Etikettarkiv: mästare

Han gör det ologiska helt logiskt

Lukasevangeliet 24:36-43

”Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.” Uppskakade och förskräckta trodde de att de såg en ande. Men han sade till dem: ”Varför är ni så förskräckta, och varför stiger det upp tvivel i era hjärtan? Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se. En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har.” När han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter. Och eftersom de av idel glädje ännu inte kunde tro utan stod där förundrade, frågade han dem: ”Har ni något att äta här?” Då räckte de honom en bit stekt fisk, som han tog och åt inför deras ögon.”

Att tro på uppståndelsen är inte logiskt. Det är ”en dårskap” som bibeln  faktiskt själv påtalar. Här är alla lärjungarna samlade på ett och samma ställe, i ett med all säkerhet låst rum, och talar om det som just har hänt ,nämligen  att Jesus är död. De är rädda. De har med egna ögon sett den tomma graven och sörjer sin mästare och Herre. Vissa kan säkert inte fortfarande fatta det , han skulle ju bli deras kung. Då står han där mitt ibland dem! Ingen har släppt in honom han bara står där!

Att tvivla är helt naturligt för oss, men Jesus fördömer inte våra tvivel utan bara visar fram sina sårmärkta händer och säger kom och se och känn om du behöver. När vi fortfarande inte tror att han är uppstånden, visar han att han är levande genom att be om mat, för det är bara levande människor som behöver äta. Jesus överbevisar oss om att just det, som för våra hjärnor är ologiskt, faktiskt har hänt och bevisar att ingenting är omöjligt för Gud. Han gör det ologiska fullkomligt logisk. Han är här och han lämnar oss inte!

Talita koum 2

Har ni varit med om att ni har läst ett stycke ur bibeln kanske tjugo eller tjugofem gånger och så helt plötsligt den tjugosjätte gången så händer det …orden får en helt ny betydelse och du står där och gapar och bara säger aha!

Det hände mig idag… i kyrkan idag läste  vi ett stycke ur Markus nämligen om den lilla flickan som uppväcks från det döda., synagogsföreståndarens dotter.

Mark 5: 35

”35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: ”Din dotter är död. Varför besvära Mästaren mer?” 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: ”Var inte rädd. Bara tro.” 37 Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39 Han gick in och sade till dem: ”Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover.” 40 Då hånskrattade de åt honom.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg.
41 Och han tog barnets hand och sade till henne: ” Talitha koum! ” Det betyder: ”Flicka, jag säger dig, stå upp!” 42 Genast reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt utom sig av häpnad. 43 Men han befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.


Jag vet egentligen inte varför eller hur jag kom på den här infallsvinkeln , det måste ha varit från den helige ande men när jag läste detta blev det så klart för mig att den lilla flickan egentligen är en bild på församlingen.

Här i Sverige har vi länge sett att kyrkorna sover, att saltet tappar sin sälta att kraften i evangelium blir urvattnat. Om inget görs inom en snar framtid kanske kyrkorna dör ut , att vi som kristenhet inte längre är en kraft att räkna med. 

Jag fick bara en tanke när jag läste detta stycket att det här är en profetia om oss kristna. Församlingen.  Om jag läser stycket igen men denna gång har jag bytt ut vissa ord så att ni kan se vad jag såg när jag läste så låter det så här.

35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: ”Din församling är död. Varför besvära Mästaren mer?” 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: ”Var inte rädd. Bara tro.” 37 Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39 Han gick in och sade till dem: ”Varför är ni upprörda och gråter? Församlingen är inte död. Den sover.” 40 Då hånskrattade de åt honom, för alla såg ju med egna ögon att den inte hade liv.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig församlingens andliga far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg.
41 Och han tog församlingsmedlemmarnas hand och sade till dem: ” Talitha koum! ” Det betyder: ”församling, jag säger dig, stå upp!” 42 Genast reste sig församlingen och började gå omkring – hon var bara barnet – och de blev helt utom sig av häpnad. 43 Men Jesus befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne andlig föda.

Vad vi behöver är ett vidrörande av vår mästare. Vi kanske ser ut att vara utan liv och utom all räddning, men en liten handräckning från mästaren och hans tilltal till oss att resa oss upp är tillräckligt för att vi ska vakna och resa oss ur vår dvala. Låt inte de församlade runt omkring få lura dig att tro att loppet är kört. Än finns det liv där inne och Herren sträcker ut sin hand till alla dessa sovande församlingar idag  och säger Talita koum- lilla flicka res dig upp. Du kommer att stå brud snart och därför kan du inte sova . Stå upp och ät! Inte barnmat utan mat för vuxna så att du kan växa dig stark och mogna till.

Mästare…hör

Mästare …hör min bön. Inför dig vill jag komma i all min enkelhet och ovärdighet, precis som jag är bara för att be dig att du är med mig . Jag vill be om din nåd, om din kärlek och omsorg. Jag önskar att jag vore mer lik dig för varje dag som går. Du är den jag vill efterlikna. Låt mina fötter få trampa i dina fotspår, vandra den väg du vandrat, men hur skulle jag kunna det? Det jag har kommer inte ens i närheten av att mäta sig med dig så hur skulle jag kunna göra det du gjorde?

Mästare…hör min bön…hjälp mig att visa människorna runt omkring mig vem du är  och att du bor inom mig. Inte genom att dunka in det i deras huvuden utan genom att du syns i mitt liv, i min vardag, i sättet jag är, genom att jag får reflektera dig genom mitt liv.  Hjälp mig att göra skillnad i min närhet. Låt min närvaro få sätta spår.

Mästare… hör min bön… jag ber att året som precis har börjat ska få bli ett år där du kan använda mig som du har tänkt.  Låt mig detta året få bli till välsignelse för alla i min närhet. Mästare …hör min bön…Amen

 

Fiskelycka

Good fishing never stops. There are only times when in some places it is better than others.

~ George Fichter

Har det nappat idag? Eller du kanske inte ens har kastat ut dina nät?. Inte ens tagit fram kastspöt eller metreven? Ja det klart då nappar det ju sällan, men utan att försöka lär det ju inte heller nappa.

Pratar jag fisk här nu egentligen? Nej! Vi pratar om människofiske. Det finns stunder när nätet  fortfarande bör vara kvar i båten, men när det väl gäller då gäller det också att kasta det och hala in fångsten.  Lärjungarna hade varit ute hela natten och fiskat, och det hade inte fått någonting. De var trötta, irriterade och säkert hungriga och dessutom visste de det att de skulle komma iland utan fisk…

Då kommer Jesus till dem och säger att de ska ro ut igen och kasta i näten på andra sidan. Hur hade du reagerat i den situationen? Här kommer han, en snickarson, som inte vet nåt om fiske, och talar om för dig vad du ska göra för att få fisk , du som har fiskat i hela ditt liv… som om du inte skulle veta hur man gör….

Lärjungarna gör som han säger. Jag tror inte att deras hopp är högt att de ska få nån fisk , men de säger att ”På ditt ord mästare gör vi det.” Och vad händer?…Näten blir alldeles fulla av fisk… så fulla att de till och med går sönder och båten är på väg att sjunka.

Ja vad säger man…”Good fishing never stops. There are only times when in some places it is better than others. ” Så kasta ut dina nät igen,och igen, och igen…

Till din tjänst

 Mästare, Herre, jag hör din röst. Här är jag, till din tjänst, alltid redo, alltid redo att gå dit du kallar, dit du sänder mig. Att göra det du vill. Du får använda mina händer, fötter, armar, ben och kropp, ja hela jag är i din tjänst.

Ett verktyg i din hand,… vad ser du för användbart i mig? Det är en fråga som jag ställer mig gång på gång. Svaret har jag inte men till ditt förfogande finns jag alltid. Mästare , Herre, här är jag, alltid redo, varje dag. Även när jag inte förstår, försöker jag gå dit du vill att jag går. Ja även när allt verkar ologiskt och konstigt vill jag lita på att du vet allt och har den fulla överblicken.

Ja, jag är i din tjänst, alltid redo att lyssna , att höra din röst. Eller försöker i alla fall, det är min tröst. Att tjäna det är inte lätt. När, var, hur, på vilket sätt? det är sådant du måste visa mig med ditt ord , genom ditt ord, Mästare för att vara i din tjänst, att bli använd av dig , det är allt för mig.

Med böjda knän

Min Gud, Herre, Mästare, ännu en gång jag böjer mig inför dig och din storhet. Allt tillhör dig och allt har du skapat, likaså mig. Jag är ditt verk, du har skapat mig därför min Gud tillhör jag dig.
Jag vet min Herre att jag har många fel, det går inte en dag utan att jag råkar göra nåt som går emot ditt ord, men Herre, jag ber dig…. förlåt! Jag behöver dig och din hjälp för att klara min vardag. Utan dig Herre fungerar det inte.
Du Mästare undervisar och tillrättavisar och så visar du mig vägen .Lär mig vandra i din sanning. Hjälp mig att vara lyhörd och lyssna på din röst, även när världens brus vill dränka den. Och när jag har hört det du vill ha sagt behöver jag hjälp med att bli en ordets görare inte bara hörare.
Du min Gud är värdig allt mitt lov, din är äran , makten i evighet. Allt är dig underlagt. I dina händer lägger jag mitt liv, min dag alla mina drömmar ja allt vad jag är. I Ditt namn jag så ber , Amen

Det var en gång ett bröllop

Det var en gång ett bröllop. Ett storslaget bröllop som varade i dagarna tre , minst. Alla var där, alla var bjudna och ville vara med och dela på glädjen de tu älskande hade. Med på bröllopet fanns också en man, en helt vanlig man, fast ändå inte. Där, just när alla hade det som trevligast, ja just då, tog vinet slut. Vilken skam! Hemska tanke, ett bröllop skulle vara överdådigt och det som absolut inte fick fattas var mat och vin, det var ett dåligt omen… Det var just då, mitt i kaoset och olyckan allt började….

Hans mor kommer fram till honom och viskar till honom: ”vinet är slut, kan du göra något?”  Han avvisar henne med orden:”min stund är ännu inte kommen” , men Hans mor hade tro och sa till tjänarna , ”gör vad Han säger till er att göra”. Vinfaten var nu helt slut och Han sa ”fyll faten med vatten och ös upp till övertjänaren”. De gjorde som Han sagt.

Faten var nu inte längre fyllda med vatten utan det godaste vinet , ur kaos och ingenting, flödade välsignelse i form av vatten som blev till vin. Detta är början på något nytt, en ny tid, Hans tid. Han kan ta dig ur kaos och ingenting , fylla dig med det levande vattnet och frambringa välsignelse och vin , det nya vinet. Låt Honom bara få tillgång till de tomma faten. Kanske har du någon i din närhet som gör som Hans moder, ber om Hans hjälp för din skull?  Känner du dig som ett tomt vinfat? Låt Honom få fylla på nytt vin i dina tunnor.

Vem Han är? Hans namn är: väldig Gud, fridsfurste, evig Fader, mästare, underbar i råd, Han är Messias, Jesus, Guds son, människa och Gud,  Han är Emanuel , Gud med oss.

Josef från Arimataia

  Josef från Arimataia. Vem var han? Vad gjorde han?Vad kan vi se och lära i genom honom?

Ja denne man omnämns i biblen vid ett tillfälle men berättelsen om honom återfinns i alla evangelierna. Han var en ganska anonym man, det står inte så mycket om honom. En av den stora massan som följde Jesus. Han går till Pontius Pilatus efter att Jesus blivit korsfäst och dött, och ber att få ta ner kroppen och begrava den innan sabbaten.

Vem var han och varför gjorde han detta? Man kan säga att denne man var en smygkristen. Det står att han var en Jesu lärjunge, men i hemlighet. En sån som följer Jesus men som inte låter andra få veta om det. Han var en judisk rådsherre, en aktad man, väl ansedd bland judarna , en troligtvis rik man. Han väntade på Guds rike , men utan attt göra väsen av sig. Visade inte utåt sett vad han trodde eller vem han följde. Utåt sett var han som vilken jude som helst. Men något händer….

Efter korsfästelsen och Jesu död är det Josef som går till Pontius Pilatus och ber att få kroppen. Vad får honom till att göra detta? Genom att han gör det visar han alla och envar var han står i frågan om Jesus Kristus. Vad får honom till att plötsligt komma ut ur garderoben och visa att han är en Jesu efterföljare och att han älskar sin mästare?

Jo korset. Korsets kraft. När vi får tag på vad korset betyder , vad som verkligen offrades där på Golgata, spelar det ingen roll vem som vet eller inte. Jag menar inte att man ska börja ropa ut i tid och otid att du är en lärjunge, nej men att det inte längre är värt något att gömma sig. Det som betyder nåt efter korset har drabbat dig är att våga stå upp för din tro coh erkänna Jesus Kristus som din Herre. När korsets kraft drabbar dig kan du inte längre gömma dig, det är slut med smygandet. Priset han betalade var alltför högt för att låta det vara förgäves.

Så idag är min fråga till dig: är du en Josef från Arimataia? Gömmer du dig? Vet de på jobbet att du är kristen? Troende? Vet din familj att du brukar be? Har dina kompisar den mista aning om att du har tagit emot Jesus i ditt hjärta? Om svaret är nej så är det kanske dags för dig att rikta din blick mot korset och göra som Josef. Våga sticka ut, våga stå upp, våga gå till Pontius Pilatus. Idag kan du få öppna din garderobsdörr och komma ut. Det första steget är alltid det svåraste, resten går som på räls.

Så… SESAM ÖPPNA DIG!

Inför nådens tron

Mästare, i den tidiga morgontimman söker jag ditt ansikte. Jag vill komma inför dig, men känner mig ovärdig att närma mig dig så som jag är. Men ditt ord säger att jag numera har fritt inträde fram till nådens tron och därför kommer jag precis som jag är. Full av synd , med alla fel och brister man kan tänka sig, men med ett hjärta som är villigt att höra det du har att säga mig.

Jag kommer för att be dig om förlåtelse idag, snälla du, min mästare och Herre, förbarma dig över mig och förlåt min synd. Rena mig med ditt dyra blod som rann för mig och för hela mänskligheten på korset där du spikades upp på Golgata. Hur ska jag någonsin kunna tacka dig för det du gjorde där? Ingenting i hela världen kan mäta sig med det offer du gav, och ingenting jag gör kan någonsin vara tillräckligt för att betala tillbaka , det pris du betalade för min skull. Jag önskar att det fanns fler sätt som jag kunde visa dig min tacksamhet på , fler sätt jag kunde tjäna dig på, för du är värdig allt vad jag kan ge och så mycket mer därtill.

Idag , just nu när jag kommer inför dig, ber jag dig att du välsignar den här dagen som ligger framför mig. Jag ber att du går med och leder mig i allt vad jag har att göra och om du ser att det finns saker jag borde backa ifrån , hjälp mig då att se din hand  och känna din andes ledning. Jag ber dig att du låter din helige ande följa mig på min väg idag och att han kan viska till mig dina hemligheter i mitt öra. Mästare, jag ber att du uppenbarar för mig något litet av det som innan har varit fördolt för mig så att jag kan få växa i min tro och mogna i mitt lärjungaskap. Hjälp mig att höra på lärjungavis idag och att ta emot din ledning, tuktan och undervisning. Öppna mitt hjärta nu när jag ska ta del av ditt ord och uppenbara för mig dess mening och hjälp mig förstå hur jag kan applicera det jag läser i ditt ord på mitt eget liv.

Jag ber att du hjälper mig att, precis som du förlåter mig, förlåta dem som har gjort mig något och som jag känner att jag har något emot. Mästare, min Herre, hjälp mig att förstå att bara genom att förlåta kan jag bli fri, och visa mig att förlåtelsen inte är en känsla utan ett viljebeslut. Därför Herre, proklamerar jag med min mun idag att jag förlåter dem som gjort mig orätt och jag bestämmer mig för att ge dem förlåtelse för det som de gjort mot mig, för det står i ditt ord att jag ska förlåta min nästa sju gånger sjuttiosju gånger.

Mästare, jag tackar dig för att du vill ge mig en ny dag, jag tackar dig för nåden som du ger mig ny just för denna dagen och jag tackar dig för att jag får lov att tillhöra dig och vara ett av dina barn. Du som är min Fader, jag vet att du vet vad som är bäst för mig och därför vill jag idag överlämna denna dag som jag har fått i dina händer. Ta kontrollen idag och låt din vilja ske i mitt liv i allt som ska hända under dagen , för bara då vet jag att det kommer att bli som du vill. Herre, idag vill jag vara din, bara din. Ta bort från mig alla hinder som håller dig ifrån mig och för mig närmare dig, så nära att jag kan känna dina armar omkring mig när jag sitter uppkrupen i ditt knä. Låt mig aldrig gå ifrån dig Herre. I ditt namn jag ber , Jesus.

Amen

Då förändrades allt

 Den där morgonen, en söndag, solen hade precis gått upp. Från det här ögonblicket skulle ingenting mer bli sig likt. I detta ögonblick som vi nu ska få vara med om förändrades allt. Fortfarande var det skumt ute när Maria gick in på gravplatsen. Hon hade gått dit för att lägga örter och väldoftande balsam på den dödes kropp. När hon kom närmare graven fick hon se att den stora stenen som skulle ligga framför gravöppningen var bortrullad. Full av förskräckelse sprang hon tillbaka och sa till Simon Petrus: ”De har flyttat bort Herren ur graven och vi vet inte var de har lagt honom”

Simon Petrus samlade några av de andra och sprang med Maria till graven  för att själv se. När de kom fram fick de se att det var sant. De tittade in i graven….

Den var tom! Bara bindlarna som varit lindade kring kroppen var kvar i en hög. Världen rasade samman. VAR FANNS DERAS HERRE? De var utom sig. Simon Petrus och de andra gick tillbaka, men Maria kunde inte gå därifrån. Hon stod där och grät. Hon grät så att hela hon skakade. Kinderna blev alldeles randiga. Han var borta! Hennes mästare var borta!

Det hon och de andra inte förstod just då var att från det ögonblicket förändrades allt. Förutsättningarna för mänskligheten suddades ut och skrevs om. Hennes mästare hade gjort det omöjliga, ….han övervann döden och friköpte varje människas liv. Från det ögonblicket gick vi från att vara evigt dömda till att bli friköpta .

När Maria står där och gråter får hon se två vita gestalter, två änglar. De frågar henne varför hon gråter. De vet vad som hänt. De vet att allt har förändrats och så står Han plötsligt där…och hon märker det inte ens. Han frågar också varför hon gråter. Hon lyfter blicken när Han kallar henne vid namn och inser att det är HAN! Hon inser att allt har förändrats. Miraklet har skett. Undret är ett faktum! Han lever! Det som förut var, är inte mer.

DET HAR FÖRÄNDRATS!