Etikettarkiv: maskros

Vilken blomma är du?

Varje frö blir till en växt, varje växt, sätter frö. En evighetsmaskin. Idag planterar du ett frö, när du lägger ditt liv i Jesu händer. Låt honom få ta hand om och vårda vattna och sköta växten och du kommer att se den blomma och bära frukt. I frukten finns frö som kan föröka sig .

Även en maskros är vacker och ett mirakel i sig. Ta bara och studera den i närbild och du kommer att se att den är perfekt uppbyggd med tusentals kronblad. För att inte tala om fröbollen som bildas sen…den är vacker…när vinden tar tag i fröna och för dem dit vinden vill dröjer det inte länge förrän en ny planta kommer upp ur jorden.

Jag vill vara en maskros, den sprider sina frön med vinden. Den ser inte mycket ut för världen  och den är till och med ansedd som ogräs, men bladen går att äta och den är svår att utrota och när du ser ett helt fält fullt med gula maskrosor sträcka sig mot skyn, kan du inte annat än att le, för att det lyser så vackert.

Asfaltsblomma

Se maskrosen som sticker upp ur asfalten.

Helt utan jord. Rakt igenom den hårda asfaltsbeläggningen letar sig det späda gröna fram. Det är vilja! Det är kraft! Det är envishet! Det är livskraft! Utan förutsättningar för liv växer den och slår ut. Den lyser gul mot den svarta asfalten, som en sol.  Det strålar om den, den syns lång väg. En asfaltsblomma kan få vem som helst att le bara genom att existera. Tänk efter, visst kommer det ett leende på dina läppar när du hittar en sådan blomma någonstans där du inte trodde något skulle kunna växa.

Jesus talar om sådd i Lukas 8:4-8, om sädeskorn som föll vid vägkanten , på berghällen och i den goda jorden. Guds ord är sädeskornen som när det delas kan få fäste och gro. I en del människor faller det vid vägkanten. Det blir uppätet  eller kvävt av annat i deras liv. I andra faller det i den goda jorden direkt och det spirar och gror tills man kan skörda mer än vad man sådde. I det tredje fallet faller sädeskornet på berghällen, kanske i en springa, men det gror och det växer, tills torkan dödar det. Men en asfaltsblomma är som kornet som föll på berghällen, men den trotsar alla naturens lagar och överlever trots torka, dåliga förutsättningar och utan varken jord eller gödsel. Den trotsar allt som vill kväva den och reser sig och växer och gror och sprider sitt ljus och leende runtomkring sig. Ingenting kan ta död på den!

En sådan asfaltsblomma … skulle kunna vara jag.