Etikettarkiv: predika

Evangelium förr och nu

Idag var jag på en välsignad Gudstjänst i den lilla kyrka jag brukar gå till och dagens predikan berörde mig och väckte frågor i min själ. Den fick mig verkligen att tänka till och inse att vi har tappat något väsentligt inom kristenheten. Men det är nog bäst att ta det från början…

Hur predikades evangelium på Paulus tid? Jo med den helige andes kraft, med tal om korset och om Jesus död och uppståndelse och hur han genom detta återlöser vår synd om vi med hjärtat tror och med munnen bekänner att detta är vad vi tror. Han predikade inte sig själv, utan Jesus och kraften i honom. När han kom till en plats ställde han sig och talade i kraft av den helige ande. Rakt och med auktoritet , det han sett och upplevt, det han trodde på…han hade inga hjälpsändningar, ingen matutdelning eller social verksamhet, det var bara evangelium- det glada budskapet , utan krusiduller, och evangelium förvandlade människor. Människor i tusental blev frälsta. Expansionskraften i dåtidens evangelium var enorm.

Idag, hur predikas evangelium? Hur ser det ut idag? Är expansionskraften densamma? Har vi samma metoder att predika evangelium som då? Idag har evangelium bytts ut mot hjälpsändningar, humanitär hjälp och socialt arbete. Matutdelning och räddningsaktioner är mission i dagens kristendom. Inget fel i detta , absolut inte,… men var är evangelium??? Vi har bytt ut den helige andes kraft och korsets kraft mot vår egen mänskliga kraft. Det är vi som predikar oss själva och hur hjälpsamma och omtänksamma vi är som kristna. Vi har tagit bort det viktigaste- Jesu död och uppståndelse för vår skull, evangelium helt enkelt.

Då är dagens fråga: Har mission samma kraft nu som förr? Ser vi tusentals komma till tro när vi har gjort våra hjälpsändningar eller sociala arbete? Köar folk för att få komma  och bli döpta och börja sitt nya liv med Jesus?På Paulus tid såg man detta. 3000 personer tog emot Jesus som sin frälsare bara efter en predikan….Folk väntade vid Jordan för att bli döpta…. Jag har i alla fall inte sett det…kanske har du? Jag tror i alla fall att vi är skyldiga till att det är på det här viset genom att vi har tappat bort det väsentliga i hur man missionerar. Kanske är det dags att omvärdera vårt ”nutida sätt” och gå tillbaka till gamla tankar och tillvägagångssätt?

”Tänk på vad förr var, redan i forntiden, ty jag är Gud och annars ingen, en Gud vars like inte finns.” Jes 46:9

” Flytta inte ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder har satt upp.”     Ords 22:4

Annonser

Lär oss att bedja

En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Luk 11:1

Att  se och uppleva Jesus be var säkerligen något alldeles speciellt. Jag tror inte att det var det vanliga rabblandet av inlärda böner , utan det var ett intimt samtal med Gud fader. Jag tror att apostlarna önskade att de kunde be så, och säkerligen visste de att de inte kunde komma dit av egen kraft. De insåg att det var något speciellt! 

Ingen av apostlarna frågade någonsin Jesus om att han skulle lära dem predika, gå på vattnet, återuppväcka döda eller kasta ut demoner, men efter att ha sett Jesus be visste de att de hade något att lära av honom.

 Jesus var en bönens man. Han gjorde ingenting som inte var sanktionerat av hans fader. Allt han gjorde, varenda mirakel, varje handling var totalt underkastad Guds vilja. I Joh 5:19 säger Jesus själv att”…Sonen kan inte göra något av sig själv….” och i Joh 5:30 säger han” Jag kan inte göra något av mig själv. Efter det jag hör dömer jag, och min dom är rättvis. Ty jag söker inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.”  

Hur mycket gör inte vi på eget initiativ utan att rådgöra med Gud innan? Vi behöver en ny tv…vad gör vi? Lägger vi oss på knä och ber om en ny tv eller går vi till affären och ser ut en tv och köper den på avbetalning? Eller en ny bil? Ett lån och så är det fixat…vi tar sakerna i egna händer och lämnar Gud utanför.

 

Om bön var så viktig för Jesus, Guds son hur viktig borde den inte vara för oss? Vi är inte som Jesus ,som villigt och vid varje tillfälle som ges tar till vara tiden genom att vara tillsammans med sin fader i bön. Vi däremot tar till bön när vi hinner, när vi känner för det. Hur många gånger har man inte sagt till sig själv, nä jag får hoppa över bönen idag, jag hinner inte med det, jag måste ju göra det, och det…?Men handen på hjärtat… borde inte vi be ännu mer än Jesus, vi som är fulla av synd och behöver bekänna våra gärningar inför fadern medan han inte hade en enda synd att bekänna, ändå spenderade han mer tid i bön under sin korta period här på jorden än många kristna gör under en hel livstid.

Varför behövde Jesus be så mycket? Svaret kanske inte är så konstigt,… kanske var det för att han älskade sin far så mycket.Är det det som fattas oss? Kärlek till Gud fader. Ja kanske.

 Är du en bönens man/kvinna? Har du bett Jesus att lära dig att be?