Etikettarkiv: stenar

Vad är det vi bygger?

”The church stopped building men and started building cathedrals.”

Vad är det egentligen vi bygger? Vi är enligt Guds ord kallade att bygga ett andligt hus med oss själva som byggstenar…

”4 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje”. 1 Petr 2:4-5

…men verkligheten är något annat. Vi bygger i stället byggnader den ena större än den andra, katedraler, fina kyrkobyggnader och vi använder dyra material för att det ska se fint ut, men vi har tappat bort vår kallelse…att bygga med levande stenar.

Det är människorna vi är kallade att bygga upp! inte  kyrkobyggnaden. Det är starka församlingar som står på stadig grund med medlemmar som kan stå emot världen som blir resultatet av vår ursprungliga kallelse inte katedraler. Var är de nu? Vad har vi egentligen byggt under snart 2000 år? Varför tappade vi bort vår kallelse?

”9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar,* han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.” 1 Petr 2:9-10

Se och hör …och låt oss börja bygga på det som arkitekten har ritat ,nämligen ett husbygge av levande stenar. Låt oss bygga upp varandra , tron i oss, och låt oss växa i Guds ord så att vi kan stå stadiga och fasta, utan att vackla.

Annonser

Vilken väg väljer du?

Vilken väg väljer du, den som är mest upptrampad och ser tryggast ut, eller den smala, steniga vägen, där du får ha någon bredvid dig som håller din hand för att du inte ska falla omkull?

Många av oss skulle nog välja den bästa vägen, den som är mest upptrampad, just bara för att vi önskar att det ska vara lätt i livet, för att vi inte vill ha problem, för att vi vill kunna känna oss trygga, men den vägen leder oss många gånger på villovägar. Den vägen för oss bort ifrån vårt mål , den vägen leder oss vilse, eftersom den inte leder oss till vårt slutmål.

Bättre är det då att välja den steniga vägen, som kanske ser farlig ut, men att vandra den med hjälp av en guide, någon att hålla i när man snubblar och faller, någon som vill hjälpa dig att resa dig upp igen om du ramlat omkull. Även om stenarna på vägen skär in i dina fötter, om du slår och skrubbar dina knän när du faller så vet du ändå att den vägen leder dig till ditt slutmål och vad kan vara bättre än att veta att även om det inte går fort och är lätt, att man faktiskt är på rätt väg.

Utmaningar får dig att växa, att lära känna dig själv och dina gränser. med Jesus som vägvisare och säker hand att hålla i kan du ta dig förbi de mest otroliga hinder, klara av de mest hårda utmaningar och uthärda den djupaste smärta. Har du Jesu hand att hålla i när du går, eller har du valt vägen där han inte behövs?

Ropa själv innan stenarna gör det

I en passage i biblen är Jesus på väg in i staden Jerusalem ridande på en åsna. Folket ropade och hyllade honom som en konung, men detta sågs inte med blida ögon av alla, utan fariseer i folkmassan sa då till honom att tysta sina lärjungar och folket utmed vägen. Jesus svarade dem då följande: ” Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa” (Luk 19:40).

Några verser längre fram börjar han gråta över staden och sa: ” Om du denna dag hade förstått också du, vad som ger dig fred……” (Luk 19:42-44). Om vi nu tar de här två verserna och sätter in dem idag, rätt in i ditt och mitt liv, i den situation vi befinner oss och på den plats vi befinner oss, så vill jag ställa mig följande frågor. Är Jesus på väg in i min stad? Syns det, hörs det? Är jag med i den skaran av människor som kantar vägen och strör ut palmblad? Är jag kanske till och med en lärjunge? Om jag inte är med i denna ropande skara, var befinner jag mig i så fall? Och varför är jag i så fall inte med bland de som välkomnar konungen?

Vet du Jesus gråter över din och min stad, vare sig den ligger i norr eller söder , öster eller väster, i Sverige eller någon annan stans, han gråter för att folket inte förstår att tiden är inne för att han skulle komma på besök. Han gråter för att ingen talat om för folket att han är på väg. Han gråter för hans önskan är att hela staden skulle komma ut, man ur huse och ta emot honom, men åh, bara en bråkdel av dem kom. Är du en av dem som gick ut för att möta konungen?

Jag väljer idag att inte låta mig tystas av fariseerna utan säger rakt ut till alla som vill höra eller rättare sagt läsa, Jesus kommer, leve Jesus, Hans är äran , makten och härligheten i evighet. Ingenting kan tysta mig och skulle de försöka , ja då vet jag att stenarna kommer att ropa i mitt ställe! Kan jag på något sätt få med mig några personer till ut att kanta vägen där konungen kommer och få dem att inse att Jesus är på väg, då kan jag känna mig nöjd, för jag vet att jag har gjort mitt bästa.