Tag Archives: sorg

Mjukmedel istället för tvättmedel

Vad händer med smutsig tvätt om man stoppar den i maskinen för att den ska bli ren och istället för att tillsätta tvättmedel tillsätter mjukmedel? Blir den ren? Går fläckarna bort?

Knappast, men den blir mjuk och följsam….den sticks inte, den rivs inte och det blir definitivt inga skavsår…

Vad händer om man tar bort tröskeln i en dörröppning för att göra det lättare att komma in? Kommer bara de man vill eller får man andra objudna gäster också?

I dag , när jag läste Guds ord, insåg jag något som skrämmer mig…kanske har jag redan insett det men blundat för det, jag vet inte , men idag slog det mig med all kraft att det ord som går ut i världen idag , inte är Guds ord utan en omgjord version av det. Det är mjukmedel istället för det tvättmedel det egentligen är….man har tagit bort tröskeln och nu kommer vad som helst in genom dörren.

Jag inser dessutom att jag själv kanske inte ens tar mig över den där tröskeln som det verkliga Guds ord är , eller att jag troligtvis skulle behöva många långa tvättar i minst 90 grader för att mina fläckar skulle åtminstone blekna. Men det jag inser griper mig med sorg…

Varför urvattnar vi Guds ord som man gör med salt sill, för att ta bort sältan? Varför byter vi ut hans renande ord mot mjukmedel? Varför tar vi bort tröskeln för att det ska bli lättare att komma in?

Jo för att vi är rädda! Rädda att bli ensamma kvar, rädda att utrotas, rädda för att trampa någon på tårna och se dem gå sin väg. Istället för Gudsfruktan regerar människofruktan! Kvantitet är bättre än kvalitet. Vi har hellre tio fåglar i skogen än en i handen, när ordspråket säger tvärtom. (Bättre en fågel i handen än tio i skogen.)

Jag skulle kunna räkna upp vers efter vers ur bibeln för att styrka det jag just har uttryckt, men …ibland undrar jag om det tjänar nåt till? Nuförtiden hör man att det ska vara lätt att ta emot Jesus och hans rike…medans ordet säger tvärtom.

”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” (Mark 10:25, Luk 18:25)

Så även om jag inte är rik och inte ens hälften så stor som en kamel så det Guds ord säger till mig att det är svårt för mig att komma in i Guds rike, det kräver uppoffringar från min sida. Stora uppoffringar….men det hör man aldrig talas om.

Kanske , jag vet inte , tycker du att jag är ute och cyklar…kanske är du av helt motsatt uppfattning, men Guds ord talade klart och tydligt idag till mig  genom bland annat profeten Esra och det han visade fyllde mig med oro för framtiden och kristenheten. Esra rev sina kläder och drog sitt hår och skägg och föll ned inför Gud och bad om förlåtelse… jag ,  som bara är ett Guds barn…vad kan jag göra? Mer än att uttrycka det jag känner på mitt sätt och fråga mig själv och Gud: varför?

Annonser

Helande regn

Det helande regnet närmar sig, det kommer närmare dig och mig. Alla kan få del av det helande regnet. Vem du än är, så kommer du inte undan. Du kommer att bli blöt. 

Glädjetårar och tårar av smärta eller sorg, allt blandas med det helande regnet och det sköljer över dig. Tar bort allt smuts och damm, sköljer bort trötthet och utmattning sorger och sjukdomar. 

Låt oss lyfta blicken, se på nådatronen. Där vid tronen började allt , från den utgick livet. Sträck ut din hand , lyft din blick och ta emot livet. Livet som faller som ett helande regn. 

Livets årstider

Här i Sverige kan vi tydligt se de olika årstiderna under året som går. Vår, sommar , höst och vinter är ganska tydligt markerade. Jag tror knappast att någon tror att det är sommar på vintern… Men i många andra länder eller platser på vår jord finns inte dessa skillnader i klimat som vi har här. Därför kan det vara svårt att se skillnaden mellan höst och vår till exempel. Hur många gånger har vi inte klagat på sommaren ” åhh det är så varmt” eller på hösten, ” måste det regna så” eller vintern, ” Nä nu har jag skottat snö i flera dar…”, men Herrens ord till dig  då är: Tacka Herren alltid.

Även i vårt kristna /personliga liv har vi årstider. Tider av glädje, värme, kyla, storm, tider av nytt spirande liv och tider när allt vissnar ner och dör. Varje årstid har sin del i vårt liv. Vi behöver dem alla för att rätt uppskatta dem andra. Under varje årstid kan vi lära oss något. I tider av glädje får vi glädja oss och i tider av sorg får vi dela sorgen med andra. Liksom året och tiden förs framåt av varje årstid för livets skiftningar oss framåt i mognad .

Så när din nu våren och sommaren är i antågande ta nu tillfället i akt att samla krafter inför den kommande hösten och vintern. Gläd dig , umgås med vänner, njut av de långa dagarna, samla energi i dina förråd, men framför allt skörda de frukter och bär som du finner och som Gud ger dig. Håll dig nära, låt honom få föra dig ut på gröna ängar där du finner ro. Låt honom få föra dig till vatten där du kan släcka din törst.

Vänskap

Vad är en vän för dig? Vänskap kan finnas på olika nivåer. Hur djup relationen är beror mycket på hur mycket tillit vi kan lägga i den personen.

En vän för mig är någon som accepterar och tycker om mig för den jag är. Någon som är ärlig. Någon som finns där när alla andra har gått hem. Någon som kan dela din sorg och din smärta , men också glädjas med dig. Någon som lyssnar och ger dig råd. Någon som inte sviker och som du kan lita på. 

Min förebild för hur en god vän ska vara finns i Jesus. Han är min bästa vän. Hur ser en vän ut för dig? Vilka egenskaper är viktiga? Och vad betyder det för dig, att ha en sådan vän? Finns de på riktigt eller är goda vänner bara myter?. Jag anser att de finns. Jag har några i min närhet. Har du några?

Hem

Jag står här. Mörka skuggor rör sig runt omkring mig, de känns så påträngande. Kylan sprider sig och kryper in inunder mitt skinn. Jag lyfter blicken mot horisonten, härifrån skuggan där jag står ser jag ett ljus där borta vid horisonten och jag börjar gå.

Musik…ljuva toner.. svagt, långt borta. Försöker lämna skuggorna bakom mig men de hänger envist kvar. Jag kommer att tänka på psaltarpsalmens ord och jag säger de tyst för mig själv :

”Du ska inte behöva frukta nattens fasor, inte pilen som flyger om dagen, inte pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten som ödelägger vid middagens ljus. Om än tusen faller vid din sida, ja tiotusen vid din högra sida, så skall det dock inte drabba dig.”

Ja, jag går för att möta dig… jag kan känna att du finns i närheten. Ljuset leder till dig. Följ ljuset, ett steg, två steg, ett steg till… sakta rinner mörkret av mig, men det vill inte släppa riktigt. Det håller mig tillbaka. Oron, sorgen, vanmakten. Ovissheten, tvivlet. Känslan av att inte kunna göra något utan bara se på. Sakta sakta släpper de taget….

För varje steg jag tar framåt bleknar skuggorna, greppet som mörkret har om mig mjuknar och det går mot ljusare tider. Jag närmar mig… en röst hörs…JAG HAR VÄNTAT PÅ DIG…Tittar mig omkring men ser ingen. Några steg till framåt. Musiken är starkare nu, känslan av värme också . Därborta i skuggorna frös jag men nu… en värme sprider sig i kroppen. Jag tar några ytterligare steg emot ljuset. Kan skymta något där framme…

VÄLKOMMEN…DU ÄR VÄNTAD. KOM OCH SÄTT DIG HÄR HOS MIG, VID MINA FÖTTER…

Då ser jag… han sitter ju där på tronen… han reser sig upp och tar några steg emot mig och räcker ut sin hand. KOM, säger han. Jag går med bävande steg fram. Ljuset är bländande , musiken änglalik. Värmen och kärleken från honom omsluter mig på alla sidor. Plötsligt inser jag hur mycket fel och brister jag har. Alla misstag jag gjort…men det är som om han läste mina tankar och säger: DET GÖR INGET. DU DUGER, DU GJORDE SÅ GOTT DU KUNDE. LÄMNA ALLT TILL MIG….

Han tar min hand och leder mig fram till tronen. Där sätter han sig ner och jag faller ner invid hans fötter. Där blir jag sittandes. Hur länge?… jag vet  inte…men han kallar på mig och sakta förstår jag vad han vill… Jag ser in i de där ögonen och kryper upp i hans famn. Nu….nu har jag kommit hem

Livet är skört

 Livet är skört… Vad säger man? … Vilka ord räcker till när olyckan är framme? När mattan helt plötsligt dras undan under fötterna på dig eller på någon annan i din närhet. Hur kan man hjälpa trösta  få smärtan att försvinna? Hur kan man hjälpa någon att få glädjen tillbaka, när glädjen de hade rycktes bort helt apropå?

Ingen lätt uppgift. Kanske till och med en omöjlig uppgift. Men… det jag kan göra är  att visa att jag finns…Att mina öron är öppna..och att jag orkar lyssna… Att min axel går att luta sig mot…Att det inte gör nåt om axeln blir genomvåt av tårar…. orden du försöker komma på att säga kommer inte till att räcka till…De kommer för alltid att vara för små. Svaren på frågorna har du inte… det finns inte… Största frågan av dem alla förblir obesvarad: VARFÖR? Ingen vet. Guds vägar är outgrundliga.

Tills vi möts igen

 Tills vi möts igen

kommer saknaden att eka i mitt inre

Tills vi möts igen

kommer jag längta och undra hur du har det

Tills vi möts igen

kan undra hur länge jag måste vänta

för vem vet egentligen när?

Tills vi möts igen

vet jag att du har det bra

Tills vi möts igen

 får vetskapen att du hann före

lindra min saknad

Tills vi möts igen

får jag vänta med att berätta för dig hur min dag har varit

Tills vi möts igen 

 får jag vänta med att höra vad du har gjort under dagen

Tills vi möts igen

får det dagliga telefonsamtalet vänta

Tills vi möts igen

på andra sidan stranden

där du kommer att vänta på mig

och välkomna mig in i evigheten

där du redan befinner dig

Tills vi möts igen

får du för alltid finnas i mitt hjärta,

där har du en alldeles speciell plats,

tills vi möts igen…