Tag Archives: lova

När lammen tystnar

Bilden av vår herre Jesus som herde över hjorden är välkänd. Lammen samlas runt herden och det hörs ljud från dem  konstant. Man hör hur de bähä-ar för att kalla på herdens uppmärksamhet . Om eller när lammen tystnar vet man att nåt är på tok. Antingen har de kommit bort från hjorden och herden eller så har de blivit tagna av vargen och dött. I Psaltaren 115 vers 17-18 kan vi läsa följande:

” De döda prisar inte Herren, ingen som har farit ned i det tysta. Men vi, vi skall lova Herren från nu och till evig tid. Halleluja!”
Att vara död behöver inte betyda att man inte finns till. Man kan vara död i andlig bemärkelse. Synd leder till död- andlig död. Syndar vi så för det oss bort från hjorden och herden och till slut blir vi tagna av vargen och tystnar. När lovsången och tillbedjan tystnar inom dig eller i din församling bör du rikta blicken inåt och självdiagnosticera. Fråga dig själv var synden finns som framkallar detta tysta stadium, innan det är för sent.
Den andra delen av av bibelordet ovan ser vi att ”vi skall lova Herren ” . Vi,  är de som inte är andligt döda eller döende. Vi, är de som dricker av det levande vattnet och får kraft och styrka från den aldrig sinande källan. Dessa människor skall för evig tid, nu och i all framtid lova och prisa Herren. Varför? Jo , svaret på den frågan ser vi i nästa Psalm.

Ps 116 1 Jag älskar Herren ,
 för han hör min röst,
 mitt rop om nåd.
 2 Han har vänt sitt öra till mig,
 hela mitt liv
 ska jag åkalla honom.
 3 Dödens band omslöt mig,
 dödsrikets ångest grep mig,
 jag var i nöd och förtvivlan.
 4 Men jag åkallade Herrens namn:
 ”O, Herre , rädda min själ!”

5 Herren är nådig och rättfärdig,
 vår Gud är barmhärtig.
 6 Herren bevarar de enkla,
 jag var i nöd och han frälste mig.
 7 Vänd om till din ro, min själ,
 för Herren har varit god mot dig.
 8 Du har räddat min själ från döden,
 mitt öga från tårar, min fot från fall.
 9 Jag ska vandra inför Herren i de levandes land.
 10 Jag tror, därför talar jag,
 jag som plågades svårt,
 11 jag som sade i min ångest:
 ”Alla människor sviker .”

12 Hur ska jag återgälda Herren alla hans välgärningar mot mig?
 13 Jag vill höja frälsningens bägare
 och åkalla Herrens namn,
 14 jag vill uppfylla 
 mina löften till Herren inför hela hans folk.

15 Dyrbar i Herrens ögon
 är hans trognas död.
 16 O, Herre , jag är ju din tjänare,
 jag är din tjänare,
 din tjänarinnas son.
 Du har lossat mina band.
 17 Åt dig vill jag offra lovets offer
 och åkalla Herrens namn,
 18 jag vill uppfylla 
 mina löften till Herren inför hela hans folk,
 19 i gårdarna till Herrens hus,
 mitt i dig, Jerusalem.
 Halleluja!


Av tacksamhet och kärlek till honom som räddat mig ur dödens band, vill jag , herdens eget lilla svarta lamm, upphöja min röst och ge honom ära. Om min röst , lammets röst, tystnar någon gång och inte längre lovar och prisar Herren för den Han är och för vad han har gjort då vet man att något är fel….Skynda då till min räddning.

Herden, när han ser att ett lamm har gått vilse, spiller ingen tid… han skyndar efter och letar upp det. Han ropar och lockar och hans glädje vet inga gränser när han hittar det bortsprungna lammet och för det tillbaka till hjorden. Han förmanar och ser till att lammet inte gör om samma misstag en gång till. Herden älskar att höra bähä-andet från sina lamm, det låter som ljuv lovsång i hans öron. Så alla ni små lamm där ute….stäm upp i kör och låt inte lammen tystna.

Annonser

Vad bestämmer om du ska prisa Herren?

 Vad bestämmer om du ska prisa Herren? Är det ditt humör? Hur du känner det? Om du känner för att sjunga? Om du är hes i halsen eller förkyld? Om du mår bra? Om saker och ting har gått din väg den sista tiden? Är detta sånt som får bestämma om du ska prisa Herren och ge honom ära och tillbedjan eller inte?

Om så är fallet önskar jag att du tänkte om. Herren är värd vårt lov oavsett hur vi känner oss. Han är den samme igår, idag och imorgon, vare sig du är ledsen, arg eller glad. Han är värd ditt lov i alla lägen oberoenda av dina känslor. Det är inte lätt alla gånger att lova Herren , i sådana lägen, när alla känslor säger : ”vill inte”, men i dessa lägen blir ditt lov till Herren så mycket mer välbehagligt för Herren just för att du gör det trots dina omständigheter. Det blir ett lovets offer.

Paulus skriver i Guds ord (Heb 13:15) att vi ska offra lovets offer till Herren. Känner du inte för att lova Herren idag? Bestäm dig då fört att offra till honom, ett lovets offer. Sätt på en skiva lovsång och börja sjung med, lyft dina händer till Herren som ett tecken på att du ger upp, och lyft dem även fast du inte orkar och lova och prisa den levande guden fastän du inte känner för det. Ta beslutet att göra det även om det tar emot, du kommer att märka skillnaden efteråt

Psalm 50:14

”Nej, offra lovets offer åt Gud och infria dina löften till den Högste”

Dina barn

 Dina barn, det är vi som är

dina barn, vi är arvinagr till

din tron, vi är friköpta med

ditt blod

Dina barn , kommer inför dig nu

för att lova och prisa vår Gud

vi vill hylla och tillbe,

ära dig Gud

Dina barn kommer inför dig nu

Vi ger dig ära, ära , ära

Helig är du Gud

Vi faller ner Gud

inför din tron

Vi vill ge dig en gåva

ett offer till dig

vi vill ge av oss själva  till dig

frukten av läppar

som lovar dig Gud

 Dina barn kommer inför dig nu

Yadah

Yadah, betyder hand,att ära Gud med händerna, sträcka upp händerna. Att tillbe Gud med sina händer uppsträckta, kan för många kännas fånigt, tokigt, konstigt. Kanske tycker du att det känns onaturligt? Du tittar dig omkring och ser människor som i lovsången inför Gud står upp och sträcker upp sina händer, och du kanske tycker ,att det ser ”andligt” ut. Det är dock inte andligare att stå med uppsträckta händer än att ha de hängande längs med kroppen eller i fickan.

Varför i så fall sträcka upp händerna , vad gör det för nytta? Om vi istället tar och tittar på innebörden i handlingen och vad den betyder kan det kanske kännas på ett helt annorlunda sätt efter att du har förstått vad det betyder.

Att sträcka upp händerna symboliserar att du ger upp. Du ger dig inför Herren. Du kapitulerar, ger upp din egen vilja, och låter honom ta kontrollen. Du ger honom dina händer att använda som han vill . En hand är ett redskap, med ett par händer kan man göra mycket. Du ställer dig till Herrens förfogande och låter dig bli använd av honom.

Andra sätt att ära Herren med dina händer är att använda dem att klappa med. I biblen, bland annat i Psaltaren, talas det om på flera ställen att vi uppmanas att klappa i händerna till Herrens ära. Att klappa inhänderna när vi lovar Gud är således något som behagar Gud.

Jag vet inte hur du ärar Gud, hur du gör när du tillber och lovar honom. Jag vill heller inte komma med några rätta sätt eller säga att något är fel. Alla sätt att lova Herren är bra sätt, bara han blir upphöjd och ärad. Men om jag genom några enkla rader kunde få uppenbara en förståelse för symbolvärdet i handlingen , och få dig att kanske försöka, ja då har jag uppnått mitt mål med det här inlägget.