser mig. Ps 138:7

Vilket underbart löfte! Det är David som uttrycker de här orden i Psalm 138. Han vet att Gud är trofast, han vet att Gud beskyddar honom. Det har han gjort så många gånger mot både lejon och björn när han var ute och vallade får. Han vet att Gud håller sin hand över honom och beskyddar honom mot allt som vill skada. Det är inget han gissar eller tror ska hända, nej David har upplevt det så många gånger.

Under sina dagar som fåraherde mötte han säkert otaliga faror och säkert har han flera gånger trott att hans sista stund var kommen , men varje gång var Herrens hand där och rädda de honom. När brödet var slut och hungern rev i hans kropp ledde Herren honom till nåt ätbart, när rovdjuren var inpå knuten stred Herren för David. David visste vad han uttalade när han sa de här orden. De var inte tagna ur luften, han hade upplevt det i verkliga livet. 

Vi kan också få uppleva det. Herren är den samma nu som då. Lita på honom och låt honom få visa dig att han är din beskyddare, han är den som strider för dig och framför allt han är den som frälser dig. Herrens högra hand- Jesus- klev in i ditt ställe på korset. En stand-in utan motstycke.

David visste det i sitt hjärta att det han proklamerade var sant,… vet du? Du kan få uppleva allt det här också. Du och jag kan också proklamera ut samma ord och få del av samma löfte som David. 

Gud kan inte ljuga

4 Moseboken 23:19  ”Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, 
inte en människoson, så att han skulle ångra sig. 
Säger han något utan att göra det, talar han något utan att fullborda det? ”

Här står det! Svart på vitt. Gud kan inte ljuga. Han kan inte ta tillbaka saker han en gång sagt. Han kan inte låta saker bli ofullbordade om han har sagt att det ska bli så. Vad säger det oss? Jo , att Gud är en Gud att lita på. Att vi kan tro på det han lovar, att hans löften kommer att infrias. När vet vi inte… det vet bara han, men en dag kommer de att bli fullbordade. 

Har du fått ett löfte från Gud? Eller helt enkelt läst ett ord i Hans ord och tagit det till ditt hjärta och sagt att det här gäller mig? Kanske är det ordet om att din familj och barn ska bli frälsta en gång? Kanske är det ordet att allt land du sätter din fot på ska bli ditt,… vad vet jag? Bibeln är full av löften men…Börjar du kanske tvivla? Tycker du att det tar för lång tid? Ser du inte svaret på dina rop? Ge inte upp! Har han lovat något så kommer han att hålla det. Han vet när, var och hur. Lita på honom och stå fast vid hans löfte. Han kan inte ljuga, han kan inte ta tillbaka, han håller vad han lovar.

I Herrens tid får vi svar, i Herrens tid ser vi hans löfte fullbordat.

Han gjorde det

Han gav oss ett löfte i sitt ord och han höll det.

Han lovade att vara med oss och han var det.

Han sade att han skulle dö och han gjorde det.

Han sa att han skulle riva templet och bygga upp det igen, och han gjorde det.

Han lovade sända hjälparen och han gjorde det.

Han sa att han skulle förvarna oss , och han gjorde det.

Han sa att han tog din synd , och han gjorde det.

Han sa många löften i sitt ord och han höll dem.

Vad säger du att du gör för honom? Och…gör du det?

Väntan

Sitter i uterummet och hör regnet smattra på plasttaket, ett rofyllt ljud. Ett ljud som får mina tankar att stilla sig och börja fokusera på dig, på vad du vill. Funderar på varför du egentligen låter mig vänta på allt jag önskar och gärna vill ha. Varför ? Är det för att jag inte ska få saker och ting för lätt i livet, eller för att tålamod är en av andens frukter och du vill att den frukten ska bli större i mitt liv?

Att vänta och vänta, och se andra få det de vill, men ändå vara stilla är svårt. Det krävs vilja, envetenhet. Det är i väntan som Herren lär oss att förlita oss på honom. Det är i väntan som vi kan lära oss att förtrösta på att Han vet vad som är bäst för oss. Det är i väntan som vi växer i tillit till vår Gud, Jehova-Jireh, han som förser.

När vi ber och ber och ber om att få något, vad det än månde vara, och bönesvaret ser ut att utebli, då är det inte alltid ett tecken på att det inte ska bli så. Det är mycket som ska stämma.Timingen till exempel. Ofta så vill vi att saker ska ske just nu och på en gång men vi glömmer bort att det är i Guds tid som det ska ske för att välsignelsen ska kunna infinna sig.

Att vänta på Herren står det om i Psalm 130, där får psalmisten ropa ut sin nöd inför Herren och också sin längtan efter att få ett svar ifrån Honom.Psalmisten tar till sig Guds löften och talar om för Gud att han väntar på att dessa ska infrias.

Går du och väntar och väntar på det Gud har lovat? Tålamod! Jag vet att det låter tröstlöst, men tålamod är något av en bristvara nu för tiden, så även i mig, antar att det är därför Han försöker att få det att växa till i mitt liv. Ordspråket säger ju,” den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge”…och jag får väl medge att det jag väntar på är gott, så det är väl bara till att vänta….

 

Towdah

 Ps 50:14-15 ” Nej offra lovets offer åt Gud så skall du få infria dina löften  till den Högste. Och åkalla mig i nöden så vill jag hjälpa dig och du ska prisa mig”.

Vi vet alla att ibland har vi svåra perioder i våra liv, när saker och ting går oss emot. Det är tider när du går och väntar på ett Herrens ingripande och där du för varje dag som går blir mer och mer  uppgiven och undrar om du någonsin kommer att få hjälp från Herren. Du har sett och hört från Gud att han har lovat att göra något för dig , infria ett löfte till dig, men det verkar som om han har glömt det, för det händer ju aldrig. Väntan känns så lång och din uppgivenhet bara ökar.

Towdah är det du behöver göra. Towdah är hebreiska för att prisa Gud för det han har lovat innan du har sett det , alltså innan du har fått den utlovade välsignelsen. Ett lovprisningsoffer i tro, ett tacksägelseoffer innan bönsvaret finns i din hand. Du vet, prisa Gud i ”förebyggande syfte”. Att göra det kan vara väldigt svårt ibland, hur ska man kunna prisa Gud för något som ligger i framtiden och som du inte ens kan se eller ana just i det ögonblicket du prisar Honom.

Hemligheten i att kunna utföra detta, towdah, är att våga lita på Honom och Hans ord. Så nästa gång du befinner dig i öknen, börja prisa Gud för den vattenkälla eller oas som Han har lovat dig.Tacka Honom för att du kommer att få se den , hitta den och dricka ur det vattnet, även om du just idag inte varken vet var den ligger eller hur du ska ta dig dit.Tacka honom för det goda vattnet du kommer att få dricka , tala om för honom hur gott det smakar. Tacka honom för att Han ska öppna vägen och visa dig var källan finns och föra dig till den.

Ps 50:23 ” den som offrar lovets offer, han ärar mig, och den som ger akt på sin väg honom ska jag låta se Guds frälsning”.