Tag Archives: Mose

Jag är den Jag är

13 Då sade Mose till Gud: ”När jag kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? vad skall jag då svara dem?” 14 Gud sade till Mose: ”Jag är den Jag Är.” Och han sade vidare: ”Så skall du säga till Israels barn:Jag Är har sänt mig till er.” 15 ( 2 Mos 3:13-14)

Mose står framför den brinnande busken , mitt ute i öknen och talar med Gud. Mose hade genom livets svårigheter lärt sig om ödmjukhet och nu när Gud vill skicka honom till Israels folk i Egypten , tvekar han om han är den rätte att gå. Han hade ju redan försökt en gång men misslyckats totalt och det var därför som han nu står i öknen och vaktar får åt in svärfader.

Han frågar Gud ”vem är jag”? Men det spelar ingen roll vem Mose är för Gud svarar honom att ”Jag går med dig”.  Mose har fortfarande sina tvivel och undrar då vad han ska säga till de äldste i Israel när han kommer inför dem. Vem som har sänt honom dit.  Gud han har svar på även den frågan: ”Jag är den jag är” och ”Jag Är har sänt mig till er”.

Jag är den jag är , namnet uttrycker, inte en abstrakt existens utan en aktiv manifestation av Guds existens, alltså inte vad Gud är i sig själv utan hur och genom vad han kan manifestera sig inför andra. Här och nu, men också i framtiden.  Han är inget definierat,du kan alltså inte sätta fingret på det exakt,  utan med tiden och genom tiden och genom de lektioner och lärdomar vi får i livet, av historien och genom profeterna så kommer han att visa sig som den Han är och långt mycket mer än det ord vi har hört om honom. Han är så  mycket mer än vad vi kan föreställa oss i våra tankar.

Gud är en personlig Gud , därför visar han sig för Mose, inte som skaparen Elohim utan som Gud den personlige frälsaren och karaktären på den frälsaren hittar vi genom hela nya testamentet. Där får vi lära känna Jag Är genom Jesus. Här är han den som räddar Israels folk från Egypten och Mose ska få vara hans redskap.

Mose känner sig väldigt liten inför uppdraget. Det kan du och jag också känna oss inför saker i våra liv, men kom ihåg vad Gud sa till Mose …. ”Jag går med dig”.

När vi känner oss otillräckliga för uppdraget vi har fått kan vi vara säkra på att Gud går med oss. Inte Gud skaparen utan Jag Är går med oss. Han som kommer att visa vem han är under resans gång och som kommer att genom under , tecken och mirakler göra sig känd inför dina och andras ögon som den personlige Guden han är. I varje situation har han lösningen. I varje situation är Han den Han Är.  När du känner dig liten inför auktoriteterna , kan du säga  att Jag Är är med mig och har gett mig det här uppdraget. Det är på hans ord du agerar och står, och Hans auktoritet når högre än alla andras.

Annonser

Jehova-Nissi, stödet i striden

Vardagen består av många olika saker. Vissa roliga och trevliga, andra mindre trevliga och jobbiga. Till de jobbiga hör de där dagarna, veckorna, kanske till och med månaderna och åren som du är mitt i striden. När motståndarsidan gör allt för att ge dig kamp och få dig till att förlora fotfästet.

Striderna kan vara olika, men känslan du har att det är tungt och jobbigt och det känns som om du inte orkar mer, den är den samma vilken striden än är. I 2 Mos 17:8-16(här) läser vi om Mose och Josua. Israels barn var mitt i striden, Josua var den som gick i täten, medan Mose gick upp på höjden och tog med sig Guds stav och bad. Så länge Mose hade Guds stav lyft så vann Israels barn striden , men när Mose armar blev trötta och inte orkade hålla den upplyft då passade fienden på och fick framgång i striden. Aron , Moses bror och en annan man som hette Hur kom till undsättning och hjälpte till att hålla Mose armar uppe under hela dagen och när kvällen kom hade Israels barn vunnit striden.

Vad har nu detta med mina stridigheter eller motgångar att göra? Jo man behöver stöttning från sina syskon i Herren när man är i sådana situationer. Syskon som kan stå med dig i bön, och syskon som hjälper dem som ber att hålla ut i bönen så att segern kan komma till dig.

Guds stav är en bild på korsets trä. Att du tar med dig Jesus och Gud i striden och håller honom först och högt är en förutsättning för din seger. I din egen kraft kan du aldrig vinna .  Precis som härföraren går främst i striden med fanan högt, går du främst med Guds stav , ditt segerbanér , och visar att genom Herren har du rätt att utropa seger över dina svårigheter. När dina bröder och systrar dessutom står med dig i bön för striden du utkämpar kan du vara säker på seger om ni tillsammans orkar hålla ut.

Välj de som du har vid din sida med omsorg,… du vill inte att de ger upp eller vänder dig ryggen mitt i striden, eller kanske till och med går över till motståndaren.

Inget är som väntans tider

Hur många av er har fått ett löfte av Gud? Hur många av er har sett det löftet gå i fullbordan? Ibland kan man få vänta länge på uppfyllelse av löftet. Orkar du vänta på ditt löfte eller går du i förväg och tar saken i egna händer?

En som orkade vänta det var Kaleb. Efter att Mose sänt ut spelare till kaanans land och de kom tillbaka,  blev Kaleb lovad bergslandet Hebron av Mose. Men det skulle dröja 45 år innan det löftet blev uppfyllt, se Josua 14.
Kaleb väntade tålmodigt på det han blivit lovad.  Han gav inte upp, inte heller tog han saken i egna händer.  Hade du orkat vänta i 45 år? Det finns ett ordspråk som säger ” den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge”. Det stämmer väl in på hur Gud vill att vi ska vänta. Det Gud lovar oss är gott. Och Gud,  om han lovar något kan han aldrig ta tillbaka det. Så tids nog kommer löftet att uppfyllas.  Orkar du vänta?

Kopparormen

4 De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. 5 Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!” 6 Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. 7 Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket. 8 HERREN sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den skall leva.” 9 Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva. ( 4 Mos 21:4-9)

I den här berättelsen om Israels folk i öknen ser vi en bild på Jesu försoning. Folket hade syndat och ångrade sig nu och bad Mose att han skulle gå inför Herren . Herren lyssnade på Mose och talade om vad han skulle göra . Han skulle tillverka en orm. Ormen är en symbol för synden, det vet vi , här i detta fallet Israels synder. Ormen skulle han sedan spika upp på en påle. Pålen är det samma som korset. Israels synder blev alltså uppspikade på korset.

Jesus tog på sig alla våra synder när han blev uppspikad på korset på Golgata. När Israels barn blev ormbitna dvs syndade skulle de titta upp på ormen på pålen och då fick de leva. När vi syndar, fäster vi blicken på Jesus på korset, han som bar våra synder och vi behöver inte betala priset, för det gjorde Jesus i vårt ställe. Jesus säger , ”den som kommer till mig ska leva om han än dör”. Israels barn fick leva även om de blev ormbitna om de tittade upp på kopparormen.

Överföring

13 ”Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med fliken rör vid något bakat eller kokt, vid vin eller olja eller vid någon annan mat, blir då detta heligt?” Prästerna svarade: ”Nej.” 14 Åter frågade Haggai: ”Om den som har blivit oren genom en död rör vid något av allt detta, blir det då orent?” Prästerna svarade: ”Ja, det blir orent.” 15 Då sade Haggai:
”Så är det med detta folk, så är det med detta hednafolk
inför mig, säger HERREN, ja, så är det med allt vad deras händer gör:
Vad de där offrar är orent.(Haggai 2:13-15)

Idag kommer en kort kommentar till detta bibelord. En kommentar som i sig självt får hjälpa dig att fundera på vad ordet betyder i ditt liv. Ta en god stund på dig att riktigt tänka igenom vad som står och vad Gud vill säga, för det kan vara av yttersta betydelse för dig och i ditt fortsatta liv med Herren.

”En man kan inte överföra sin hälsa till ett sjukt barn, men ett sjukt barn kan överföra sin sjukdom till en man”

Principen i de här verserna är att: den moraliska renheten kan inte överföras enligt Mose lag, men den moraliska orenheten däremot kan det. Det är den ”lagliga” orenheten som överförs men inte den ”lagliga” renheten eller heligheten. Vi kan alltså inte ärva helighet eller renhet från våra föräldrar eller vänner eller församling, men vi kan däremot ärva deras orenhet och ohelighet och synd.

Vilket är ditt arv?

En brinnande buske

En brinnande torr liten buske, mitt ute i öknen… det var vad som fångade Mose blick den där dagen. Det var den där brinnande busken som kallade Mose till sitt livs uppdrag. En enkel buske!  Gud hade kunnat använda nått annat för att kalla Mose, nåt stort , nåt spektakulärt, nåt som hade passat in på honom och hans äventyrliga liv , men han valde en simpel buske.

Detta kan få oss att inse en sak, att Gud använder obetydliga buskar som budbärare. Just därför att de är enbart en buske och inget i sig själv passar de att frambära ett budskap som är ALLT. Gud fortsätter än i dag att leta efter ”buskar” som är villiga att frambära budskap. Är du en av de buskarna som Gud kan tänka sig att använda? Skulle du vara tillgänglig att vara en budbärande buske för Gud. Gud vill använda dig som ett instrument för att lysa upp mörkret och för att få människor att inse sanningen.Vilken simpel liten buske som helst duger, så länge Gud finns i busken. Mose var tvungen att vara 40 år i öknen för att inse att han inte var något i sig själv. Gud behöver inte en vacker buske som har talets gåva, nej Gud säger: ”vilken liten buske som helst blir bra så länge jag får bo i busken. Det är ju inte du som ska göra nåt för mig utan jag som ska göra något genom dig.”

Vi är alla som den lilla busken, liten, torr och knappt utan liv i öknen, men ändå kan vi om vi är tillgängliga bli använda av Gud. Utan Gud kan vi inte göra något. Inget vi gör har något värde om inte Gud är med oss. Och i denna bild är Guds närvaro representerad av elden. Elden är Gud, som tar sin boning i den torra busken. Elden förtär offret, nämligen oss själva , som vi villigt har lagt inför hans altare. När elden förtär offret blir det till en fackla som brinner,… och brinner för Gud.

Vad har jag att komma med?

Vad har jag att komma med?

Ja det är en fråga som vi säkert har ställt oss lite till mans. Vi tycker inte att vi har något som Gud skulle kunna använda. Vi ser bara våra fel och brister och det kan ibland göra så att vi inte vågar låta Herren använda oss.

Vi kan se på en som verkligen var använd av Gud. Mose. Vem var han? Ett hittebarn, föräldralös, landsflyktig, mördare som hade ett talfel som gjorde att han stammade. Han var en herde, som vaktade får. Inget karriärsyrke precis. Han ägde ingenting förutom kläderna på kroppen och staven han hade i handen , den staven han använde när han vaktade fåren. Se, … Han hade ingenting, men Gud använde honom ändå. Varför?

Jo för att han lät sig användas. Det lilla han hade visste han att han hade fått ifrån Herren och han la det i Herrens hand. Så när Herren frågar Mose när han står inför den brinnande busken,” Vad har du i din hand?” så ser han att det är staven. En stav… kan Gud använda en simpel stav? Ja det kan han.

När Mose gensvarade på Guds fråga vad han hade i handen och sa att det var en stav sa Gud till honom att kasta staven på marken, och Mose lydde. Staven förvandlades då genom Guds kraft till en orm . Gud använde det Mose hade när han ställde det till Guds förfogande. Ställer du det du har till Guds förfogande? Låter du honom använda dig och det lilla du har , hur litet du själv ens tycker att det är? Mose hade bara en stav, men genom Guds kraft blev den en orm. Vad har du som Gud kan förvandla genom sin kraft?