Under de senaste veckorna har mina tankar dragits till en speciell karaktär i Gamla Testamentet. En person som får utstå så mycket men ändå håller fast vid Gud och får se frukten av det till slut. Hans namn är Josef. De senaste veckorna har jag studerat vem han är, försökt att ta reda på Josefs karaktärsdrag för att få lära känna honom och försöka förstå hur han kunde klara av att mentalt gå igenom allt det som han gick igenom.
De flesta av oss känner till historien om Josef, hur han är hatad av sina bröder för han är faders favorit och för att han har drömmar. Han blir misshandlad av bröderna och såld som slav till Potifar i Egypten. Där blir han frestad av Potifars hustru och kastad i fängelse för något han inte gjort. Bortglömd av sina medfångar får han tillbringa lång tid i fängelset ända till han blir 30 år. Då uttyder han Faraos drömmar och får en hög ställning i Egypten , faktiskt är det bara Farao själv som är högre än honom.
Det finns så mycket att säga om Josef att det är svårt att veta var man ska börja, men jag tror att vi får ta det här i olika delar…och vi börjar med hans karaktär. Hurdan var han? Vem var han?dessa är frågor jag ska försöka svara på ganska kort.
Josef var en pojk som var trogen sin fader. Han var ärlig, sa sanningen och hade ett rent hjärta. Han såg hur hans bröder levde utsvävande liv men ville själv inte delta i detta utan talade sanning för sin fader när denne frågade. Han hade ett rent hjärta, var rättfärdig. Han fruktade Gud, litade på Gud och hade ett hjärta efter Guds vilja.
Josef blev såld till Potifar och visade även som slav att han var trogen, hade integritet och var trovärdig, arbetsam och pålitlig. Därför får han snart hand om hela Potifars hushåll.Det hela går dock inte så bra , eftersom Potifars hustru , som blir ”försmådd” av Josef ser till att han hamnar i fängelse. I fängelset ser vi ännu några karaktärsdrag komma i dager. Han är tålmodig i sitt väntande han litade på att Gud var med honom, och han ger Gud äran när han uttyder drömmarna som hans medfångar drömt. Hans trofasthet och pålitlighet visar sig också här då han blir utnämnd till att hålla kollen på de andra fångarna.
När han till sist kommer ut ur fängelset tyder han Faraos drömmar och ger då återigen Gud äran både för uttydningen och för att tillhandahålla lösningen på problemet med hungersnöden. I den sista etappen, när hans bröder kommer till Egypten för att be om säd, ser vi ytterligare några karaktärsdrag. Hur enkelt hade det inte varit för Josef att vägra ge dem mat, att hämnas för det de gjort mot honom? Men det gör han inte.Han frågar efter deras fader, han visar dem nåd och ger dem förlåtelse. Han visar att han är en nobel man som fortfarande är sin fader trogen .
Josef betalade ett högt pris för sin framgång. Han blev misshandlad, hatad, ljugen om, frestad, prövad, fängslad och bortglömd, men tack vare sin karaktär , vem han var kunde han komma igenom detta och nå dit Gud ville för honom. Det som hände Josef vill jag påstå , formade honom till den han var. Så är det också med oss. Det vi går igenom formar oss, men vi måste vara försiktiga så att vi inte låter Gud få vara med och forma, för utan hans hand blir inte resultatet detsamma.
En tillbedjares tankar 