Etikettarkiv: väntan

Väntan

Sitter i uterummet och hör regnet smattra på plasttaket, ett rofyllt ljud. Ett ljud som får mina tankar att stilla sig och börja fokusera på dig, på vad du vill. Funderar på varför du egentligen låter mig vänta på allt jag önskar och gärna vill ha. Varför ? Är det för att jag inte ska få saker och ting för lätt i livet, eller för att tålamod är en av andens frukter och du vill att den frukten ska bli större i mitt liv?

Att vänta och vänta, och se andra få det de vill, men ändå vara stilla är svårt. Det krävs vilja, envetenhet. Det är i väntan som Herren lär oss att förlita oss på honom. Det är i väntan som vi kan lära oss att förtrösta på att Han vet vad som är bäst för oss. Det är i väntan som vi växer i tillit till vår Gud, Jehova-Jireh, han som förser.

När vi ber och ber och ber om att få något, vad det än månde vara, och bönesvaret ser ut att utebli, då är det inte alltid ett tecken på att det inte ska bli så. Det är mycket som ska stämma.Timingen till exempel. Ofta så vill vi att saker ska ske just nu och på en gång men vi glömmer bort att det är i Guds tid som det ska ske för att välsignelsen ska kunna infinna sig.

Att vänta på Herren står det om i Psalm 130, där får psalmisten ropa ut sin nöd inför Herren och också sin längtan efter att få ett svar ifrån Honom.Psalmisten tar till sig Guds löften och talar om för Gud att han väntar på att dessa ska infrias.

Går du och väntar och väntar på det Gud har lovat? Tålamod! Jag vet att det låter tröstlöst, men tålamod är något av en bristvara nu för tiden, så även i mig, antar att det är därför Han försöker att få det att växa till i mitt liv. Ordspråket säger ju,” den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge”…och jag får väl medge att det jag väntar på är gott, så det är väl bara till att vänta….

 

Annonser

Utdrag ur en väntande bruds dagbok

Längtan brinner i mig, en längtan att få se min älskade komma, när ska det ske, hur länge måsta jag vänta, hur länge måste det gnaga här inne i mitt bröst. Han har lovat komma tillbaka men när? Han har lovat komma för att hämta mig till brölloppet och här är jag  väntande , längtande , vakande och jag ber att det ska bli snart.

Jag vet att han kommer… jag vet , lika säkert som att solen går upp vet jag att han kommer tillbaka . Alla de som säger till mig , varför sitter du och väntar , han har glömt dig, kom med oss ut , hitta dig en annan som vill älska dig, men nej… jag kan inte . Jag väntar… och väntar tills den dagen då han kommer. Jag är hans, ingen annans.

Åh denna väntan… längtan , som är som en eld inuti min själ. En önskan att få stå öga mot öga med den jag älskar och höra honom säga de underbara orden som jag längtar att få höra. Denna längtan att äntligen få tillhöra honom , min konung, min vän, min älskade… Ibland går jag runt i staden om natten och bara letar efter min vän , men kan inte hitta honom. Den som min själ har kär gömmer sig i bland och jag blir sjuk av kärlek. Jag frågar de jag möter om de har sett min vän , men nej… de frågar mig vad som är så speciellt med honom… åh om de bara visste…

Ja så här sitter jag,  eller går, eller springer runt, ibland lite av varje, vågar inte sova av rädsla att den stunden jag somnar kommer han och jag missar honom. Fixar förberedelserna bästa jag kan , ser till att min väska alltid är packad och klar, fyller på min lampa med olja för att den inte ska slockna . Tänk om den slocknade och han inte hittade mig i mörkret när han kommer…? Åh skynda … måtte inte oljan ta slut… skynda och kom min älskade ,  jag väntar och längtar…