Etikettarkiv: sädeskorn

Skördetid

Sensommaren och hösten är skördetid. Vart vi än ser , ser vi fälten med gröda som vitnar och gulnar. Axen böjer sina huvuden och visar på det sättet att det är dags att skörda. 

På många håll har dock det myckna regnandet och den dåliga sommaren med lite sol och värme gjort att skörden blir dålig. Säden har slagits till marken och ruttnar, och det lilla som finns kvar att bärga är av dålig kvalitet.

Denna bild får mig att tänka på skörden som vi Kristusföljare har att bärga. Vi kan läsa i Bibeln att skörden är mogen och visst är det så… men ibland är inte skörden vi har att bärga av så hög kvalitet. Mycket av det beror på omgivningen, på förutsättningarna grödan har haft att kunna växa och utvecklas. För att vara riktigt krass skulle jag vilja påstå att växtklimatet här i Sverige inte tillhör de allra bästa, och givetvis finns det undantag, men på det stora hela skulle jag vilja säga att skörden vi bärgar är av dålig kvalitet.

Hur skulle man då kunna förbättra förutsättningarna för en god skörd? På den frågan finns det otaliga svar, men här kommer några saker som jag skulle föreslå som möjliga förbättringar av jordmånen: Tillåt skolor och förskolor att ge undervisning i kristendom, se till att skördearbetarna ber för en god skörd, ge näring åt det som är sått, det vill säga undervisa i Guds ord. Detta är bara några förslag , men ogräset är starkt och vill gärna kväva de sådda. Min bön idag är att om så bara ett enda sädeskorn av hög kvalitet kan få bärgas idag skulle det betyda fler i morgon.

Asfaltsblomma

Se maskrosen som sticker upp ur asfalten.

Helt utan jord. Rakt igenom den hårda asfaltsbeläggningen letar sig det späda gröna fram. Det är vilja! Det är kraft! Det är envishet! Det är livskraft! Utan förutsättningar för liv växer den och slår ut. Den lyser gul mot den svarta asfalten, som en sol.  Det strålar om den, den syns lång väg. En asfaltsblomma kan få vem som helst att le bara genom att existera. Tänk efter, visst kommer det ett leende på dina läppar när du hittar en sådan blomma någonstans där du inte trodde något skulle kunna växa.

Jesus talar om sådd i Lukas 8:4-8, om sädeskorn som föll vid vägkanten , på berghällen och i den goda jorden. Guds ord är sädeskornen som när det delas kan få fäste och gro. I en del människor faller det vid vägkanten. Det blir uppätet  eller kvävt av annat i deras liv. I andra faller det i den goda jorden direkt och det spirar och gror tills man kan skörda mer än vad man sådde. I det tredje fallet faller sädeskornet på berghällen, kanske i en springa, men det gror och det växer, tills torkan dödar det. Men en asfaltsblomma är som kornet som föll på berghällen, men den trotsar alla naturens lagar och överlever trots torka, dåliga förutsättningar och utan varken jord eller gödsel. Den trotsar allt som vill kväva den och reser sig och växer och gror och sprider sitt ljus och leende runtomkring sig. Ingenting kan ta död på den!

En sådan asfaltsblomma … skulle kunna vara jag.