Tag Archives: mästare

Han gör det ologiska helt logiskt

Lukasevangeliet 24:36-43

”Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.” Uppskakade och förskräckta trodde de att de såg en ande. Men han sade till dem: ”Varför är ni så förskräckta, och varför stiger det upp tvivel i era hjärtan? Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se. En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har.” När han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter. Och eftersom de av idel glädje ännu inte kunde tro utan stod där förundrade, frågade han dem: ”Har ni något att äta här?” Då räckte de honom en bit stekt fisk, som han tog och åt inför deras ögon.”

Att tro på uppståndelsen är inte logiskt. Det är ”en dårskap” som bibeln  faktiskt själv påtalar. Här är alla lärjungarna samlade på ett och samma ställe, i ett med all säkerhet låst rum, och talar om det som just har hänt ,nämligen  att Jesus är död. De är rädda. De har med egna ögon sett den tomma graven och sörjer sin mästare och Herre. Vissa kan säkert inte fortfarande fatta det , han skulle ju bli deras kung. Då står han där mitt ibland dem! Ingen har släppt in honom han bara står där!

Att tvivla är helt naturligt för oss, men Jesus fördömer inte våra tvivel utan bara visar fram sina sårmärkta händer och säger kom och se och känn om du behöver. När vi fortfarande inte tror att han är uppstånden, visar han att han är levande genom att be om mat, för det är bara levande människor som behöver äta. Jesus överbevisar oss om att just det, som för våra hjärnor är ologiskt, faktiskt har hänt och bevisar att ingenting är omöjligt för Gud. Han gör det ologiska fullkomligt logisk. Han är här och han lämnar oss inte!

Talita koum 2

Har ni varit med om att ni har läst ett stycke ur bibeln kanske tjugo eller tjugofem gånger och så helt plötsligt den tjugosjätte gången så händer det …orden får en helt ny betydelse och du står där och gapar och bara säger aha!

Det hände mig idag… i kyrkan idag läste  vi ett stycke ur Markus nämligen om den lilla flickan som uppväcks från det döda., synagogsföreståndarens dotter.

Mark 5: 35

”35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: ”Din dotter är död. Varför besvära Mästaren mer?” 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: ”Var inte rädd. Bara tro.” 37 Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39 Han gick in och sade till dem: ”Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover.” 40 Då hånskrattade de åt honom.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg.
41 Och han tog barnets hand och sade till henne: ” Talitha koum! ” Det betyder: ”Flicka, jag säger dig, stå upp!” 42 Genast reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt utom sig av häpnad. 43 Men han befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.


Jag vet egentligen inte varför eller hur jag kom på den här infallsvinkeln , det måste ha varit från den helige ande men när jag läste detta blev det så klart för mig att den lilla flickan egentligen är en bild på församlingen.

Här i Sverige har vi länge sett att kyrkorna sover, att saltet tappar sin sälta att kraften i evangelium blir urvattnat. Om inget görs inom en snar framtid kanske kyrkorna dör ut , att vi som kristenhet inte längre är en kraft att räkna med. 

Jag fick bara en tanke när jag läste detta stycket att det här är en profetia om oss kristna. Församlingen.  Om jag läser stycket igen men denna gång har jag bytt ut vissa ord så att ni kan se vad jag såg när jag läste så låter det så här.

35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: ”Din församling är död. Varför besvära Mästaren mer?” 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: ”Var inte rädd. Bara tro.” 37 Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39 Han gick in och sade till dem: ”Varför är ni upprörda och gråter? Församlingen är inte död. Den sover.” 40 Då hånskrattade de åt honom, för alla såg ju med egna ögon att den inte hade liv.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig församlingens andliga far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg.
41 Och han tog församlingsmedlemmarnas hand och sade till dem: ” Talitha koum! ” Det betyder: ”församling, jag säger dig, stå upp!” 42 Genast reste sig församlingen och började gå omkring – hon var bara barnet – och de blev helt utom sig av häpnad. 43 Men Jesus befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne andlig föda.

Vad vi behöver är ett vidrörande av vår mästare. Vi kanske ser ut att vara utan liv och utom all räddning, men en liten handräckning från mästaren och hans tilltal till oss att resa oss upp är tillräckligt för att vi ska vakna och resa oss ur vår dvala. Låt inte de församlade runt omkring få lura dig att tro att loppet är kört. Än finns det liv där inne och Herren sträcker ut sin hand till alla dessa sovande församlingar idag  och säger Talita koum- lilla flicka res dig upp. Du kommer att stå brud snart och därför kan du inte sova . Stå upp och ät! Inte barnmat utan mat för vuxna så att du kan växa dig stark och mogna till.

Mästare…hör

Mästare …hör min bön. Inför dig vill jag komma i all min enkelhet och ovärdighet, precis som jag är bara för att be dig att du är med mig . Jag vill be om din nåd, om din kärlek och omsorg. Jag önskar att jag vore mer lik dig för varje dag som går. Du är den jag vill efterlikna. Låt mina fötter få trampa i dina fotspår, vandra den väg du vandrat, men hur skulle jag kunna det? Det jag har kommer inte ens i närheten av att mäta sig med dig så hur skulle jag kunna göra det du gjorde?

Mästare…hör min bön…hjälp mig att visa människorna runt omkring mig vem du är  och att du bor inom mig. Inte genom att dunka in det i deras huvuden utan genom att du syns i mitt liv, i min vardag, i sättet jag är, genom att jag får reflektera dig genom mitt liv.  Hjälp mig att göra skillnad i min närhet. Låt min närvaro få sätta spår.

Mästare… hör min bön… jag ber att året som precis har börjat ska få bli ett år där du kan använda mig som du har tänkt.  Låt mig detta året få bli till välsignelse för alla i min närhet. Mästare …hör min bön…Amen

 

Fiskelycka

Good fishing never stops. There are only times when in some places it is better than others.

~ George Fichter

Har det nappat idag? Eller du kanske inte ens har kastat ut dina nät?. Inte ens tagit fram kastspöt eller metreven? Ja det klart då nappar det ju sällan, men utan att försöka lär det ju inte heller nappa.

Pratar jag fisk här nu egentligen? Nej! Vi pratar om människofiske. Det finns stunder när nätet  fortfarande bör vara kvar i båten, men när det väl gäller då gäller det också att kasta det och hala in fångsten.  Lärjungarna hade varit ute hela natten och fiskat, och det hade inte fått någonting. De var trötta, irriterade och säkert hungriga och dessutom visste de det att de skulle komma iland utan fisk…

Då kommer Jesus till dem och säger att de ska ro ut igen och kasta i näten på andra sidan. Hur hade du reagerat i den situationen? Här kommer han, en snickarson, som inte vet nåt om fiske, och talar om för dig vad du ska göra för att få fisk , du som har fiskat i hela ditt liv… som om du inte skulle veta hur man gör….

Lärjungarna gör som han säger. Jag tror inte att deras hopp är högt att de ska få nån fisk , men de säger att ”På ditt ord mästare gör vi det.” Och vad händer?…Näten blir alldeles fulla av fisk… så fulla att de till och med går sönder och båten är på väg att sjunka.

Ja vad säger man…”Good fishing never stops. There are only times when in some places it is better than others. ” Så kasta ut dina nät igen,och igen, och igen…

Till din tjänst

 Mästare, Herre, jag hör din röst. Här är jag, till din tjänst, alltid redo, alltid redo att gå dit du kallar, dit du sänder mig. Att göra det du vill. Du får använda mina händer, fötter, armar, ben och kropp, ja hela jag är i din tjänst.

Ett verktyg i din hand,… vad ser du för användbart i mig? Det är en fråga som jag ställer mig gång på gång. Svaret har jag inte men till ditt förfogande finns jag alltid. Mästare , Herre, här är jag, alltid redo, varje dag. Även när jag inte förstår, försöker jag gå dit du vill att jag går. Ja även när allt verkar ologiskt och konstigt vill jag lita på att du vet allt och har den fulla överblicken.

Ja, jag är i din tjänst, alltid redo att lyssna , att höra din röst. Eller försöker i alla fall, det är min tröst. Att tjäna det är inte lätt. När, var, hur, på vilket sätt? det är sådant du måste visa mig med ditt ord , genom ditt ord, Mästare för att vara i din tjänst, att bli använd av dig , det är allt för mig.

Med böjda knän

Min Gud, Herre, Mästare, ännu en gång jag böjer mig inför dig och din storhet. Allt tillhör dig och allt har du skapat, likaså mig. Jag är ditt verk, du har skapat mig därför min Gud tillhör jag dig.
Jag vet min Herre att jag har många fel, det går inte en dag utan att jag råkar göra nåt som går emot ditt ord, men Herre, jag ber dig…. förlåt! Jag behöver dig och din hjälp för att klara min vardag. Utan dig Herre fungerar det inte.
Du Mästare undervisar och tillrättavisar och så visar du mig vägen .Lär mig vandra i din sanning. Hjälp mig att vara lyhörd och lyssna på din röst, även när världens brus vill dränka den. Och när jag har hört det du vill ha sagt behöver jag hjälp med att bli en ordets görare inte bara hörare.
Du min Gud är värdig allt mitt lov, din är äran , makten i evighet. Allt är dig underlagt. I dina händer lägger jag mitt liv, min dag alla mina drömmar ja allt vad jag är. I Ditt namn jag så ber , Amen

Det var en gång ett bröllop

Det var en gång ett bröllop. Ett storslaget bröllop som varade i dagarna tre , minst. Alla var där, alla var bjudna och ville vara med och dela på glädjen de tu älskande hade. Med på bröllopet fanns också en man, en helt vanlig man, fast ändå inte. Där, just när alla hade det som trevligast, ja just då, tog vinet slut. Vilken skam! Hemska tanke, ett bröllop skulle vara överdådigt och det som absolut inte fick fattas var mat och vin, det var ett dåligt omen… Det var just då, mitt i kaoset och olyckan allt började….

Hans mor kommer fram till honom och viskar till honom: ”vinet är slut, kan du göra något?”  Han avvisar henne med orden:”min stund är ännu inte kommen” , men Hans mor hade tro och sa till tjänarna , ”gör vad Han säger till er att göra”. Vinfaten var nu helt slut och Han sa ”fyll faten med vatten och ös upp till övertjänaren”. De gjorde som Han sagt.

Faten var nu inte längre fyllda med vatten utan det godaste vinet , ur kaos och ingenting, flödade välsignelse i form av vatten som blev till vin. Detta är början på något nytt, en ny tid, Hans tid. Han kan ta dig ur kaos och ingenting , fylla dig med det levande vattnet och frambringa välsignelse och vin , det nya vinet. Låt Honom bara få tillgång till de tomma faten. Kanske har du någon i din närhet som gör som Hans moder, ber om Hans hjälp för din skull?  Känner du dig som ett tomt vinfat? Låt Honom få fylla på nytt vin i dina tunnor.

Vem Han är? Hans namn är: väldig Gud, fridsfurste, evig Fader, mästare, underbar i råd, Han är Messias, Jesus, Guds son, människa och Gud,  Han är Emanuel , Gud med oss.