Etikettarkiv: värld

Huvudet på spiken

Marcus Birro slog verkligen huvudet på spiken igår i sin krönika. Jag brukar inte läsa den så ofta men då och då glider jag in där och tittar vad han har för sig. Igår var en sådan dag, där en liten linje i vad han skrev fick min uppmärksamhet och vilja att läsa vidare. Han skrev:”Sverige riskerar inte sönderfall, Sverige står mitt i det……Vägen till undergången är kantad av clowner och gycklare. Vägen till undergången är ingen vindpinad, ödelagd grusstig, utan en väl upplyst boulevard med neonskyltar och människor som går hand i hand. Ingen ser bojorna runt deras händer. Ingen kan känna stanken av svavel. Ingen tror något annat än att detta är hoppets, förnuftets och framtidens väg.”

Aj vad rätt han hade det här. Det var verkligen huvudet på spiken. Vi står mitt uppe i förfallet, vi är inte på väg dit som många tror…ack nej , vi är redan framme. Det gör ont att tänka så. Det gör ont att tänka på att man har skuffat undan Gud, bytt ut honom mot annat och ändå…. har mage att kalla sig ett kristet land. 

Nej… det var länge sedan Sverige var ett kristet land. Nu för tiden är vi ett avkristnat land. Absolut inget får visa på en möjlig väg till Gud vid sidan av neonskyltarna. Till och med förbjuds numera andakterna på servicehemmen  för de gamla för att inte tala om skolavslutningar i kyrkan….

Nej… man blir mörkrädd… men då är det väl meningen att alla dessa neonskyltar ska lysa upp så vi slipper vara rädda eller? Ja för vi ska väl ”dansa i neon, på vår resa genom natten…”men det jag undrar och längtar efter är gryningsljuset, morgonrodnaden, det ljus som skapades för att lysa upp vår värld och för att rädda den.

När? Kommer denna värld att låta sig räddas? Är det fortfarande möjligt eller har denna värld irrat bort sig i natten? Har denna värld förhärdat sina hjärtan så att den inte längre tål att se det verkliga ljuset? Frågorna är många, men svaren de har bara Gud. Fram tills gryningen, världens gryning klamrar jag i alla fall mig envist kvar vid strimman av ljus från morgonstjärnan. Jag låter Jesus få lysa upp mitt liv, inte några blinkande, färgade neonskyltar. Hur gör du?

Annonser

Min egen lilla värld

Många av oss lever våra liv i vår egen lilla värld, en fyrkantig liten låda , där allt är tryggt och fint. Inget som kan skada , såra eller göra dig nåt ont. Där i den lilla lådan har vi allt vi behöver, i lagom portioner, varken för mycket eller för lite av någonting. Vi bor ju i vår lilla värld ”lagom” och i den världen är var och en kung.

Känns det igen? Våra liv är inrutade och stillsamma, rutiner avbryter rutiner och ingenting kan rubba våra invanda mönster. Men.. där utanför vår trygga lilla lådvärld finns det något annat. En mycket större värld, som vi bara är en liten ,liten del av. Ett mycket större perspektiv, ett Gudsperspektiv, där allt som sker har en mening, även om det i vår lilla värld ser ut som om det sker av en slump eller genom ödet eller bara för att…

Kanske är det dags att öppna upp vår lilla värld och ta ett kliv ut i den stora världen , där faror lurar, där man kan bli sårad, där människor och saker kan göra dig illa, men där det verkliga livet finns. Den stora världen där Gudsperpektivet får vara en del av ditt och mitt perspektiv, där Gud får vara med och bestämma vad som ska ske i ditt och mitt liv. Kanske är det dags att slita sönder den lilla lådvärlden där du har gömt dig och börja leva det verkliga livet? Med alla risker som man måste ta, men som kanske inte är fullt så ensamt som den lilla, lilla lådan, där bara du själv får plats. Visst , du får avsäga dig din krona, du är inte längre kung, för den titeln innehas av självaste Guds son , Jesus Kristus, men hur kul var det egentligen att vara kung över sig själv? Vad säger ni? Ska vi kliva ut ur lådan? Ut ur vår egen lilla värld?