Etikettarkiv: mörker

Dagens snabba: En liten strimma hopp

Ljusskenet från ett litet stearinljus kan vara nog för att lysa upp vägen framåt i ett mörkt rum. 

Ibland känner vi oss som Job. Allt går oss emot. Det finns bara mörker runt omkring oss. En liten strimma hopp  i form av en ljuslåga som brinner kan förändra vår verklighet. 

Jesus är världens ljus. Fäst din blick på honom. Den lilla lågan kan hjälpa dig att hitta vägen ut ur det mörka rummet och på andra sidan dörren väntar något helt annat . 

Job släppte aldrig ljuslågan ur sikte. Tack vare den kom han ut ur det mörka rummet där han varit en längre tid . Tack vare den lilla lilla lågan fick han på nytt känna solens värmande strålar i sitt ansikte och känna värmen och dofterna av det grönskande gräset under sina fötter. 

Till dig som just nu befinner dig i det mörka becksvarta rummet. En liten låga från stearinljuset räcker !  Jesus är världens ljus. Sök först Guds rike, så skall allt det andra också tillfalla dig. Fäst blicken på Jesus och låt honom leda dig ut ur mörkret.

Vad skiljer mig från min ofrälste granne?

Härom dagen föddes denna fråga i min hjärna tidigt en morgon och sedan dess har jag gått och funderat på detta: Vad skiljer mig från min ofrälste granne?

Hur syns eller märks det på mig att jag är frälst och har Jesus i mig? Finns det speciella karaktärsdrag hos mig? Syns det på någon om man är kristen? Behöver jag arbeta på att det ska synas mer?

Svaren på de här frågorna är inte lätta att finna. Det är komplext. Som människa vill man ju inte sticka ut och vara ”konstig” , udda eller den alla ser på och pekar på. Vi vill liksom smälta in…

I kristenheten har det smugit sig in en konformism, att vi ska vara nöjda med det vi har, men Guds ord är tydligt när det gäller detta. Han har så många löften för oss kristna som vi inte lyckas leva i på grund av att vi har fastnat i konformismen. I 1 Petr 2:9 står det:

”Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.”

Vi ska alltså inte nöja oss med att vara som alla andra, utan vi ska vara bättre utan att för den skull se ner på eller döma någon. Vi är söner och döttrar till Gud! Rom 8:14 ”Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.”

Fil 2:15 säger hur vi ska leva…”så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, ”

Visst är det ord som förpliktigar? Tillbaks till ursprungliga frågan… när min granne ser på mig, ser han att jag lyser? Ser han en fläckfri, ren människa? Nej, jag tror faktiskt inte det…men någonstans vill jag ändå tro att det finns något i mig som inte är som hos alla andra. Jag vill ändå tro att Guds ande lyser igenom det som är Jag och kan locka andra att se på mig och vilja ha det samma.

Jag hoppas att min tro syns, inte bara för att jag åker iväg till kyrkan på söndagen utan på sättet jag lever. Jag hoppas att min granne kan se en liten bit av Jesus i mig. Att himlen inte är så långt borta som man tror utan att en liten bit av himlen bor inuti mig och jag skulle vilja dela med mig av den till de jag möter. Jag hoppas att den frid som Gud ger mig även när det blåser och stormar, kan få lysa igenom och smitta av sig på min omgivning, likaså glädjen jag känner att ha blivit räddad. Jag hoppas att Gud kan använda mig i olika situationer i vardagen för att han ska bli förhärligad, men de verkliga svaren på frågan har egentligen min granne, eller de som möter mig i livet.

Guds ord säger att vi ska leva i den här världen, men inte av världen. I Joh 15:19 hör vi Jesus tala till sina lärjungar( oss): ”Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er.”

Min önskan är att leva i den här världen, som en som en spegelbild av vad den här världen skulle kunna ha varit, om världen hade tagit emot sin frälsare. Detta är något som jag konstant måste arbeta på, en sak i taget ända till den dag när mitt lopp är avslutat och jag har tagit mig i mål.

Lysande stjärnor

b7191a9dcfaaf341ee5a7f78d7dd3d5a

Vem har inte tittat upp på stjärnhimlen en mörk natt och förundrats över alla dessa miljontals små diamanter i skyn? Förundrats och tänkt på hur vackra de är och hur långt bort de faktiskt är? Fascinerats av universums oändlighet? Om vi inte kan förstå univerum hur ska vi då kunna förstå Gud som ju mäter himlen och stjärnorna mellan tummen och pekfingret?

Var finns stjärnorna när dagen kommer? Jo de är fortfarande där, men de syns inte med blotta ögat. Likadant är det med oss människor. Vill du att ditt ljus ska lysa klart, låt det då få lysa där det syns bäst, där mörkret råder. Ditt inre ljus lyser klarare ju mörkare din omgivning är. På ett ställe där det är ljust och fint kommer ditt inre ljus att försvinna i mängden men där mörker och dunkelt är, där är det du som får lysa.

Vad lyser upp ditt inre?

Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Matt 6:22-23

Nu i dessa tider passar det bra med en bild av smutsiga fönster. När våra fönster i husen blir smutsiga av salt och smuts då hindrar det ljuset från att komma in i våra hus.  Det blir mörkare inne…Om vi tvättar dem regelbundet så låter vi ljuset kunna komma in och lysa upp.

Ögat är kroppens fönster.  Allt vi ser på är sådant som kan grumla eller smutsa ner våra ”fönster”. Vi väljer själva vad vi tittar på. Saker som bygger upp och renar eller saker som river och smutsar ner och förmörkar vårt inre.

Bibelordet säger att inom oss finns det mörker. Låt oss först definiera vad mörker är… mörker är per definition avsaknaden av ljus. I oss själva har vi alltså inget ljus, det måste komma någon annanstans ifrån. Varifrån kan vi då få ljus? Jesus är världens ljus… om vi öppnar vårt hjärta och tar emot honom låter han sitt ljus jaga bort mörkret i oss, för där det finns ljus kan inget mörker vara.

Om vi går tillbaka till tanken en stund att vi i oss själva är mörker inom oss…om vi då låter ännu mer mörker komma in genom våra ögon i form av det som står i Galaterbrevet under vad köttet ger (Gal  5:19-21) hur mörkt blir då inte mörkret inom oss. Är det då så konstigt att människor mår dåligt, blir deprimerade, går in i väggen, eller till och med begår självmord för att de inte ser nån liten ljusglimt.

Är dina ögon fördärvade som det står i bibelordet? Har du tvättat av dina fönster? Vad kommer in i ditt inre genom din syn? Vad tittar du på? Kan ljuset från Jesus komma in i dig och lysa upp ditt mörker eller är det för mycket smuts i vägen? Alla ni som kör bil vet att det är viktigt att ha spolarvätska påfyllt nu vid den här tiden på året, annars är risken stor att du inte ser ut genom vindrutan när du kör. Är det dags att fylla på spolarvätska kanske? Fråga dig själv …vad kommer in för slags ljus i dig? Lyser det upp eller gör det eller mörkret mörkare?

I dina fotspår

Det kommer tider i ens liv när allt känns tungt och jobbigt. Ingenting går som det ska. Motvinden piskar dig i ansiktet och regnet fyller ditt liv med total översvämning och du undrar i ditt stilla sinne om du någonsin kommer att bli torr igen.Det värsta kanske är att du inte vet varför. Du förstår inte. Du tycker att det borde inte vara så här…Och det tycker kanske inte jag heller , men Predikaren 9:2-3 uttrycker denna orättvisa på ett så talande sätt, att livet inte är rättvist alla gånger. 

” Allt händer lika för alla, för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode, den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed på samma sätt som den som är rädd för att svära. 3 Detta är det onda i allt som händer under solen, att det går alla lika.”

Det är lika jobbigt varje gång man hamnar i en sådan livssvacka, men då har jag en hälsning till dig. En sak ska du då komma ihåg och det är att det finns en som har gått före dig….i dina fotspår. Han vet vad du går igenom , för han har gjort det. Hos honom kan du hämta kraft och styrka. Han kan lyssna på dina klaganden, han förstår hur du känner. Han gick i dina fotspår innan du gjorde det och vet du vad…Han segrade! Han kom ut levande på andra sidan mörkret. Han tog sig igenom stormen och han simmade över översvämningen utan att dras med. Han om någon vet vad du går igenom. Vem är han? 

Hans namn är Jesus.

Du vet

Du vet, du känner, du har kunskap om varenda sak som finns i varje liten människa. Ingenting är fördolt för dig. Du ser det mörka i oss, det som drar oss bort ifrån dig , du ser vad vi fruktar och hur vi strider med vårt inre. Du ser vår kamp att bara släppa taget och försvinna. Du känner oss .

Du vet om våra synder, våra tillkortakommanden , att vi inte når upp till din standard, att vi hela tiden misslyckas med att göra din vilja. Du visste till och med att dina lärjungar skulle överge dig när pressen och fruktan blev för stor. Du vet och du visste , men ändå ….

längtar du efter oss. Efter att få förnya ditt förbund med oss. Du vet att vi behöver dig  och du står ständigt till förfogande, för att vi ska kunna finna segern i vårt liv. Du vet Herre, allt  från tidens början till dess slut, jag…är bara tacksam att du med mig står ut.

Orosmolnen

 Ibland oroar vi oss för saker som vi inte kan rå över. Saker som hur mycket vi än oroar oss , inte blir påverkade varken för eller emot av vår oro. Ta till exempel vädret. Vi kan oroa oss över att det regnar men det spelar ingen roll hur mycket vi än oroar oss, regnet kommer om det kommer vare sig du vill det eller inte.

Vädret i det här fallet kan vi använda som en verklighetsmätare som talar om för oss och påminner oss om att det finns faktiskt saker i livet som vi inte rår på och att det faktiskt inte är nån mening att oroa sig över saker som man inte har någon som helst kontroll över. Oroar man sig för sådant fyller man sin orosbägare alldeles för mycket och oron rinner över.

Låt mig fråga dig en sak: När kunde du sist hejda till exempel regnet från att falla genom att oroa dig för att det skulle komma? Nä, tänkte väl det, du inser det själv att det inte går. Regn eller solsken- vad spelar det för roll, livet fortsätter ändå, blötare på det ena sättet och varmare på det andra, men världen går inte under för att det till exempel regnar.

Av detta kan vi lära oss något. Låt det oberäkneliga i vädret visa dig något angående hur livet är. Hur stor och mäktig Guds skapelse är, men att den och allt som sker inte är under din kontroll och därför behöver inte du oroa dig för de sakerna. Du kan ändå inte göra något åt dem. Se skönheten , det vackra i allt som sker och lita på att Gud är med dig alla dagar intill tidens slut,och han hjälper dig att rida ut alla stormar. Han är ditt ljus i mörkret och han lyser upp din stig.

Min själs begär

   Du min älskade,

min själs begär,

var finns du nu

i nattens djupa mörker.

Du finns ej här,

jag letar och finner dig ej.

Du min älskade,

min själs begär,

 kom, kom, kom,

i nattens mörka timme

ropar jag på dig.

Min själ ropar i min ensamhet ,

ropar efter din kärlek  och omsorg.

Min älskade,

min själs begär,

kom med ditt ljus,

skingra mörkret i mitt liv,

låt skuggorna fly

när du är hos mig.

Min älskade ,

min själs begär,

du skingrar mitt mörker,

du är ljuset i mitt liv,

du är allt vad jag behöver ,

allt vad min själ begär.

Kom min älskade,

kom till mig,

Jesus min själs begär.

Nödutgång?

 Många gånger har vi problem av olika slag som får oss ur balans. Vi söker då med ljus och lykta efter en väg ut , en räddning ifrån våra problem. Vi vill att problemen ska lösas bara genom att gå ut genom dörren så att vi kan lämna dem bakom sig när det bästa kanske vore att vi satte oss ner och började gräva i vårt eget jag.

Ibland tenderar vi människor att söka Guds hjälp i svåra situationer, vilket är bra, faktiskt det bästa vi kan göra , för det finns ingen bättre hjälp att få än Guds hjälp. Biblen visar oss att många är de som gör samma sak, ber om Herrens hjälp i svåra stunder. Men det finns ett problem och det är att så fort vi har löst problemet vi hade, så glömmer vi bort varifrån hjälpen kom och vem det var som hjälpte oss ut ur dilemmat. Detta är inget nytt för den nutida människan , utan till och med Guds eget folk Israeliterna gjorde så ända sedan Gud hjälpte dem ut ur Egypten. I svårigheter sökte de Herren, men när allt gick bra och allt var frid och fröjd då glömde de bort Herren och gick till andra gudar istället. Gud blev för Israels folk en nödutgång som de flydde genom när det hettade till.

Idag ser vi samma sak. Människor med problem kommer och söker hjälp i kyrkan eller hos Gud eller Jesus, de finner tröst i Guds ord och gemenskap i kyrkan, men sen när minnet av det svåra , när problemen bleknat och livet återgår till det normala , ja då försvinnner största delen av dem och de syns inte mer i kyrkan, för nu kan de plötsligt klara sig själv igen. Jesus blir en nödutgång!.

Men Jesus är så mycket mer än en nödutgång. Visst ska vi söka Herren i svårigheter men vi får inte glömma bort att söka honom också i de goda tiderna. Han är värdig vår tillbedjan alltid , i solsken eller regn det spelar ingen roll. Han vill och han har lovat gå vid din sida alla dagar intill tidens slut , men samtidigt är han en gentelman som inte tränger sig på. Släpper du inte in honom , väntar han till du gör det och tar ett steg tillbaka.

Använder du Jesus som nödutgång? Kommer du bara ihåg att han finns när det är knaggligt på vägen, när de mörka molnen hopar sig och regnet öser ner? Eller kommer du ihåg honom och umgås med honom även under soliga dagar?

Även när himlen var grå

 Även när himlen var grå…lyste du upp mitt liv

Även när solen försvann bakom molnen…visade du mig att den fortfarande fanns kvar där ändå

Även om natten var lång …fick du månen att visa sig och stjärnorna att ge hopp

Även när regnet föll och jag blev våt…fick jag söka skydd under dina vingar

Även i stridens hetta… gav du mig en rustning, du var min sköld

Även när jag trodde slaget var förlorat..gav du mig segern, med ordet, ditt svärd i min hand

Även när hungern rev i min kropp…gav du mig näring

Även i öken och ödemarken…visade du mig till källan och vederkvickte min själ

Även i stormen… fann jag lugn och ro i din trygga famn

Även när jag snubblade och föll…reste du mig upp och förband mina sår

Även i sorgen…gav du mig en anledning att glädjas, att prisa ditt underbara namn

Även i tystnaden …talade du ord i mitt öra

Även i larmet …lät du mig höra din viskning

Även i ensamheten… fans du där och smekte tårarna från min kind

Även när jag inte trodde…överbevisade du mig

Även om natten verkade oändlig…lät du solen gå upp igen

Även om jag kom fram till slutet…fick jag börja om på nytt med dig

Även i mitt svek…älskade du mig

Även när allt var hopplöst… var du mitt hopp

Så även om jag misslyckas gång på gång…

Bestämmer jag mig att alltid älska dig